Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1952 - Den tekniska och naturvetenskapliga forskningens villkor och organisation, av Gösta Lagermalm - En elektronikstandardisering - En tandlös såg av bandjärn - Sprutburkar - Kaliumhalt kan bestämmas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1002
TEKNISK TIDSKRIFT
dem. Men detta är en betydligt mindre rationell väg till
framsteg än vetandets väg. Att ensidigt favorisera
målforskningen skulle därför vara att tömma förråden utan
att tänka på återväxten.
I dagens läge, då den extrema högkonjunkturen har vänt
och den överfulla sysselsättningen är i färd med att vika,
kan det vara frestande för dem som har hand om
ekonomin att skära ned alla utgiftsposter som inte är
oundgängligt nödvändiga för produktionens gång. Man kan
tycka att det inte skulle vara så farligt om
grundforskningen inskränks för en kortare tid, under vilken man ju
kan följa med i facklitteraturen och på så sätt fortfarande
dra nytta av de framsteg som görs utomlands.
Reducerar man grundforskningens omfattning, rycker
man samtidigt bort grunden under målforskningen. När
man sedan vill ta igen det försummade på
grundforskningsområdet gör sig snart bristen på utbildat och erfaret
folk gällande. Resultatet blir ett handikapp i förhållande
till andra länder, där nedskärning inte ägt rum eller av
någon orsak inte fått samma omfattning. Ett sådant
handikapp kan föra till oangenäma konsekvenser för
näringslivet och landets ekonomi. Liknande effekter
kommer också att göra sig gällande på områden där
resultaten inte i första hand mäts i produktionsvolym eller
ekonomiskt värde.
Eftersom små stater i mycket måste avpassa sin
produktion efter en relativt begränsad marknad är det inte i
första hand massproduktion utan produktion av varor av
hög kvalitet som måste vara deras förnämsta medel att
hävda sig inom den internationella handeln. Man kan i
vissa fall beräkna de förluster man gör genom att inte
införa kända förbättringar, men man kan inte beräkna hur
mycket man förlorar genom att möjliga förbättringar och
nya metoder aldrig utexperimenterats. Därför kan vi inte
undvara det verktyg vi har i forskningen, om vi önskar
att ständigt hålla oss i främsta ledet.
Under ekonomiska kriser bör forskningen inte skäras
ned utan tvärt om utvidgas. I ett sådant läge är det
rimligt att staten i högre grad än tidigare bidrar till
grundforskningen. Denna verksamhet bör dock inte helt
bekostas av staten. Det bör vara av intresse för industrin
att ständigt hålla kontakt med forskningens båda grenar,
och den bör därför också bidra till båda. Detta borde vara
en god väg till samarbete mellan praktik och teori,
produktion och experiment.
Små och stora länders forskning
För att se forskningen här i landet något mer i
perspektiv kan det vara av intresse att göra en jämförelse med
vissa drag hos t.ex. amerikansk forskning. Givetvis kan
en sådan jämförelse inte göras utan vidare, eftersom
förhållandena i USA och i Sverige är olika i många
avseenden. Vissa jämförelsepunkter finns dock.
Resurserna är inte sällan olika. Medan man i USA kan
finna laboratorier med en stor stab forskare sysselsatta
med ett tämligen avgränsat problem, finner man hos oss
i regel mindre institut med ett ganska stort arbetsområde.
Amerikanarna har också ofta mer apparatur per forskare
än vi har. Dels är ju en stor del av apparaturen avsevärt
billigare för amerikanarna än den är för oss, dels kan
apparaturen minska behovet av personal. Därmed gör man
betydande besparingar eftersom arbetskraften är den
dyraste produktionsfaktorn i ännu högre grad för
amerikanarna än för oss.
Ett påfallande drag hos amerikansk forskning är det
stora antalet forskare från andra världsdelar, i första hand
då från Europa. Givetvis har detta tillskott av andra
länders bästa hjärnor haft stor betydelse för den
vetenskapliga och tekniska standarden. Det är dock inte bara
kriget och händelserna före kriget som är orsak till detta
inslag. Amerikansk forskning är inte i och för sig
kvalitativt bättre än andra länders, men den federala enheten
ger flera möjligheter.
Om en forskare i ett litet land arbetar inom ett nytt
område, har han i regel inte stora möjligheter att fortsätta
inom detta hela sitt liv. Familjebildning och ökat
ekonomiskt ansvar tvingar honom att tänka på försörjningen.
Han tvingas att välja mellan att fortsätta inom ett område
som helt och fullt intresserar honom och då inrikta sig
på en snål ekonomi för resten av sin tillvaro eller att
övergå till mer industriellt betonad verksamhet. Han måste
offra något av sitt intresseområde och chansen att utveckla
detta om han väljer en stabilare ekonomisk tillvaro.
Kanske finns det en tredje möjlighet, att han åker till
USA där han kan fortsätta att syssla med sitt
specialområde, t.ex. som medlem av en grupp där hans speciella
begåvning och intressen bättre kommer till sin rätt än
om han arbetar ensam hemma. Samtidigt kommer han
undan sina ekonomiska bekymmer.
Man kan beklaga att de små länderna på detta sätt löper
risk att förlora en del av sina bästa hjärnor som väl
skulle behövas för att återställa jämvikten mellan gamla
och nya världen inte minst på det ekonomiska planet.
Samtidigt ställs man inför risken att jämvikten ytterligare
förskjuts till de små ländernas nackdel. Det båtar föga,
och det vore inte heller rättvist, att moraliskt döma dem
som accepterar de bättre arbetsvillkoren utomlands. Och
emigrationsförbud är absolut inte något botemedel. En
ständig, ömsesidig diffussion av forskare länderna emellan
är av godo och i överensstämmelse med principerna om
vetenskapens och forskningens internationella enhet.
Man måste gripa till andra åtgärder än förbud och
fördömanden. Ett kargare ekonomiskt klimat för forskningen
i de små länderna är vägen att öka och inte att minska
forskarflykten. Även om liknande "ekonomiska"
synpunkter skulle göra sig gällande i de större länderna,
bjuder dock de stora enheterna forskningen större
möjligheter att övervintra och även att relativt snabbt efter
krisens upphörande utvecklas på nytt. Tendensen att dra åt
sig de bästa från andra länder kommer de stora länderna
med största sannolikhet att behålla äveif under en allmän
ekonomisk kris för forskningen. Vill vi inte bara behålla
basen för vår produktion utan även skapa nya möjligheter
för högklassiga produkter, måste vi inte bara bibehålla vår
forskning i nuvarande utsträckning utan också utöka den.
Trots allt har dock de små länderna kanske inte i alla
avseenden ett sämre utgångsläge än de stora. Begåvningarna
hör till ett lands förnämsta naturtillgångar. Det är inte
alltid så att det land som har den största befolkningen
också har den störste forskaren inom sina gränser. Den
nationella självtillräckligheten, som även kan finnas bos
forskare, borde ha mindre möjligheter att göra sig bred
i ett litet land. Det kan vara en tillgång som bl.a. ger sig
tillkänna genom beredvilligheten att lära av framsteg och
misstag som görs på annat håll.
En elektronikstandardisering övervägs i USA. Ett
antal experter skall välja ut ett antal grundläggande kretsar,
vilka skulle standardiseras och tillverkas i enheter för
sammankoppling.
En tandlös såg av bandjärn, tagen från bandade
förpackningar, har visat sig lämplig för sågning i rostfritt stål
och höglegerad plåt. Kostnaden är obetydlig, och
livslängden når upp till 30 h.
Sprutburkar med gas under tryck såldes till ett antal av
över 40 miljoner i USA under 1951. Hälften innehöll
insektsmedel, en fjärdedel avluktningsmedel och resten
toalettmedel (inklusive självlöddrande rakkräm), mögelmedel,
smör jmedel, färg och fernissor.
Kaliumhalt kan bestämmas med mindre än 1 ®/o fel
genom mätning med Geiger-rör av kaliums naturliga
radioaktivitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
