- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
1004

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1952 - Kolet — Västeuropas hörnsten, av Nat Ellgar - Nybyggen - Skotska kraftverk, av Lbg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■1004 TEKNISK TIDSKRIFT

sättningarna för ökad produktion inte bara beror på
tekniska förbättringar och höjda arbetslöner, utan på
arbetarnas ökade personliga intresse, deras känsla av frihet
under ansvar och av individuell medlevelse, om man så
må säga, i det kollektiva samarbetet.

Antingen tyskarna innerst inne omfattar dessa
demokratiska ideal eller inte är de nödsakade att nu anpassa sig
efter förhållandena och finna sig tillrätta i detta för många
:av dem så nymodiga samhälle. Deras demokratiska
läromästare av olika slag vittnar officiellt om, att några
djupare och varaktigare söndringar i samlevnaden med
tyskarna dock icke förekommer. De påstår i stället, att
betydelsen av de psykologiska momenten i
återuppbyggnadsarbetet redan satt realistiska spår — och beräknar för detta år
en produktionsökning på 8—9 °/o genom fortsatt vettig och
anpasslig tillämpning av de nya arbetsmetoderna.

Endast framtiden kan dock avgöra hur det praktiska
genomförandet av detta Europas "new deal" kommer att
utfalla. För närvarande är man fullt upptagen med att i
realiteten fullfölja Schuman-planen, försoningsinstrumentet
mellan Tyskland och Frankrike, embryot till
Europaunionen.

Nybyggen

Skotska kraftverk.
Mullardoch—Fasnakyle—Affric-an-läggningarna, som ligger i Norra Skottland, är snart
färdiga och beräknas ge 230 MkWh/är. Nederbördsområdet är
320 km2 med årsnederbörden 2 720 mm. Trakten är berömd
för sin skönhet, vilket medfört, att Loch Benevean dämmes
endast 7,0 m, varigenom den vackra Loch Affric lämnas
orörd; i stället skall den mera avsides belägna Loch
Mullardock dämmas 34,5 m. På grund av dämningen av
Loch Benevean har en landsväg fått omläggas på större
höjd. Man får härifrån vackrare vyer än från den gamla
vägen.

Dammen vid Loch Mullardoch är 730 m lång med största
höjd 49 m; den åstadkommer 213 milj. m3 magasin.
Härifrån spränges en 5,25 km lång tunnel med 4,8 m diameter
till Loch Benevean. Vid utloppet anlägges en 2,4 MW
kraftstation, som skall utnyttja nivåskillnaden mellan de
båda sjöarna. Dammen vid Loch Benevean är 178 m lång
med största höjd 38 m. Från sistnämnda sjö leder en
3,800 m lång nivåtunnel med 4,4 m diameter, åtföljd av en
lika stor 1 290 m lång trycktunnel och tre 243 m långa
trycktunnlar med 2,5 m diameter. Mellan låg- och
högtryckstunnlarna utföres en vertikal 104 m tub, förlängd
uppåt 46 m såsom svalltorn.

För anläggningsarbetet anordnades ett provisoriskt läger
för 1 400 man och ett för 700 m.

Mullardoch-dammen, som är av gravitationstyp,
innehåller 238 000 m3 betong, som uttransporteras på en
Bailey-bro. Tätningsgraven i berggrunden utsprängdes 1,5 m bred
i bottnen och 1.8—3,6 m djup, varifrån utfördes injektering
i 6 m djupa hål. Genom modellförsök utröntes lämplig
utformning av dammfoten nedanför skiborden i avsikt att

-Luckhus

Fig. 2. Intag till Fasnakyle-tunneln.

skydda mot utskärning. Betongen göts inom glidformar i
1,2 m skikt och 13,7 m breda block, som delades i tre
skivor och vibrerades.

Medan dammen var under utförande, måste man av
finansiella skäl besluta sig för att minska dess höjd och
dimensionera den därefter. Ett år senare fick man ånyo börja
bygga för full dämningshöjd, vilket med hänsyn till den
pågjutna betongens krympning medförde intressanta
konstruktionsproblem. Mellan den gamla och den nya
betongen lämnades mellanrum, vilka fylldes med sten över 38 mm
och injekterades med Colcrete.

Benevean-dammen (fig. 1), som är 178 m lång och 38,7 m
hög, är även den av gravitationstyp och innehåller 41 000
m8 betong. Den har ett bottenutskov med 1,82 m diameter,
vilket stänges med en 1,82 X 1,53 m lucka. Vid utloppet
har utförts en energidämpande bassäng med längs- och
tvärgående betongmurar. I berggrunden måste göras
omfattande injekteringar; 50 t cement inpressades, delvis med
8,5 at ö tryck. Till dammen användes långsamt hårdnande
cement på dess norra sida men vanligt Portland-cement på
södra sidan. Gjutningen drevs så, att temperaturen inte fick
stiga till mer än 38°C.

Lågtryckstunneln (fig. 2) från Benevean drevs från
uppströmsänden och från tvenne lillfartsorter;
högtryckstunneln drevs endast från nedströmsänden. Hela dessa
tunnlar bekläddes med 20 cm betong på lågtrycksdelen och
40 cm på högtrycksdelen räknat från den beräknade
konturen. Beklädnaden skulle täcka utstickande bergtoppar
minst 5 resp. 25 cm. Den torra betongmassan tippades från
biandaren direkt till en Pressweld placeringsmaskin, som
med 7 at ö tryckluft blåste ut betongen, lätt vibrerad, ge-

Fig. 1. Benevean-dammen sedd från nedströmssidan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/1020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free