Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 december 1952 - Fartygsmaskineri med gasturbin, av Bengt Forsling - Nya metoder - Elektromagnetisk pump, av sah - Snabbare djupfrysning, av SHl - Våt förbränning och kolning av torv, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1078
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5.
Faktor för
bestämning au [-värmeväxlarens värme-gta.-]
{+värmeväxla-
rens värme-
gta.+}
Sätter man värmeväxlarnas yta
där q är luftflödet, vilket antas lika stort som gasflödet, cp
specifika värmet och k värmegenomgångstalet, får man
följande samband med temperaturverkningsgraden r\
Faktorn q? stiger med tcmperaturverkningsgraden, fig. 5.
Vid temperaturverkningsgraden 50 ®/o, då luften och
gasen lämnar värmeväxlarna med samma temperatur, är
<p = 1. Vid liögrc värden på temperaturverkningsgraden
stiger rp och därmed värmeväxlarnas storlek mycket snabbt.
Oljud från gasturbinaggregat
Vid skovlarnas rotation i en ångturbin alstras ljudvågor i
ångan. Ångan kommer emellertid icke i direkt beröring
med luften, och ångturbinens hus har i allmänhet så stor
godstjocklek att ljudet dämpas definitivt.
Förhållandena vid en gasturbinanläggning är helt
annorlunda. Ljudvågor från de roterande skovlarna i
kompressorn och turbinen leds till omgivningen genom luftintag
och turbinavlopp och kan dessutom överföras till
maskinrummet genom ledningar och hus. För att undvika
störande oljud blir ljuddämpning därför ofta nödvändig.
Under proven med marinaggregatet utfördes klanganalys
vid olika varvtal, varvid följande resultat erhölls. Ljudet
från ett rotorsteg har en grundfrekvens, som är aggregatets
varvtal multiplicerat med antalet skövlar. Dessutom
uppträder modulerade frekvenser, dvs. grundfrekvensen ± n
gånger varvtalet där n är ett helt tal. Ljudnivån från
grundfrekvensen kan vara hög. Detsamma kan vara fallet
med någon av de modulerade frekvenserna, ehuru de
vanligen har ljudnivåer av en lägre storhetsordning.
En hög ljudnivå kan även uppkomma vid harmoniska
frekvenser, i första hand första övertonen såväl som
modulerade frekvenser av övertonerna. Vid proven var
ljudet från kompressorn betydligt högre än från turbinerna,
även sedan luftintaget försetts med ljuddämpare. Att ljudet
från turbinavloppet icke var störande kan förklaras genom
att värmeväxlaren verkar ljuddämpande.
Om kompressorhuset har tillräcklig väggtjocklek, blir
ljudet från huset icke generande, men en tunn vägg i
inloppet kan utsända störande oljud.
Nya metoder
Elektromagnetisk pump. För pumpning av smälta
metaller och andra vätskor med låg resistens (högst 90
ytohm/ cm) och temperaturer på upp till 550°C, har i USA
konstruerats en elektromagnetisk växelströmspump, som
belt saknar rörliga delar. Pumpen, som har tillkommit
huvudsakligen för användning vid värmeväxlare för
atomreaktorer, bygger på de krafter som uppstår i en
strömförande ledare i ett magnetiskt fält.
Den flytande metallen får passera genom ett tillplattat
1" rör av rostfritt stål, där den sättes under 30 A ström
av en 250 V transformator, vars lindningar samtidigt
alstrar ett magnetiskt fält vinkelrätt mot metallens
strömriktning. I strömkretsen är inskjuten en kondensator för
effektfaktorreglering.
Pumpens kapacitet beror på den flytande metallens tryck.
Vid 1,5 at ö är den ca 100 1 metall per minut (Electrical
World 28 juli 1952; Mechanical Engineering okt. 1952).
sah
Snabbare djupfrysning. Djupfrysning av födoämnen har
hittills vanligen skett med luft som värmeöverföringsmedel.
Man har strävat efter att uppnå så snabb frysning som
möjligt för att få sinå iskristaller i varorna. Dessas smak
och kvalitet bibehålls nämligen då i största utsträckning
därför att cellerna skadas minst.
Enligt en ny dansk teknik använder man ett flytande
värmeöverföringsmedel för att sänka varornas temperatur
genom den kritiska zonen 0 till — 5°C. Det uppges att man
på detta sätt får betydligt bättre resultat än vid frysning i
luftström. Som värmeöverföringsmedel används en lösning
av glycerol och etanol i vatten. Den hålls vid —29°C.
Varorna läggs i korgar av metalltråd och doppas ned i
vätskan tills deras temperatur fallit till — 5°C. Därefter får de
passera genom en vindtunnel där luftens temperatur är
— 29°C, varvid deras temperatur faller till — 27°C som
är lämplig lagringstemperatur.
Vid denna metod fryser varornas yta ögonblickligt,
varigenom överföring av smak eller lukt från vätskan
hindras. Det uppges att man fryst t.ex. sill, jordgubbar,
blomkål, apelsiner och kyckling i samma behållare utan att de
givit varandra smak. Vidare sägs varornas viktsförlust inte
bli märkbar, medan en sådan är oundviklig vid frysning i
luftström; vätska hinner inte tränga in i varorna, och den
som häftar vid deras yta blåses bort i luftströmmen.
En experimentanläggning har körts två år i Köpenhamn,
och man planerar nu en fullstor fabrik för en
anläggningskostnad på 6 Mdkr med en fryskapacitet på minst 50 t/dygn
och lagringsutrymmen för 4 000 t (Industrial & Engineering
Chemistry okt. 1952). SHl
Våt förbränning och kolning av torv. För att kunna
utnyttja torv som bränsle måste man sänka dess vattenhalt
från 90—95 % till ca 50 °/o. Ett sätt att genomföra denna
process i stor skala är mekaniskt avlägsnande av vatten
genom filtrering och pressning. Härvid måste dock torven
först överföras till filtrerbar form, vilket bäst sker genom
våtkolning vid 150—200°C under tryck.
Vid våtkolning måste emellertid stora mängder vatten
upphettas till reaktionstemperaturen, varför
värmeåtervinning är nödvändig för att processen skall bli lönande.
Olyckligtvis sker värmetransporten genom ledning eller
konvektion mycket långsamt i torvsuspensioner vilka
dessutom snabbt ger beläggningar på värmeytorna. Det synes
därför vara svårt att genomföra värmeåtervinningen på ett
tekniskt och ekonomiskt tillfredsställande sätt.
Genom att förbränna en del av torven i vått tillstånd kan
man emellertid direkt i torvsuspensionen alstra det värme
som behövs för dess upphettning till kolningstemperatur,
varigenom användning av värmeytor kan undvikas. Man
har vid laboratorieförsök genomfört våt förbränning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
