Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 december 1952 - Nya metoder - Tillbehör för avstickningsoperationer i små svarvar, av SHl - Packning av körsbär, av SHl - Framställning av tallium, av SHl - Hörntubsångpanna, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1080
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Anordning för avstickning av 1" ämnesstång; upptill t.v. sedd från vänster,
t.h. sedd från höger; nedtill t.v. skären i större skala; A verktygskropp, B skaft, C
ämnesstång, D laxstjärtspår, E skärhållare, F skär, G släppningsyta, H skruv, I
stoppskruv, J rund skiva, K tapp, L slits, M handtag.
man i de allra flesta fall från ämnesstång. Under
avstick-ningsoperationen utsätts svarvspindeln för så stora
påkänningar att svarvens precision snart går förlorad.
För att minska påkänningarna till rimliga värden har man
konstruerat en anordning (fig. 1) med två skär som vid
avstickning möts i arbetsstyckets centrum. Den består av
en kropp A av mjukt stål med ett skaft B som passar i
svarvens verktygsfäste. I kroppen har man borrat ett
13/s" hål och fräst laxstjärtspår D som utgör styrningar för
två skärhållare E. Skären F är av snabbstål 1/s X Va". De
hålls i arbetsläge av skruvar H och stoppskruvar I. De
senare hindrar glidning bakåt och används också för att
justera skärens lägen efter omslipning. Skärvinklarnas
storlek bestäms helt av hällarnas utformning.
Radiell inmatning av skären sker genom vridning av en
rund skiva J med två noggrant utförda spår i vilka två
tappar K styrs. Dessa sitter fast i skärhållarna och
passerar genom kroppen A i slitsar L. Skivan glider i en
försänkning i verktygskroppen och hålls i läge av två
skruvar. När den vrids 60° förskjuts vardera skärhållaren
Va", och skären möts därför i centrum av ett 1" ämne (T
Brown i Machine Shop Magazine okt. 1952). SHI
Packning av körsbär. För att ge förpackningar av
körsbär av hög kvalitet ett vackert och lockande utseende när
minuthandlaren ställer ut dem, packar man bären så att
de i lådornas översta lager ligger i jämna rader med
skaften riktade nedåt. Detta resultat uppnår man genom att
packa lådorna upp-och-nedvända med locket påsatt. På
detta läggs först ett ark cellulosa format med små skålar i
Fig. 1. Packning av körsbär.
vilka bären läggs med skaften uppåt (fig. 1). När detta
bärlager fullbordats fylls lådan med bär varefter dess botten
spikas på. När lådorna kommer fram till minuthandlaren
tar denne av locket och cellulosaarket (Modern Packaging
okt. 1952). SHI
Framställning av tallium. Tallium är en sällsynt
metall vars betydelse för civil och militär teknik växer. Inga
talliummalmer är kända, men elementet förekommer i liten
mängd i andra malmer och utvinns därför uteslutande som
biprodukt vid framställning av andra metaller.
US Bureau of Mines har sålunda utarbetat metoder för
framställning av tallium ur arseniktrioxid och ur flygaska
från blysmältning. Den bearbetade arseniktrioxiden
innehåller 96 °/o AsyO^ och 0,21 »/o tallium; 99 % av detta
utvinns. Av det tallium, som finns i flygaskan, erhåller man
90 % som kristalliserad talloklorid som ger 99 °/o utbyte
vid framställning av metall.
Ur arseniktrikloriden utvinns tallium genom förångning,
vid bearbetning av flygaskan använder man cyklisk
urlakning (Chemical Engineering sept. 1952). SHI
Hörntubsångpanna. För att få fram en vattenrörpanna
som i prishänseende ställer sig gynnsam även för de
mindre ångbehoven har man konstruerat en panna med
bärande hörntuber ("Eckrohrkessel"), som är enkel att
tillverka och enkel att installera. Panntypen avsågs
ursprungligen för 300—800 kg/h ånga, men tillverkas nu i storlekar
upp till 15 t/h.
Pannan är uppbyggd på ett system av grova tuber, fig. 1,
i vilket de längs- och tvärgående tuberna samtidigt tjänar
som fördelnings- och samlingslådor och de vertikala
tuberna ("Eckrohre") som fall- och stigtuber.
Ängvattenblandningen från de värmda stigtuberna a och
b ledes av samlingstuberna c till hörntuberna d, där ånga
delvis skiljes från vattnet. Vattnet strömmar nedåt genom
hörntuberna, som icke är värmda, och leds åter in i de
värmda stigtuberna. Ängan ledes genom tuberna c till domen
/. Genom förbindningstuberna g strömmar
ångvattenbland-ning från hörntuberna direkt till domen, där ångan avskiljes.
I småanläggningar, där man inte alltid kan räkna med
så noggrann matarvattenbehandling att pannsten med
säkerhet undvikes, är det lämpligt att använda pannor med
raka relativt grova tuber, fig. 2. I en sådan panna med
luckor vid varje tub kan man lätt göra tuberna rena.
Pannan kan användas som eldstad till en tubpanna av
vanlig konstruktion, fig. 3, där tubpannan får göra tjänst
som dom. Härigenom kan man forma eldstaden efter
önskan och får en relativt stor vattenvolym, vilket ju är
av stort värde för industrier, där ångbelastningen varierar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
