Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1952 - Rationaliseringsundersökningar åt företagsledningen, av Runo Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
1089
Rationaliseringsundersökningar
åt företagsledningen
Civilingenjör Runo Lindblad, Stockholm
Inom ett företag uppkommer ofta problem som
gäller företagets organisation och arbetsmetoder
inom administrationen. I många fall är dessa
sådana att ingående undersökningar av deras orsak
och verkan erfordras, innan man kan komma
fram till en lösning, och arbetet blir då ofta så
krävande att den i driften engagerade personalen
icke kan eller har tid att syssla därmed. I de
flesta fall löses problemen även bäst, om
specialister som tränats på dylikt arbete anlitas. Dessa
specialister kan vara utbildade tjänstemän inom
det egna företaget eller tillkallade utomstående
fackmän. I USA synes det vara rätt vanligt att
större företag skaffar sig egna specialister, men
i Sverige anlitas väl tills vidare huvudsakligen
utomstående experter.
Organisatörens uppgift
De administrativa undersökningarna inom ett
företag bör i allmänhet, om man bortser från
sådana fall där utomstående expertis fordras,
utföras av personal från företagets
stabsavdelningar. Stabsmannen har det stora försprånget
framför linjemannen, att han odelat kan ägna hela
sin tid åt att söka lösa problemen, vilket är
särskilt värdefullt under den del av
undersökningen då det gäller att samla ihop ett tillräckligt
antal detaljerade fakta, för att senare kunna
bedöma situationen. En annan fördel är att
stabsmannen, om han är centralt placerad, kan låta
sina undersökningar för ett visst problem sträcka
sig över flera stabs- och linjeavdelningar.
Stabsmannen, eller organisatören som han här
i fortsättningen för enkelhets skull kominer att
benämnas, arbetar som rådgivande och icke som
verkställande. Han framlägger förslag och
rekommendationer, men leder sällan eller aldrig
genomförandet av förbättringsåtgärderna. Hans
uppgift är att för ledningen föreslå goda och
effektiva arbetsmetoder inom administrationen.
Samarbetet mellan organisatören och linjens
män har uttryckts på detta sätt:
"Mr. Operator, you and I both play a part in
this business. lf we take the word business and
break it down into its component letters
B-U-S-I-N-E-S-S, we find that ’U’ and ’I’ are in it. In
65.011 : 65.012.4
fact, if ’U’ and ’I’ were not in it, it wouldn’t be
’business’. We can also see that ’U’ comes before
’I’ — and that the ’I’ is silent (it is seen but not
heard). Futhermore, the ’U’ has the sound of ’I’
when the word is pronounced, which means that
it is an amalgamation of ’U’ and ’I’ — and we
both know that wherever such an amalgamation
occurs our niutual dealings will be pleasant for
us and profitable for our organization."
Organisatörens arbetsområde är stort, och han
bör därför vara en man som är all-round-utbildad
och intresserad av allt som har med företagets
ledning att göra, exempelvis företagets
verksamhetsprogram och organisation; företagets
administration och arbetsmetoder (särskilt
arbets-anvisningar, kontroller och rapporter), företagets
personalpolitik; företagets tekniska och
ekonomiska standard för kvalitet, kvantitet, kostnad
m.m. Det är vanligtvis lämpligt att han direkt
underställes den högsta företagsledningen, så att
en bred överblick av organisation och
arbetsmetoder kan göras.
Sedan det nu konstaterats att undersökningarna
bör utföras av stabspersonal och ej av
linjepersonal, ges nedan i koncentrerad form en bild av
undersökningsmetodiken, vilken ger ytterligare
belägg för att undersökningarna bör anförtros
specialutbildad personal. Den systematisering av
metodiken, som här framlägges, är väsentligen
hämtad från amerikanen William Gill1, vilken i
sin tur bygger på flera organisatörers
erfarenheter. Den i praktiken verksamme organisatören
får givetvis inte bli överraskad, om han i det
enskilda fallet icke i alla delar kan följa denna
"generella" metodik utan måste göra avsteg därifrån
på grund av särskilda tekniska och psykologiska
skäl, i synnerhet i fråga om detaljarbetet.
Undersökningsmetoder
Den metod som Gill rekommenderar är som
nämnts i princip mer eller mindre tillämpbar i de
flesta fall. Rekommendationerna är också
allmänt formulerade. Man kan eljest säga att en
organisatör har i huvudsak två metoder att
tillgripa när han skall starta sitt arbete. Den första
är den "tekniska" metoden, som genom en tek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
