Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1952 - Rationaliseringsundersökningar åt företagsledningen, av Runo Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1090
TEKNISK TIDSKRIFT
nisk analys av verksamheten (t.ex. av
arbetsprocesser, arbetsoperationer, arbetsplanering,
övervakning av arbetsprestationer och ekonomiska
resultat, personalfrågor) inom den organisation
som skall undersökas åsyftar att föra fram
problemen i ljuset. Den andra är den "ekonomiska"
metoden, som utgår från
självkostnadsbokföringen och vill ge klarhet om vilka verksamheter
inom organisationen som av kostnadsskäl i första
hand bör studeras.
Den första metoden är alltid tillämpbar, medan
den senare framförallt har betydelse vid analys
av organisationer som är så stora att
organisationen och verksamheten kontrolleras
bokförings-mässigt, t.ex. företag, avdelningar inom dessa
osv. I sådana fall kan det vara lämpligt, eller rent
av att föredra, att i det första stadiet av
undersökningsarbetet använda den "ekonomiska"
metoden, ty förutom att den ger besked om vilka
verksamheter inom organisationen, soin är mest
betydelsefulla ur ekonomisk synpunkt, ger
studiet av kontoplanen en god inblick i
organisationens uppbyggnad och verksamhet, t.ex. om
uppdelningen i avdelningar, arbetsmetoder och
produkter. Inblicken i kostnadssammanhangen
utgör dessutom garanti för att man i
fortsättningen icke slösar bort tid på att undersöka
arbeten där rationaliseringsåtgärder visserligen
uppenbarligen ligger nära till hands men icke
har någon större betydelse för företagets
rörelseresultat. Senare kan man övergå till den
"tekniska" metoden eller driva denna jämsides med
den "ekonomiska".
Den metodik, som här skall redogöras för,
ansluter sig närmast till den "tekniska" metoden.
Ingen av metoderna ger snabba resultat. För en
omsorgsfull studie av en organisation behöver
organisatören ha god tid på sig, om inte för
annat så ofta av psykologiska skäl, vilket
uppdragsgivarna bör hålla i minnet.
Gill menar att man kan skilja på tre slag av
undersökningar:
undersökningar som avser att föra fram
problem i ljuset, alltså att identifiera problem (man
avser här alltså icke att få fram lösningar av
redan kända problem);
undersökningar som avser att skaffa fram
förslag till lösningar av kända problem;
undersökningar som avser att fastställa hur
införda förbättringsåtgärder verkar.
Alltför ofta tillkallas icke organisatören, förrän
ett problem redan uppstått och det gäller att
släcka en brand som redan ligger och pyr. Bättre
vore 0111 han tillkallades för att med vissa
tidsmellanrum gå igenom en organisation och
granska hur den verkar, alltså för att identifiera
problem eller studera hur av ledningen vidtagna
åtgärder utfallit.
Dessa tre slag av undersökningar skall här ges
rubrikerna den förberedande studien (den pro-
blemfinnande undersökningen), detaljstudien
(den problemlösande undersökningen) och
upp-följearbetet (revisionen).
Den förberedande studien
Denna, som till karaktären är summarisk, ger
organisatören en överblick över situationen och
har alltså till huvudsakligt ändamål att fastställa
vilka problem som påkallar ledningens
uppmärksamhet och kräver närmare undersökningar.
Organisatören får samtidigt tillfälle att känna
företagets eller arbetsgruppens organisation,
arbetsmetoder och icke minst personal.
Undersökningen indelas i faserna: planera studien; insamla
uppgifter; ordna och analysera uppgifterna och
utarbeta undersökningsrapporten.
Vad som skall undersökas beror givetvis på
vilka mål organisatören har fått sig angivna eller
ställer upp för sig. Följande sammanfattning i
stickord av saker, som det kan bli tal om att
studera, bör ge en uppfattning om karaktären och
omfattningen av en dylik undersökning.
Som synes kan man gå in för att studera
verksamheten i stort, organisationen, olika
arbetsmetoder, personalen, olika medel som fordras för
verksamheten, standard, som har ställts upp eller
hur verksamheten kontrolleras.
verksamheten: syftemål med verksamheten, ledningens
kontrollmetoder, verksamhetsprogram, skriftliga direktiv
för den politik, som skall följas i olika frågor, produkter;
organisationen: organisationsschema, principer för
uppdelning av arbetet, delegering av ansvar och befogenheter,
personalens kvalifikationer, samarbete mellan och inom
avdelningar, tillämpandet av goda organisationsprinciper
i allmänhet, ursprung, syftemål och nuvarande tillstånd
hos varje sektor inom organisationen, organ för
produktion, kontroll, service, samordning och rådgivning,
organisatoriska förändringar som håller på att införas;
arbetsmetoder: arbetsinstruktioner, viktigaste arbeten,
trånga sektioner, inre och yttre transporter,
arbetsplanering;
personal: arbetsbelastning hos olika personer, utbildning
och träning av teknisk och kameral personal samt
arbetsledare, arbetsinstruktioner, avlöningssystem, arbetsmoral
och metoder för att få personalen att medverka;
för verksamheten erforderliga medel: penningmedel
(budget m.m.), arbetskraft (rekrytering, kvalitet, utnyttjande
m.m.), hjälpmedel (lämplighet, tillstånd, utnyttjningsgrad),
material (förrådshållning m.m.), lokaler (planering,
fördelning), kommunikationer (mekaniska hjälpmedel,
bud-skickning m.m.);
standards: kvantitetsnormer, kvalitetsnormer,
kostnadsnormer;
resultatkontroll: rapporter av teknisk och ekonomisk art,
statistik, verksamhetsberättelser.
Innan man sätter i gång undersökningen, bör
man ställa upp en frågelista så att man har något
att gå efter då man gör intervjuerna, och har
någon säkerhet för att man icke glömmer bort
att ställa någon fråga, som senare behövs för att
kunna analysera situationen. Det är emellertid
klart, att det kan vara svårt att få med allt då
frågelistan görs upp första gången. Det är också
vanligt att man kanske redan efter de första in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
