Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1952 - Lager och smörjning. Diskussion, av B Holst, J Götzlinger, J Munck af Rosenschöld, H Almquist och L Luthman - Böcker - Handbook of engineering fundamentals, av Wll - Die Drehschwingungen in Kolbenmaschinen, av Olle Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
1119
vid 500 r/m. Propellerlager med upp till 70 t belastning
förekommer i USA.
I luftförvärmare är axiallagren utsatta för stora
belastningar vid låga hastigheter. Här har vanliga axiallager
vållat svårigheter, medan sfäriska rullager placerade på
bakelitunderlag visat sig vara driftsäkra.
Vid snedställning av spårkullager arbetar dessa hårt,
varvid störande buller kan uppstå. Behöver man räkna med
snedställning är sfäriska lager att föredra.
Då rullningslager används för vickande eller pendlande
rörelse uppträder ofta en besvärande gropbildning. Denna
ser ut som om det skulle vara plastisk deformation, men
det har konstaterats att så icke är fallet. Det är ej fullt
klarlagt vilken karaktär förstörelsen har. Amerikanarna
kallar den "false brinelling". Mycket talar dock för att
förstörelsen är av rent mekanisk karaktär, beroende på
svårigheten att få en smörjoljefilm att hålla för den höga
belastningen. Speciellt stora blir svårigheterna i de fall, då
rullningsrörelsen är mindre än rullkroppsperiferin. Därför
använder man exempelvis vid kolvtappslagringar mycket
små nåldiametrar.
Smörjoljeskiktet vid rullningslager är av
storleksordningen någon varför god ytfinhet är av den allra största
betydelse. Exempelvis kan man vid vissa stora rullningslager
konstatera att en lokal kallsvetsning uppträder på
topparna av ytans ojämnheter, om ytfinheten ej är mycket god,
och detta beror på att smörjoljeskiktet genombrytes.
Smörjmedel
Det finns några apparater för teknologiska prov av
oljefilmens styrka. En metod, som utarbetats av Timken,
bygger på en rörlig cylinder, som under belastning arbetar
mot ett plan av mjukare material, varvid man mäter
förslitningen vid användning av den smörjolja som skall
undersökas. En annan metod, "four balls"-metoden, som
utarbetats av Shell, avser bestämning av den maximala
belastning, som ett visst smörjmedel tillåter innan kulan i
centrum skär.
Oljans viskositet är tryckberoende, särskilt vid 100 kp/cma,
och delta är mest påtagligt vid silikonoljor. Bland
smörjmedel som tål hög temperatur kan nämnas kalypsolfett,
som har en droppunkt upp emot 190°C och silikonfett
som tål 225°C. För temperaturer avsevärt under 0°C
användes litiumfetter.
I Tyskland och USA utexperimenteras oljegelé med
koagulerad olja. Avsikten med detta är att, när
lagertemperaturen stiger, skall en viss mängd koagulerat smörjmedel
överföras till normaltillstånd och användas i lagret.
Härvid skall lagret endast ta åt sig den kvantitet som
arbetsförhållandena kräver, varigenom man skall uppnå en
väsentlig besparing av olja.
Vid smörjning av bensinmotorer och snabbgående mindre
dieselmotorer går utvecklingen mot tunnare oljor, som är
bättre för motorerna än de tjockare. Oljeskrapningarna på
kolvarna är nu i allmänhet gjorda så, att man kan
använda tunn olja utan att få abnormt hög
smörjoljeförbrukning. De fördelar man vinner med tunn olja är att
motorerna håller sig renare och startar lättare samt att man får
en lägre bränsleförbrukning på grund av den minskade
friktionen. Olja med samma viskositet som SAE 20 bör
därför kunna användas även för sommarbruk i normala
mindre bensin- och dieselmotorer. Man har till och med
använt olja av typ SAE 10 såväl sommar som vinter i en
2-takts dieselmotor vid 1 000 r/m med gott resultat under
sju års drift.
"Heavy duty"-oljorna anses vara känsligare än andra
oljor för felaktig behandling, vatten m.m. De har emellertid
en förmånlig inverkan på cylinderslitning, när brännoljan
innehåller mycket svavel. Många anser dock att man inte
skall övergå till "heavy duty"-oljor, förrän man genom
prov har bevisat att sådana oljor verkligen medför några
väsentliga fördelar.
I tvåtakts dieselmotorer med såväl spolportar som avgas-
portar i loppet har det visat sig att "heavy duty"-oljorna
tvättar ner så mycket sot från avgasportarna, att
smörjoljan blir snabbt anrikad på kol och därför tjocknar.
I nav till kaplanturbiner har man en fram- och återgående
rörelse med relativt liten hastighet. Tillsatser till oljan för
att förbättra smörjningsegenskaperna borde göra nytta här;
i utlandet använder man tjockare olja i navet än i övrigt
i turbinen.
Vid lager av plast för vickande rörelser anses det
lämpligaste smörjmedlet vara mineralolja med en tillsats på
upp till 6 «/o av någon fet vegetabilisk eller animalisk olja.
I de fall då lagringarna måste arbeta inom större
temperaturintervall, framför allt vid extremt låga
temperaturer, har silikoner visat sig vara mycket goda smörjmedel,
men erfarenheten tycks visa att man då måste använda
något lägre yttryck än med andra smörjmedel.
Rening av smörjolja anser oljespecialisterna kunde göras
så effektiv att man får lika god kvalitet på en renad som
på den ursprungliga oljan. Förutsättningen är emellertid
att reningen göres på ett riktigt sätt och att oljan kommer
från samma ursprungsprodukt. Man måste således strängt
hålla isär olika oljekvaliteter, när man samlar upp den
orena oljan. Olja av okänd karaktär bör man inte
använda.
De militära organisationerna har sysslat med uppsamling
av använd olja och oljerening. Det är i huvudsak ett
organisatoriskt problem, som ofta är svårt att lösa. Folk
negligerar lätt regler för hur man skall förfara med den gamla
oljan. Vid avspärrning av oljetillförseln är emellertid
oljereningen en åtgärd som kan och bör tillgripas.
Böcker
Handbook of engineering fundamentals, 2:a uppl., av
OviD W Eshbach. Wiley & Sons, New York — Chapman
& Hall, London 1952. 1 314 s., ill. 10
Denna handbok skiljer sig från flertalet liknande
allmänna handböcker genom att den endast behandlar de
grundläggande ämnena, som därför kunnat ges en mer
utförlig framställning än vanligt.
De ämnen som behandlas är matematiska och fysikaliska
tabeller, matematik, fysikaliska enheter och
dimensionsanalys, fasta kroppars mekanik, hydro- och aerodynamik,
termodynamik, elektricitet och magnetism, strålning, ljus
och akustik, kemi, metaller samt icke metalliska material.
Tekniska tillämpningar finner man i ett flertal av de
olika kapitlen, som också innehåller beräkningsexempel
samt hänvisningar till litteratur inom de olika områdena.
Det till övervägande del använda engelska måttsystemet
gör i någon mån boken obekväm som beräkningshandbok.
Tack vare den klara och relativt fylliga framställningen och
de goda illustrationerna kan emellertid även svenska
ingenjörer ha glädje av den för studier i de grundläggande
ämnena. Wll
Die Drehschwingungen in Kolbenmaschinen, av Kurt
Haug. Springer, Berlin 1952. 201 s., 134 fig., 10 tab. 24 DM.
Föreliggande arbete är indelat i tre delar. I den första
delen behandlar förf. grundbegreppen inom den tekniska
svängningsläran och redogör för den matematiska
behandlingen av olika torsionssvängningssystem.
Den andra delen behandlar
torsionssvängningsberäkning-ar för kolvmaskiner. Förf. går här igenom metoderna för
reduktion av de rörliga delarnas massor ocli längder till
ett ersättningssystem, vars egensvängningstal och
svängningsformer lättare kan beräknas. Han redogör vidare för
de uppträdande gas- och masskrafternas harmoniska
uppdelning för olika typer av motorer och dessa krafters
sammansättning för olika cylinderarrangemang. Efter en
genomgång av villkoren för resonans slutar denna del med
en beräkning av påkänningarna i vevaxeln på grund av
torsionssvängningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
