Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1953 - Profilprojektorer, av Jiri G Vogl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1953
21
skop eller i en projektor är däremot en centralprojektion:
den projicerade bilden ändrar hastigt storlek vid
defokuse-ring, och en cylindrisk kropp kan avbildas i fel mått.
Med tämligen enkla medel uppnår man en lämplig
tele-centrisk strålgång. Även om här avses parallella strålar,
får icke detta tas rent matematiskt, utan avvikelsen från
parallelliteten kan vara ganska avsevärd. Ett enkelt sätt
är att man med en kondensorlins, eller rättare sagt en
kollimatorlins K, fig. 1 a, avbildar en punktformig
ljuskälla på oändligt avstånd, dvs. ljuskällan placeras i
kon-densorlinsens K brännpunkt. Objektet placeras sedermera
i de parallella strålarna. Den härvid uppstående skuggan
förstoras sedan på skärmen med ett objektiv O.
I verkligheten är ljuskällan ganska utbredd, och man
måste nöja sig med divergerande, resp. konvergerande
strålknippen, vilkas öppningsvinklar vid objektet dock bör
ligga symmetriskt till den teoretiska parallella strålgången.
I sådant fall vållar en eventuell defokusering minst besvär.
Om detta fel är alltför störande, kan ljuskällan avbildas
med en hjälpkondensor K2 på en bländare L’, fig. 1 b.
Bländarens öppning avbildas sedan med en
kollimations-lins Ks på oändligt avstånd. Genom att minska bländaren
till ett lämpligt mått kan man på detta artificiella sätt
reducera glödtrådens utbredning. Naturligtvis förlorar man
därvid en del av ljuset.
Genom att välja en lämplig proportion mellan linsernas
K2 och K3 brännvidd kan man minska diametern på
strålknippena, varigenom en högre intensitet på skärmen
uppnås. Denna kan sedan reduceras med irisbländaren L’.
Härvid uppnår man både en lämplig belysning på skärmen
och en ökning av strålarnas parallellitet. Irisbländaren bör
dock icke tillslutas alltför mycket, eftersom ljusets böjning,
i synnerhet vid höga förstoringar, menligt kan påverka
Profilprojektorer
Ingenjör Jiri G Vogl, Stockholm
531.717.39 : 621.9
535.88
Inom verkstadsindustrin är en profilprojektor för
avsyning och uppmätning numera oumbärlig. I sin enklaste
form består den av ett mikroskop, försett med ett aggregat
för projicering. Är mikroskopet icke konstruerat för detta
ändamål, blir bilden mycket dålig och kan knappast
tillfredsställa ens mycket små anspråk. Man bör nämligen
komma ihåg att vid seende genom ett okular kompenserar
ögat omedvetet en del brister i bildkvaliteten, vilka dock
gör sig gällande vid projektion på en mattskiva. Ett
mikroskop som är utrustat med projektionsokular ger visserligen
en fullgod bild, men synfältet blir mycket litet.
Ett mikroskop eller ett projektionsmikroskop brukar ha
ett synfält av y = 150IG mm (t.ex. 1,5 mm vid förstoringen
G = 100 gånger). En profilprojektor i enklare utförande
ger dubbla, och med den bästa optiken ungefär fyrfaldiga
synfältet y = 600/G mm. Synfältet y betyder här diametern
av den i instrumentet synliga delen av objektet och G
linjärförstoringen.
Princip
Finmekaniska detaljer har alltid en viss tjocklek, och
objektets profil består ofta av buktiga ytor (man vill t.ex.
projicera cylindrar, koner, skruvar). Ritningen med vilken
man jämför profilen är en förstorad geometrisk
parallellprojektion av objektet; en optisk avbildning i ett mikro-
Fig. 1. Schema för profilprojektorer;
a telecentrisk strålgång med hjälp
av kondensor, b mellanavbildning
av ljuskällan (precisionskondensor),
c mellanavbildning av objektet, d
strålgång i en vanlig projektor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
