Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1953 - Byggnadsmaterial och formgivning, av Helge Zimdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1953
49
Byggnadsmaterial och formgivning
Professor Helge Zimdahl, Göteborg
Arkitekturens uppgift är att gestalta rum,
volymer, miljöer så att dessa på ett stimulerande
och livsbefrämjande sätt kan uppfattas och
upplevas av människan — som individ eller grupp
och så att de kan funktionellt utnyttjas på
avsett vis.
Formgivaren måste psykologiskt sett söka
identifiera sig med dem för vilka den gestaltade
miljön är avsedd, så att han på förhand kan
uppleva den. Han måste behärska uttrycksmedlen
och utnyttja dem för medvetet formskapande.
Annars vet han inte vad han utsätter sin nästa
för. Möjligheterna är skiftande. Resultatet kan
bli strålande, det kan också bli ödesdigert.
Formgivningen ligger ur denna synpunkt delvis
på det psykologiska planet. Metodiken är inte ny
— den är snarare tidlös. Man kan ändå tänka
sig att upptäckter av psykologiska lagar kan
tillföra större kunskap åt detta område
Arkitekturen som konst kan man också anse
som tidlös. Det som växlar är de materiella och
kulturella betingelserna under olika tidsåldrar.
Ser vi först på den materiella utvecklingen, så
var betingelserna för en god formgivning på sätt
och vis gynnsammare förr än nu.
Arkitekturen var lokalt färgad och bunden.
Byggnaderna framväxte med hjälp av material
som var hämtat från byggnadsplatsen och dess
närhet. Materialen var få. Formgivningen rörde
sig inom ett begränsat register, inom en utbildad
yrkestradition. Man hade tiden till hjälp. Tid att
tänka. Tid för inlevelse.
Yrkes- och hantverksskickligheten
fortplantades ofta från släkt till släkt. Den blev högt
uppdriven, i vissa trakter till konsthantverklig
färdighet. Man var stolt över sitt
hantverkskunnande.
Med förbättrade kommunikationer och vidgade
handelsförbindelser ökades icke blott
materialmöjligheterna. Också idéer och erfarenheter
kunde utväxlas med länder, där en annan utveckling
ägt rum. Numera kan marknaden anses vara
internationell, både beträffande utbyte av idéer och
material, om också många ekonomiska och
politiska spärrar alltjämt lägger hinder i vägen för
att denna frihet skall vara fullständig.
Lokalfärgen på byggandet försvinner härigenom
mer och mer eller kommer till synes inom
mycket vidare gränser än förr. I ett land som vårt,
691.72.01
med rätt olika klimatiska förutsättningar i norr
och söder, kan knappast ens någon påtaglig
lokalfärg upptäckas för Skåne gentemot Norrland,
när det gäller byggnaderna. Nog ser vi samma
enahanda trevånings lamellhus både i Ystad och
Haparanda. Skillnaden inskränker sig till att
Norrland bygger fler småhus av trä än Skåne.
Andra skillnader som berör isolering och
uppvärmning är inte på samma sätt synliga för
omgivningen.
Om alltså material- och byggnadsindustri förr
var i ett, så är dessa två nil mest skilda.
Formgivningen måste därför i rätt stor utsträckning
göras i förväg på fabrik utan samband med det
särskilda bygget. Ofta är produkterna
standardiserade eller serietillverkade.
Materialfabrikanten måste, när han bestämmer sina produkters
lämpliga standard och utseende, samarbeta med
dem som skall använda materialen till att
utforma byggnaderna. På denna punkt brister det i
uppseendeväckande grad på sina håll.
Material hämtade ur naturen med ett minimum
av förädling, såsom vatten, sand, sten, cement,
tegel, trä, järn, kommer länge att vara de vanligaste
ingredienserna i byggnaden, helt enkelt därför
att byggandet har en sådan storleksordning att
andra iner högförädlade produkter inte förmår
att täcka behovet.
Vi kan till att börja med konstatera att
naturmaterialen genomgått nya bearbetnings- och för-
Fig. 1. Det vidöppna rummet i ny gestalt (ark. Philip C
Johnson).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
