Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1953 - Byggnadsmaterial och formgivning, av Helge Zimdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TEKNISK TIDSKRIFT
ädlingsformer som ett led i den allmänna
industrialiseringen.
Inom de förädlade naturmaterialen är den
armerade betongen vår tids största bidrag. I stort sett
sker ju formgivningen här på ingenjörs- och
arkitektkontoren för varje särskilt bygge, men
vissa fabriksprodukter kommer ständigt fram i
form av skivmaterial, balkar och mursten av
cement, konststen, armerad betong, förspänd
betong och lättbetong. Betongindustrin kommer
sannolikt att väsentligt kunna utöka sitt
verksamhetsområde i en nära framtid i direkt
anslutning till nya behov ur bl.a.
formgivningssynpunkt.
Tegelindustrin har också kraftigt utnyttjat
möjligheterna att utvidga materialets
användningsområde genom att isolerings- och
hållfasthetsegenskaper renodlats och varierats.
Å andra sidan har rationaliseringen dragit med
sig att många ur utformningssynpunkt
önskvärda produkter fallit bort. Som exempel må
nämnas de numera svårtillgängliga mörka eller
glaserade takteglen, de vackra golvplattorna i större
format, klimatbeständiga glaserade murtegel i
olika färg, som bl.a. dykt upp på nytt i USA och
harmonierar förträffligt med andra nyare
material.
En nyhet inom tegelindustrin är det tunna
stavteglet efter antik förebild, vilket kan utnyttjas
för beklädnad av isolerade betongkonstruktioner
i samband med tegelmurverk och därvid ge nya
utf ormningsmö j ligheter.
Träindustrin har ökat möjligheten att ta vara
på trät, också de sekunda produkterna, genom
bl.a. tillkomsten av nya skivmaterial, fiberplattor
med eller utan ytbehandling för ytbeklädnad och
isoleringsbehov.
Också fanértekniken och limningsförfarandet
har utvecklats. Kontakten med utlandet gör det
möjligt att erhålla billiga fanér i otaliga träslag,
vilket givetvis ställer krav på urskillning vid
användningen.
Å andra sidan har det blivit allt svårare att få
fram naturträ av god kvalité, som förr utgjorde
huvudbeståndsdelen inom högklassig
träbyggnadskonst, vilket är att beklaga.
Vi kan inte här närmare fördjupa oss i alla de
nya skepnader, vari naturmaterialen uppträder
efter förädling och bearbetning av olika slag.
Möjligheten till våra framsteg ligger bl.a. i
ökade kunskaper på det naturvetenskapliga området.
Framstegen här gör bl.a. att vi överhuvudtaget
nu har lättare att renodla byggnadsproblemen
vetenskapligt.
Vi får lättare att kunna frigöra oss från
hävdvunna föreställningar och ställa frågan på sin
spets. Vad begär vi av våra ytterväggar, vårt
yttertak, vår husgrund, våra golv? Hur skall vi
anpassa oss till årstidernas växlingar, olika
väderlek, olika temperatur, olika fuktighet? Hur
skall solljuset utnyttjas för belysning och för
uppvärmning och vilka konstgjorda komplement
behövs härtill.
Ställer man sådana frågor positivt: "att ta vara
på", "att utnyttja", och icke enbart negativt:
"att hindra", "att låta bli", så öppnar sig en syn
på byggnadens rent tekniska existens, som är
inspirerande och ur formsynpunkt nyskapande.
Vi kanske kan diskutera en byggnad ungefär
på samma sätt som när man kommit fram till
en termosflaska, ett kylskåp. Intelligenta
formgivare och teknici bör kunna skickligt utnyttja
och studera resultatet av sådana betraktelsesätt
i sitt arkitektoniska sammanhang.
Vi kan således säga att, om äldre byggnadskonst
huvudsakligen vilat på empirisk grund, så bygger
vi nu för tiden med större krav på kritisk
kunskap.
Svårigheten är då att hela tiden hålla kontakten
med vad vi erfar och upplever. Tekniken, med
ekonomin i följe, har lätt för att rusa i väg efter
något nyupptäckt spår och glömma bort
väsentliga ofta mer svårutforskade faktorer. Till dessa
hör de psykologiska. Formgivaren stöter ide-
Fig. 2. Fasad av skivkonstruktion, monterad direkt på bärande stommen av oinklädda järnbalkar; fasadelementen består
omväxlande av fasta flerskiktsglas av värmeabsorberande typ och plåtskivor med emaljyta; gavlarna är murade med
färg-glaserade fasadtegel (Technical Center, Detroit, ark. Eero Saarinen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
