Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1953 - Andras erfarenheter - Kamspik, av Gerhard Hindersson - Användning av sulfitlut vid reparation av asfaltvägar, av SHl - Ellipsens omkrets, av Wll - Hamrande verktyg för mutterdragning och gängning, av H I Warrol - Bättre skänkmunstycke, av SHl - Toalett utan avlopp, av Wll - Böcker - Bildkomposition, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1953
59
sioner eller hållfasthetsvärden har inte publicerats, utan
endast jämförande procenttal; detta gör det svårt att
avgöra vad de angivna siffrorna verkligen är värda.
Vid ett exempel blev kostnaden för träskruv 2,9 gånger
större än för kamspik vid samma totala utdragshållfasthet.
På ett flertal olika områden har man därför med
fördel kunnat ersätta konventionella skruv- eller spikförband
med kamspik (E G Stern i Military Engineer jan.—febr.
1952). Gerhard Hindersson
Användning av sulfitlut vid reparation av asfaltvägar.
Enligt uppgift från USA kan man efter besprutning med
sulfitlut jämna ut asfaltbeläggningen på vägar med
väg-skrapa. Asfalten blir nämligen genom sulfitlutens inverkan
mjuk och faller sönder till ett pulver. Detta tillstånd är
dock temporärt. Asfalten hårdnar igen och blir nästan som
ny. Man kan därför reparera en ojämn vägbana utan att
föra på ny asfalt. Vägar behandlade på detta sätt uppges
ha visat sig tillfredsställande även under vinterbelastning.
Man anser dock mer omfattande undersökningar
nödvändiga innan metoden kan rekommenderas (Chemical &
En-gineering News 3 nov. 1952). SHI
Ellipsens omkrets. För en ellips med halvaxlarna a och
b kan omkretsen L uttryckas med en serie
, v I & te A<5 \
där
a + b
Att använda denna serie är ganska obekvämt och man har
utarbetat olika approximativa formler. En ny sådan
formel, "Fergestads formel"
L ^ n [3 (a + b) — \J{3 a + b) (3 b + a)]
utmärker sig för en betydligt större noggrannhet än t.ex.
de formler som anges i Hütte. Det fel man får enligt
Fergestads formel ligger för A < 0,5 under 10"5 och för
l = 1 vid 3,92 • 10"3. Med formlerna i Hütte får man för
l = 1 felen 178,3 • 10’3 och 51,8 ■ 10"3 (Teknisk Ukeblad 18
dec. 1952). Wll
Hamrande verktyg för mutterdragning och gängning.
För ca 20 år sedan lanserades i USA ett tryckluftverktyg,
"impact wrench", som i svenska broschyrer kallades
"hamrande mutterdragningsmaskin". Konstruktionen verkar på
i huvudsak följande sätt. En vanlig roterande luftmotor,
kopplad till verktygsspindeln, drar fast muttern till dess
ett visst vridmoment uppnås. Därefter äger en
slidomkopp-ling automatiskt rum, varvid lufttrycket kommer att
påverka en i verktygets längdriktning rörlig kolv, som
erhåller en hastig fram- och återgående rörelse (1 100—1 700
slag/min). En enkel mekanism omvandlar den linjära
rörelsen till centralrörelse och man erhåller ett stötvis
verkande moment på verktygsspindeln.
Fördelarna med ett sådant verktyg anges vara liten
luftåtgång, låg vikt, stor lätthanterlighet och snabbhet.
Muttrarna kan dras kraftigare än med ett vanligt roterande
verktyg och reaktionsmomentet i arbetarens hand blir
praktiskt taget inget. Även vid lossdragning av hårt
sittande muttrar kan maskinen således manövreras med bara
en hand. Tyngre roterande mutterdragare måste alltid
förses med långa spakar för mothåll, vilket ofta gör dem
ohanterliga vid arbete i hörn o.d.
Den hamrande mutterdragaren utföres i olika typer,
användbara inte endast för dragning av skruvar och muttrar
upp till 4" gängdiameter, utan även för borrning,
brotsch-ning och gängning med tapp i såväl stål som mjukare
material. Vidare finns en elektrisk variant, användbar för
lättare arbeten och på platser, där det inte finns tryckluft.
I en amerikansk transportörfabrik uppges användningen
av det elektriska verktyget i stället för skiftnyckel ha ökat
monteringsverkstadens kapacitet med mer än en tredjedel.
Det uppges vidare, att man i en amerikansk
modellverkstad gett var och en i en grupp av tio arbetare ett
elektriskt verktyg av ovan angivna typ och att man räknar
med, att ca 50 °/o tid härigenom skall vinnas vid de
tempon, som gruppen utför (enligt A G Ringer, Ingersoll-Rand
Co., USA). H I Warrol
Bättre skänkmunstycke. För att skänkmunstycken av
eldfast lera skall släppa stålet lättare och ge bättre tätning
mot de grafitproppar varmed de stängs, impregnerar man
dem med het tjära i vilken de hålls nedsänkta tills den
trängt in fullständigt. Därefter placeras munstyckena i en
gaseldad ugn där de hålls vid 180—200°C i 48 h. Sedan
kolad tjära skrapats bort från ytorna är munstyckena
klara för användning. Förfarandet uppges innebära en
avsevärd förbättring av gjutningstekniken (Engineers’ Digest
nov. 1952). SHI
Toalett utan avlopp. Vid Purdue University i USA har
man gjort prov med en toalett utan avlopp, baserad på
cirkulerande vatten och oxidation av avfallet med luft (jfr
Tekn. T. 1952 s. 642). Man använde här en rektangulär
avsättningstank delad i ett 650 1 luftningsrum och ett 200 1
slamrum, och denna tank visade sig vara tillräcklig för en
familj på tre personer. Det framgick vidare av proven att
luftning enbart inte var tillräckligt utan man måste
dessutom finfördela avfallet genom målning (Engineering
News-Record 30 okt. 1952). Wll
Böcker
Bildkomposition, av Ulf Hård af Segerstad. Nordisk
Rotogravyr, Stockholm 1952. 115 s., ill. 16 kr.
Denna bok är mindre en handledning i bildkomposition
än en kritisk analys av kompositionsbegreppet och dess
implikationer. Förf. börjar med att klarlägga hur
kompositionen icke kan betraktas som en isolerad beståndsdel i
bilden, utan måste ses i samband med dels innehållet, dels
sådana konkreta element som färg, linje, yta, ljus och
skugga etc. Vidare visar förf. att uppfattningen om riktigt
och oriktigt i kompositionen icke är något fixt begrepp,
utan att detta både varierar efter betraktaren och skiftar
under tidernas lopp.
Förf. vill dock icke avvisa tanken att det ändå
härvidlag kan existera vissa gemensamma nämnare, som skulle
kunna utgöra kompositionens lagar. Å andra sidan visar
han att hävdvunna uppfattningar om cirkelns och
triangelns "egenskaper", om det gyllene snittet, om kalla och
varma färger etc. icke nödvändigtvis är organiskt givna,
varom bl.a. vittnar de ofta diametralt motsatta
uppfattningar som kan råda hos oss och i österlandet. Särskilt på
färgområdet torde ännu alltför litet vara med bestämdhet
känt ur vetenskaplig-fysikalisk synpunkt för att några
säkra hypoteser skall kunna ställas upp.
Särskilt intressant är redogörelsen för glidningen från den
klassiska konstuppfattningens statiska bilduppbyggnad till
den moderna konstens dynamiska bildbegrepp, som i
kompositionen vill införa tiden som dimension, med olika
hjälpmedel som icke på långt när ännu kan vara
uttömda. Denna del av boken, som kanske bildar dess
tyngdpunkt, är en utomordentligt god nyckel till en nyupptäckt
konstnärlig värld, där — för att citera förf:s slutord —
en skenbart enkel bildkomposition blir till ett äventyr.
Framställningen är klar och lättillgänglig, även om förf.
gärna odlar det excentriska val av adjektiv varmed
konstkritikerna söker bryta monotonin i sin yrkesmässiga
mass-klistring av kvalifikativ. Den som vill leta efter tryckfel
hänvisas till litteraturförteckningen, men han kan även
glädja sig åt ett par doubles entendres i texten (t.ex. det
"röda" barnet i Picassos "Guernica"), alternativt reta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
