Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1953 - Böcker - Cia. T. Janér, Comércio & Indústria, av WS - »Framtid med flygande start» - AB Färe Armaturfabrik - TNC: 2. Ändelserna -ing och -ning, av G B - Problemhörnan, av A Lg - Debatt: Arbeten på löpande räkning inom byggnadsfacket, av Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
tryckerimaskiner, stål och verktyg, maskiner,
industriförnödenheter och t.o.m. flygplan. Skriften ger samtidigt en
god bild av den väldiga ekonomiska utveckling som
Brasilien har undergått under de senaste årtiondena. WS
"Framtid med flygande start" är en 36-sidig, rikt
illustrerad broschyr, som beskriver hur man inom Flygvapnet
blir officer, ingenjör, meteorolog, intendent eller
reserv-officer, vad man får syssla med i de olika befattningarna
och vilka förmåner dessa medför. Broschyren erhålles från
Flygstabens personalavdelning, Stockholm 80, som även
ger närmare upplysningar.
AB Färe Armaturfabrik, Sibbhult, presenterar sig själv
och sina produkter för utländsk publik i en anspråksfull
24-sidig engelskspråkig bildbroschyr "Färe leads the way",
som även ger några fotografier av firmans deltagande i
internationella mässor i USA och Kanada.
TNC
2. Ändelserna -ing och -ning
Avledningsändelserna -ing och -ning användes i vårt språk
för att bilda två olika grupper av substantiv.
A. Konkreta ord
Ändelsen är -ing. Den lägges till substantiv och adjektiv,
mera sällan till verb. De flesta orden betecknar levande
varelser. Ex. femöring, geting (efter de hornliknande
antennerna), käring (av äldre kerling, till karl), niding,
strömming, viking; avfälling (till adj. avfällig), fuling, fyrsiding
till adj. fyrsidig), raring, röding, åldring (till adj. åldrig);
självspilling, välling (till v. välla). — Om övergång från
abstrakt till konkret betydelse se under B.
B. Abstrakta ord
Ändelsen är här antingen -ning eller -ing. Den lägges till
verb för att bilda substantiv som till betydelsen är i det
närmaste likvärdiga med verbets infinitivform. "Parkering
förbjuden" säger detsamma som "Att parkera är
förbjudet", vilket förklarar den icke ovanliga felaktiga
formuleringen "Parkering förbjudet". Ändelsen konkurrerar med
-ande (-ende), -else m.fl. avledningsändelser. Vid vissa verb
och för vissa betydelser föredras den ena eller den andra
av dessa ändelser. Det heter t.ex. förfarande men
förfaringssätt; förning men utförande, jämförelse och
införsel; störning, förstöring och förstörelse; begäran;
felhör-ning, efter någons hörande och förhör.
Av de två ändelserna -ande och -(n)ing står den första
till betydelsen närmast infinitiven. Orden på -ande
betecknar liksom infinitiven själva förloppet av handlingen, de
har något av varaktighet i sig, t.ex. blinkandet, bugandet,
krängandet, skakandet, medan de på -(n)ing ofta
framhäver ett enskilt moment, t.ex. blinkning, bugning,
krängning, skakning. Orden på -(n)ing framhåller i många fall
handlingen som ett fullbordat faktum, de har något
resul-tativt i sig. Jämför t.ex. blomning och blommande,
medling och medlande, smuggling och smugglande. Detta är
förklaringen till att abstrakterna på -(n)ing så lätt övergår
till konkreta ord, anger handlingens resultat, t.ex.
anläggning, byggning (= hus), lindning, polering, räkning,
spinning, utrustning; jfr TNC 6, s. 26 f.
Normalformen hos abstrakterna är -ning. Jfr (konkret)
avfälling: (abstrakt) fällning; strömming: strömning;
välling: förvällning.
Variantformen -ing förekommer i sådana ord som
för-tenn-ing, där grundordet slutar på n, och i koppl ing,
säkring o.d., där ett n förbjudes av uttalsskäl.
Vacklan mellan -ning och -ing råder i en grupp av ord
av typen körning, -föring o.d., där grundordets stam slutar
på r föregånget av vokal (kör-a, för-a). Det kan därför
vara motiverat att något utförligare behandla dessa fall,
vilket skall ske i nästa TNC-spalt. G B
Problemhörnan
Problem 10/52 var följande: "Vilket är fördelaktigast för
en anställd, att få sin månadslön ökad varje månad med
1 kr. eller att få sin årslön ökad varje anställningsår med
150 kr.? Lönen utbetalas i bägge fallen månadsvis i
efterskott. Ingen hänsyn tas till ränta."
"Den först öppnade rätta lösningen" till denna uppgift
har insänts av sign. Mdl och lyder in extenso:
"A får sin månadslön ökad med 12 kr. per år, under det
att B:s månadslön ökas med 12,50 kr. per år. B får sålunda
årligen en löneökning som är 6 kr. större än vad A får.
Emellertid tjänar A under första året 66 kr. mer än B,
men med B:s större löneökning kommer A:s försprång
med avseende på årsinkomst att under de första 11 åren
ha inhämtats. Under 12 :e året tjänar A och B lika mycket,
men A har sammanlagt förtjänat 66 + 60 + ... + 6 = 396
kr. mer än B.
Under åren 13 t.o.m. 23 tjänar B 396 kr. mer än A,
varför A och B efter 23 år har totalt förtjänat lika mycket.
Därefter leder B och ökar sitt försprång allt mer, vilket
dock får anses vara en något senkommen belöning för
lång och trogen tjänst.
Med den betydande risk man löper att genom olika
omständigheter avgå ur tjänsten innan 23 tjänsteår
uppnåtts, får det anses fördelaktigast att välja påökt med
1 kr. per månad."
Sign. Ög har gjort precis samma resonemang, men
uttryckt det i något mer kortfattade ordalag. Matematiskt
betonade lösningar har insänts av sign. N E, H Lg och I F.
Problem 2/53. Genom en klen ledare, som är krökt
längs parabeln y2 = 4 ax, ledes strömmen I. Beräkna
magnetiska fältstyrkan (flödestätheten) i parabelns
brännpunkt! A Lg
Debatt
Arbeten på löpande räkning
inom byggnadsfacket
Ett anbudspris erhålles som summan av den beräknade
självkostnaden och det arvode entreprenören begär för
centraladministration och vinst.
Att fullt rätt beräkna självkostnaden är omöjligt. Ej ens
den skickligaste entreprenör kan med de mest fullständiga
programhandlingar göra detta. Det föreligger härvid allt
för många osäkra faktorer som varken beställaren eller
entreprenören råder över. Visserligen kan entreprenören i
någon mån gardera sig för dessa genom till anbudet
fogade reservationer, men dessa kan aldrig helt täcka alla de
oberäknade förhållanden, som kan uppstå under arbetets
utförande. Dylika osäkerhetsfaktorer kan exempelvis vara
vinterkostnader, vattenförhållanden, i vissa avseenden
markbeskaffenheten, tillgången på arbetskraft m.m.
När en entreprenör räknar sitt anbud kan han vara
medveten om att vissa risker kan föreligga och höjer då sitt
anbud med hänsyn härtill. Sedan kanske det visar sig att
riskerna ej förelåg. Han kan även ha räknat med vissa
hjälparbeten, som sedan visat sig vara för högt räknade
eller obehövliga, t.ex. spontning och vattenlänsning. I andra
fall kanske det uppstår svårigheter under arbetets gång,
som han aldrig kunnat förutse och som han för den skull
varken reserverat sig för eller upptagit riskkostnad för.
Ena gången kan då beställaren få betala för risker och
arbeten som aldrig uppstår, andra gången får
entreprenören stå för kostnader, som är nödvändiga för arbetets
utförande men som varken han eller beställaren visste om
att de skulle uppkomma.
Osäkerheten i den beräknade självkostnaden eller
osäkerhetsområdet varierar naturligtvis med arbetets art och
under vilka förhållanden det utföres. För vanliga bostadshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
