Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1953 - En kurs i amerikansk företagsledarutbildning, av Bengt Wiking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1953
115
En kurs i amerikansk
företagsledarutbildning
Överingenjör Bengt Wiking, Stockholm
331.86(73) : 331.121
Vid Harvard Business School (HBS) i Cambridge nära
Boston (Mass.) hålles två gånger per år en tremånaders
kurs för företagsledare, kallad "Advanced Management
Program" (AMP). Kursen är huvudsakligen avsedd för
tjänstemän med ledande befattningar inom amerikanskt
näringsliv, men platser ställs till förfogande även för
representanter från Europa. Man önskar härigenom ge
samtliga kursdeltagare vidgade vyer. Samtidigt skapas även
goda personliga och affärskontakter människor och
företag emellan, vilket är ett väsentligt syfte.
Sommaren 1951 var Sverige ännu anslutet till
Marshallplanen, och därigenom bereddes Sveriges Industriförbund
möjlighet att utse en deltagare i höstens kurs.
Harvard Business School och amerikansk mentalitet
HBS är ansluten till Harvard University, som grundades
1636 av den från England inflyttade prästen John Harvard
och från början fick sin karaktär av de engelska
förebilderna. Boston är dessutom beläget i New England, och
atmosfären såväl i staden som på "campus", som
universitetsområdet kallas, är engelsk. Harvard University
åtnjuter ett mycket gott anseende i USA, och inte minst
HBS har blivit känd både inom och utom landet. Skolan
får mycket stora ekonomiska bidrag från amerikanska
industrier, och härigenom möjliggöres bl.a. stipendier i stor
utsträckning. Det finnes en mångfald olika kurser vid
HBS, och de ordinarie eleverna följer undervisningen i
ungefär två års tid.
Hittills har hållits över t jugotalet AMP-kurser, och man
har således fått stor erfarenhet om denna speciella gren
av verksamheten. För deltagarna i AMP fordras god
praktik inom förvärvsverksamheten, men man har inga
bestämda fordringar på att rekryteringen av deltagare skall ske
inom en viss grupp av tjänstemän. Man finner således
personer både från linjen och staben, tekniker och affärsfolk,
militärer och andra, men tör alla gäller att de skall ha
visat framgång i sitt arbete, så att det är något att bygga
på för framtiden, påläggskalvar med andra ord. Att bli
sänd av sin firma till en AMP-kurs anses följaktligen vara
en stor merit i USA, och efter hemkomsten följer ofta
avancemang.
Kursprogrammets uppläggning är naturligtvis amerikansk.
Man måste därför känna till en del drag i
levnadsförhållandena i USA för alt lättare kunna förstå sättet att
undervisa vid HBS, ett sätt som är mycket specifikt och
väsentligt skilt från vad vi är vana vid.
Man skall inte generalisera, ocli allra minst i fråga om
kontinenten USA, men vissa drag möter man så ofta där
att fog måhända finnes för att tala om vissa
typegenskaper. Amerikanaren är öppen och tillgänglig och söker
gärna kontakt med andra människor; han har också lätt för
att tala, och älskar diskuterandet. Han tycker däremot inte
om auktoriteter utan föredrar att hysa sin egen mening
om det mesta, visserligen ofta ytlig men dock präglad av
"personality". Amerikanaren är vidare oftast mycket
medveten om sitt lands storhet och om sin egen duglighet, men
härmed förenas stor uppskattning av den som lyckas; man
är inte avundsjuk.
Individens ansvar för sig själv liar vidare i alla tider varit
ett utmärkande drag för amerikanskt tänkande. Man vill
möjligen gå med på kommunala gemensamma åtgärder till
individernas bästa, men statliga ingripanden har man
större aversion mot. Dessa tänkesätt är dock mest utmär-
kande för republikanska partiet, till vilket AMP-eleverna
i huvudsak hör, medan demokraterna som bekant gått
betydligt över till en mera europeisk uppfattning om
förhållandet mellan stat och individ.
I amerikanskt skolväsende liar man vidare vissa idéer
som avviker från våra. Danandet av personligheter anser
man vara minst lika viktigt som att eleven fullmatas med
kunskapsstoff från läroböcker. Man vill uppfostra till
självständighet och förmåga att samarbeta. På de flesta
högskolor bor eleverna i internat, och härigenom uppstår
en mycket intensiv självuppfostran eleverna emellan. Vår
svenske universitetsstudent, som ensam sitter på sin
kammare och slår i sig sitt kunskapsstoff, är i USA ingen
idealtyp. I internaten försiggår tvärtom ett synnerligen
intensivt umgänge studenterna emellan och för att få
tillfälle till studier i lugn och ro måste man dra sig undan,
t.ex. till något bibliotek.
Det är inte endast vid Harvard som kurser av
AMP-karak-tär ordnas, utan detta sker även vid en del andra
amerikanska handelshögskolor. Harvard-kurserna är
emellertid de mest kända och ansedda. Professurer och utbildning
i "industrial relations" är över huvudtaget ganska vanliga.
Den tid kommer säkert, när vi även i Sverige får väsentligt
större möjligheter till forskning och utbildning i
hithörande ämnen vid våra högskolor. Härigenom vinner man även
att de studerande får en allsidigare bild av de realiteter
som väntar dem efter studierna. Fackidioten är en
student-tvp som är satt på avskrivning.
Undervisningsmetoder
Undervisningen vid HBS är, som redan nämnts, upplagd
på ett särpräglat sätt. Man tillämpar nämligen nästan helt
och hållet "case"-metoden, både i den normala
undervisningen och för AMP-kurserna. Metoden är numera ganska
känd även i Sverige, och har också här visat sig
ändamålsenlig.
Ett "case" eller fall, som vi lika bra kan säga på svenska,
är alltid taget från verkligheten. Ett problem har uppstått
inom ett företag, och det finns troligen många olika sätt att
lösa detta. Harvard skriver en objektiv redogörelse för
fallet, varvid alla omständigheter tas med som läsaren bör
ha reda på för att kunna skapa sig en egen mening.
Därefter läser en grupp studenter den tryckta redogörelsen,
och så ordnas en diskussion där andarna drabbar
samman. Det hela låter enkelt, och är det också, men utbytet
blir mycket gott, i varje fall om de deltagande
debattörerna har talets gåva och väl har satt sig in i fallet.
Det blir en levande undervisning, då eleverna liar alt
handskas med konkreta, intressanta frågor. Vid
diskussionerna gäller det vidare att ånge exakta uppfattningar eller
handlingssätt. Patentlösningar i frasform tolereras inte.
Den analytiska förmågan sättes på prov, eftersom det
gäller alt tränga fram till huvudproblemet, ofta listigt skymt
av mera ovidkommande mindre frågor. Lärdomsbördan
placeras vidare på eleven, inte på läraren. Eleven är
absolut tvungen att tänka själv, och den som följer andras
tankebanor blir tämligen snart avslöjad.
Förståelse för andras uppfattningar befrämjas vid
diskussionen, och speciellt när det gällde fall rörande
mänskliga konflikter måste deltagarna lära sig la hänsyn till de
många irrationella reaktioner, som ofta förekommer. I ett
fall av angiven art står t.ex. ofta en dialog återgiven i
detalj. Åtskillig träning erfordras då för att av ordalagen
värdera det sagda. Man tvingas vidare vid diskussionen att
se saken från många olika aspekter och att sätta fakta i
relation till varandra. Alla parter måste ju få komma till
tals, och först därefter kan man inta sin ståndpunkt, som
måste vara motiverad. Man får härigenom en mycket god
träning för det dagliga livets problem.
Man gjorde ofta iakttagelsen att ett fall. som tycktes vara
tämligen enkelt, under diskussionens gång växte ut efter
ganska oväntade tankebanor och anknöt till andra
problem. som ofta var mycket intresseväckande. Problemets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
