Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1953 - Skeppsbyggeriet i Sverige 1952, av Nils J Ljungzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 15. Tankmotor skeppet "Sarita" (16 010 tdw, IVh knop),
Götaverken.
ställningar från svenska och norska rederier. Typen är
speciellt konstruerad med tanke på sektionsbyggnad.
Fastställandet av skrovets linjer har föregåtts av omfattande
prov vid Skeppsprovningsanstalten i Göteborg. Längden
överallt är 10’ större än hos "Sova Andrea", medan bredd
och malldjup bibehållits. Skrovet är långskeppsspantat
och helsvetsat med korrugerade lång- och tvärskeppsskott.
övergången mellan däck och bordläggning är avrundad —
en konstruktionsdetalj, som varvet redan provat på flera
tankfartyg och även på malmfartyg.
"Jaga" erhåller en niocylindrig svetsad tvåtakt
enkelverkande Götaverkens dieselmotor, utvecklande 8 300 ihk vid
112 r/m, och farten på full last är kontrakterad till
14?A knop.
Av 16 000 tdw typen, varav M/T "Ruth", beskriven i
Tekn. T. 1952 s. 248, är ett tidigare exempel, färdigställdes
i fjol följande fyra fartyg:
M/T "Bahia", om 15 960 tdw, 10 099 brt, sjösatt den
6 december 1951, levererades den 19 februari till
brasilianska staten, Rio de Janeiro; M/T "Rinda", om 15 880 tdw,
9 892 brt, sjösattes den 28 april och levererades den 8 juli
till Rederi A/S Ruth, Oslo; M/T "Holtefjell", om 15 900
tdw, 9 894 brt, sjösattes den 23 september och levererades
den 2 december till Skibs A/S Dieseltank, Oslo; M/T
"Sarita" (fig. 15), om 16 010 tdw, 9 874 brt, sjösattes den
19 augusti och levererades den 30 oktober till A/S Uglands
Rederi, Grimstad.
Sjösatt den 20 november låg vid årsskiftet ett stort
kombinerat malm- och tankfartyg, M/S "Tarfalla", under
utrustning. Det är beställt av Trafik AB
Grängesberg—Oxelösund i Stockholm och får en lastdryghet av 25 400 tdw
vid ett medeldjupgående på sommarfribordet av 31’—10"
(9,7 m). "Tarfalla" har huvuddimensionerna:
längd överallt .................................... 651’—8" = 198,6 m
mallad bredd ..................................... 80’—6" = 24,5 m
mallat djup ....................................... 46’—6" = 14,2 m
Propellermaskinen blir en niocylindrig tvåtakts
enkelverkande Götaverkens dieselmotor, utvecklande 10 000 ihk
vid 112 r/m, och den kontrakterade farten på fidl last är
14 knop.
Varvets nya plåtslageriverkstad togs i bruk i fjol. Den
har en yta i bottenplanet av 13 100 m3, består av fem olika
långa sammanbyggda hallar, var och en 24 m bred.
Byggnadens bärande konstruktion är utförd i betong, väggarna
av tegel. Golvet är belagt med asfalt av speciellt slag, som
närmast kan betecknas som fjädrande och som dels
förhindrar skador på plåtmaterialet vid uppläggning etc., och
dels är behagligt att gå på. Det utförande, byggnaden fått,
är fördelaktigt bl.a. ur akustisk synpunkt, så att de i ett
plåtslageri ofta störande ljudeffekterna här i viss mån
kunnat dämpas. Götaverken har tillverkat fönster och
taklanterniner liksom de tio stora höj- och sänkbara
elektriskt manövrerade portarna.
De två längsta hallarna avses för plåtbehandling,
mitthallen är spantverkstad, och de båda övriga
svetsverkstä-der, där man tillverkar svetsade detaljer och mindre skrov-
sektioner. De stora svetsade sektionerna fogas samman
på taktäckta svetsplaner vid stapelbäddarna. I andra
våningen i mittskeppet inrymmes bl.a. det mallritkontor och
de foto- och mörkrum, som erfordras vid tillämpningen
av den optiska märkningsmetod, som varvet sedan några
år tillämpar.
Plåtslageriet är så planerat att plåt- och profilmaterialet
tas in i den del av verkstaden, som vetter in mot land, och
under bearbetningen vandrar sedan materialet genom
verkstaden ner mot stapelbäddarna. För materialets
förflyttning finns ett stort antal traverser i verkstaden, några med
25 t lyftförmåga och andra med 7V2 t. Då materialet är
färdigbearbetat i verkstaden, körs det antingen ut på stora
släpvagnar, dragna av traktorer, eller också köres det plåt
för plåt ut på planen framför byggnaden, där en kraftig
bockkran tar hand om materialet och för det vidare till
svetsplanerna och bäddarna.
Den maskinella utrustningen i plåtslageriverkstaden
betecknas som den bästa som stått att få med en del i Sverige
tillverkade arbetsmaskiner, de flesta dock inköpta
utifrån, särskilt från England. En av de kraftigaste
maskinerna är den stora riktvalsen, där det inkommande
plåtmaterialet riktas och som kan användas även för mycket
breda och tjocka plåtar. Vidare märks en saxhyvel, som
samtidigt klipper och hyvlar upp till 12 m långa plåtar.
Den största svenskbyggda maskinen i verkstaden är
skott-pressen, som med ett tryck av 1 200 t "knäcker" plåt till
lämpliga vinklar, då det gäller att framställa korrugerade
skott e.d. Vidare har man formvalsar och hydrauler samt
olika automatiska gasskärningsmaskiner, bl.a. ett par
mallskärmaskiner. På dessa följer en magnet den upplagda
mallen och styr två brännarlågor, så att den önskade
formen erhålles. En sådan maskin kan skära upp till 3 X 16 m
plåtar. Ett av de första exemplaren av en ny typ
gasskär-ningsmaskin kommer från en tysk fabrik och skall direkt
från ett litet fotografiskt negativ med hjälp av fotocell
och brännare kunna skära plåtar i full storlek av
betydande format.
En oljeeldad 20 m lång spantugn finns, där en temperatur
av 1 400°C kan hållas, och en oljeeldad glödugn för upp
till 1 500°C, som avses för spänningsglödgning och
normalisering av svetsade detaljer och som på en gång kan ta
emot 50 t gods.
Man har för maskiner och transportanordningar i
plåtslageriet tillämpat ett internationellt färgschema — blå
färg för elektriska tillslag, strömbrytare etc. — gul färg
för svängkranar, maskiner och maskindelar, som ur
arbetarskyddssynpunkt måste vara lätta att se — osv.
Färdigställandet av det nya skeppsplåtslageriet innebär
att Götaverken nu i stort sett genomfört det modernise-
Fig. 16. En av Götaverkens nya arbetar mat salar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
