Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1953 - Sverige fortfarande telefontvåa, av K V Tahvanainen - Cheflöner i USA, av sah - Radarinstallationer på svenska fartyg - Svensk civil luftfart - Sveriges sockerförbrukning - Hollands export av elartiklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
TEKNISK TIDSKRIFT
Sverige fortfarande telefontvåa. Det fanns den 1
januari 1952 ungefär 79,4 milj. telefoner i bruk i hela
världen. ökningen under 1951, 4,6 milj., ger ett begrepp om i
vilken takt världstelefonnätet ökar.
Nio länder hade vid den angivna tidpunkten vardera över
en miljon telefonapparater i bruk, nämligen USA,
Storbritannien, Kanada, Västtyskland, Frankrike, Japan,
Sverige, Italien och Australien. Sex länder hade mer än 15
telefoner per 100 invånare, nämligen USA (29,3), Sverige
(25,2), Kanada (22,1), Schweiz (19,9), Nya Zeeland (19,9)
och Danmark (17,5). Av de övriga nordiska länderna
ligger Island på 14,6 och Norge på 14,5. Norden håller sig
alltså väl framme i telefonhänseende.
Ser man på fördelningen av telefonapparater på de olika
världsdelarna, finner man att Nordamerika svarar för
61,5 °/o och Europa för 28.2 fl/o av telefonbeståndet i
världen, medan övriga världsdelar endast har några få
procent var. Grönland har enligt statistiken inga telefoner
alls. I Sydamerika har Falklandsöarna största
telefontätheten med siffran 13,3, men allt som allt har ögruppen
endast 307 telefonapparater.
I absoluta antalet telefonapparater leder i Europa
Storbritannien med 5 724 440 apparater (telefontäthet 11,4),
följt av Västtyskland med 2 700 104 (5,6), Frankrike med
2 520 762 (5,9) och Sverige med 1 788 874 (25,2). För
Sovjetunionen upptar statistiken endast 861 181 apparater —
dvs mindre än hälften av antalet i Sverige — och en
telefontäthet av 0,5 apparater per 100 invånare. Det bör dock
tilläggas att siffrorna för Sovjetunionens del avser
tillståndet den 1 januari 1936, eftersom någon senare
officiell statistik inte finns tillgänglig.
I Liechtenstein torde arbetsmarknaden vara mindre
lysande för telefonister, eftersom furstendömets 1 967
telefoner är hundraprocentigt anslutna till automatstationer.
Världens minsta offentliga telefonnät ligger i Spanska
Sahara; det omfattar endast 52 telefonapparater och
telefontätheten är 0.1. Den matematiskt begåvade kan dra
slutsatsen att Spanska Sahara befolkas av ca 52 000 personer.
Även när det gäller telefontätheten i världens
huvudstäder har Sverige en förnämlig placering. Washington, D.C.,
ligger främst med 63,9 telefoner per 100 invånare, medan
Stockholm kommer på andra plats med 49.5. Av statistiken
Fig. 1. Telefontäthet i olika länder och huvudstäder.
kan man också utläsa att Stockholm med sina 371886
telefoner har betydligt flera än t.ex. Rom med 257 538
apparater, och i det närmaste lika många som Tokio, som
har en befolkning ungefär lika stor som hela Sveriges.
Statistiken visar också hur många telefonsamtal som
utväxlas inom olika länder. Mest pratsam tycks man vara
i Kanada, där det utväxlas 378,2 samtal per person under
ett år. USA får finna sig i en andraplacering med 376,3
samtal. Islänningarna tycks vara mera talträngda än
svenskarna, ty de kommer på tredje plats med 364,8 samtal,
medan Sverige kommer fvra med 309,6 samtal per
person. Minst pratsjuka tycks turkarna vara; de utväxlar per
år endast 4,9 samtal per person, vare sig nu orsaken är
att finna i den turkiska nationalkaraktären eller i att det
är ganska glest mellan telefonapparaterna i Turkiet (enligt
"Telephone statistics of the world"). K V Talwanainen
Cheflöner i USA. American Management Association
utger årligen en rapport över lönenivån för ett tjugotal högre
befattningar inom industriföretagen. I den utförliga
rapporten, som är tillgänglig endast för medlemsföretagen, är
löneuppgifterna fördelade på olika industrigrenar och
företagsstorlekar, och vidare uppdelade på fast lön, tantiem
och pensionsbidrag.
Ur den senaste rapporten, som gäller 1951/52 och är
baserad på uppgifter från 1 800 företag, har följande
medelvärden på årslönen i dollar offentliggjorts:
Företagsstorlek (försäljningsvolym)
5—25 MS 25—100 MS 100—500 MS
Verkställande direktör .......... 48 950 81 800 123 750
Styrelseordförande .............. 34 750 60 000 97 250
Vice verk st. direktör ........... 33 600 52 550 77 950
Försäljningsdirektör ............ 27 700 42 800 61 900
Ekonomidirektör ................ 26 300 38 800 53 350
Teknisk direktör ................ 22 500 37 350 54 850
Försäljningschef ................ 20 600 30 950 40 250
Ekonomichef .................... 19 300 30 550 37 900
Överingenjör .................... 14 800 25 250 34 350
Konstruktionschef .............. 14 400 25 250 34 200
Ombudsman ..................... 16 350 21 450 41 250
Direktörsassistent ................ 17 250 21 450 30 600
Reklamchef ..................... 11 950 17 250 26 050
Personalchef .................... 11 100 17 600 26 800
Inköpschef ...................... 11 600 17 600 27 350
Public Relations-chef ........... 12 600 15 300 21 050
Härutöver har AMA påbörjat en motsvarande
undersökning av löneläget för nästa personalskikt, från
verkstadschef till verkmästare inom produktionen, för att ta ett
exempel. En provundersökning inom 25 företag har givit
ett medelvärde för årslönen av 12 000 Undre kvartilen
låg vid 7 500 $ och den övre vid 15 000 $>; den övre decilen
låg vid 18 000 $ (Business Week 31 jan. 1953). sah
Radarinstallationer på svenska fartyg fanns till ett
antal av 96 i november 1949. Den 1 januari 1953 var de 383,
av vilka 278 arbetade med 3 cm och 105 med 10 cm
våglängd.
Svensk civil luftfart klarade 1951 i linjetrafik en
trafikmängd av 259 000 personkm; motsvarande siffra 1946 var
78 000 personkm.
Sveriges sockerförbrukning uppgår till 360 000 t/år
råsocker eller ca 50 kg per person och år. Svenska betodlingar
på 54 000 ha ger normalt 300 000 t/år råsocker; för vår
självförsörjning utan ransonering saknas alltså 60 000
t/år, motsvarande 11 000 ha betareal. Landets 16
betsockerbruk skulle kunna avverka den för full självförsörjning
erforderliga betmängden på ca 70 dygn.
Hollands export av elartiklar uppgick 1951 till över 600
milj. hfl.; därav utgjorde motorer 20, hushållsapparater
17, lampor och lysrör 140, radiodelar 192, radioapparater
117, radiorör 69 och teleapparater 14 milj. hfl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
