Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1953 - Forslag til en Øresundsforbindelse, af Knud Højgaard - Arméns nya stridsvagnar, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
TEKNISK TIDSKRIFT
mellem Danmark og de andre nordiske lande
vil blive tilstrækkelig trafik til udnyttelse af
samtlige forbindelseslinier, herunder også
luft-vejen.
Projektets viderebehandling
Med hensyn til den tid, som det vil tage at
gen-nemføre bygningen af den her skitserede bro- og
tunnelforbindelse mellem Sverige og Danmark,
vil jeg nøjes med at nævne, at foretagendet vil
kunne gennemføres i løbet af otte år fra den dag,
da der er taget beslutning om arbejdets
ud-førelse; i disse otte år er medregnet en passende
tid til detailprojektering af de forskellige
byg-værker.
Spørgsmålet bliver så, hvor lang tid man vil
mene, der vil hengå med de overvejelser, som
er nødvendige, før en beslutning kan træffes. Det
er måske optimistisk at gætte på, at et tidsrum
på 2—3 år vil være tilstrækkeligt hertil; det vil
afhænge af, om der på begge sider af Øresund er
vilje til at gennemføre en snarlig løsning.
Den normale fremgangsmåde ved förberedelsen
af en sådan sag må vel siges at være nedsættelsen
af en kommission, altså i dette tilfælde en
svensk-dansk kommission. Vanskeligheden vil
formentlig bestå i at organisere en sådan
kommission og dens arbejde, således at et hurtigt
resultat kan nås; man har jo før set eksempler
på, at en kommission kan sidde i både fem og
ti år uden at nå til vejs ende, og en kommission
kan undertiden anvendes til at give en sag en
hæderlig begravelse.
Da nu sägen er sat på det Nordiske Råds
dagsorden ved dets møde i februar 1952, synes det
naturligt at nære forventning om, at rådet må
kunne lede denne sag ind på en vej, der kan føre
til målet. De forslagstillende ingeniørfirmaer, på
hvis vegne jeg her tåler, vil være rede til under
det fortsatte arbejde med planerne at stille deres
sagkundskab og erfaringer til rådighed.
Jeg vil gerne have lov til at slutte med at give
udtryk for håbet om, at det må lykkes at fremme
sägen således, at Danmarks og Sveriges
rege-ringer og rigsdage indenfor en ikke fjern
fremtid må finde det muligt at fatte beslutning om
oprettelse af den fäste færdselsforbindelse
mellem vore to broderiande.
Arméns nya stridsvagnar. Armén skall enligt beslut av
årets riksdag tillföras 80 stridsvagnar av den brittiska
"Centurion"-typen, fig. 1, vilka är avsedda att insättas
i försvaret av vårt lands slättområden. Stridsvagnarna skall
levereras med reservdels- och verktygsutrustning samt
ammunition. Även bärgnings- och transportmateriel kommer
att anskaffas.
"Centurion"-stridsvagnen, som sedan lång tid är i
serieproduktion i England (Tekn. T. 1951 s. 726), är en tung
fjärrpansarvärnsvagn på 50 t. Vagnens längd exkl. eldrör
är ca 8 m, bredden ca 3,5 m och höjden 3 m. En 640 hk
Rolls Royce-motor ger den en maximifart av 35 km/h. Till
Fig. 1. "Centurion" — en tung fjärrpansarvärnsvagn.
stridsvagnen hör en särskild bränslekärra, som ger vagnen
en avsevärd aktionsradie.
Bestyckningen utgörs av en 8,4 cm kanon med mycket
god verkan i pansar samt en kulspruta och rökkastare.
Vagnen torde vara den enda i världen som har
gyrostabili-sering för såväl sid- som höjdriktdonen, varigenom den
med framgång kan skjuta även under gång. Vagnen
betjänas av fyra man.
"Centurion" kan sägas representera det bästa av vad som
för närvarande produceras av tunga
pansarvärnsstridsvag-nar i världen. Den har prövats även under svåra
terrängförhållanden i Korea och där visat sig väl fylla måttet. Dess
höga kvalitet och robusta konstruktion framgår bl.a. av
att reparationerna varit procentuellt sett färre än på
moderna amerikanska stridsvagnar av motsvarande typ.
"Centurion"s vikt begränsar givetvis dess möjligheter att
ta sig fram i stora delar av landet. I Skåne och på landets
övriga slättområden torde dess rörelsemöjligheter dock
ungefär motsvara våra nuvarande stridsvagnars; då
banden är ganska breda blir nämligen bandtrycket per ytenhet
ungefär detsamma. Dock måste nuvarande
krigsbromate-riel förstärkas och flera järnvägsvagnar med hög
lastkapacitet anskaffas.
Armén har även tillförts en första serie av
infanterikanonvagnar, fig. 2, vilka är avsedda att ersätta de
terrängbil-dragna infanterikanoner, som skall tillgodose infanteriets
behov av snabbt eldunderstöd.
De nya kanonvagnarna, som är svensktillverkade, utgörs
av en snabbskjutande kanon på bandlavettage, som
medger framkomlighet även i sänk mark. Vagnen är 5 m lång,
2 m bred och 1,5 m hög och har alltså liten målyta.
Maximi-farten är över 50 km/h, vilket ger vagnen stor rörlighet
(Arménytt 1953 h. 2). sah
Fig. 2. Infanterikanon i bandlavettage.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
