Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1953 - Böcker - Welded deck highway bridges. Welded highway bridge design, av Stig Haggård - Akademiet for de tekniske Videnskaber 1951, av Wll - »Förebygg fukt och mögel i nya hus» - AB Bofors, Nobelkrut - Telefon AB L M Ericsson - AB Kontrollapparater - International Meehanite Metal Co. Ltd. - TNC: 6. Riktning, tecken, polaritet, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabeller har gjorts upp, ur vilka man enkelt kan erhålla
alla för dimensioneringen erforderliga moment,
upplags-och avskärningskrafter för balkar med konstant
tröghetsmoment och spännvidder mellan 10 och 35 m.
För tvåspannsbalkar med voter vid mittstödet har förf.
utarbetat en approximativ metod, som gör det möjligt att
genom enkla korrektioner utföra beräkningarna även i
detta fall med användning av samma tabeller.
Boken är klart och lättfattligt uppställd, och torde vara
till nytta för österrikiska brokonstruktörer. Eftersom de
behandlade belastningssystemen avviker från dem, som
hos oss ligger till grund för dimensioneringar, torde
boken dock knappast finna någon praktisk användning i
Sverige. Arne Hillerborg
Welded deck liighway bridges. Welded highway bridge
design, av James G Clark. The James F Lincoln Arc
Weld-ing Foundation, Ohio 1950, 1952, 247 + 240 s., 91 + 101
fig., 7+9 tab. 2 + 2,50
The James F Lincoln Arc Welding Foundation anordnade
1949 resp. 1950 pristävlingar om bästa förslag till
helsvetsade landsvägsbroar i ett spann med 120’ resp. 250’
spännvidd. Resultaten av tävlingarna presenteras i var sin
av böckerna. Efter en kort redogörelse för tävlingarnas
förutsättningar och för pristagarna beskriver böckerna de
bästa av de inkomna tävlingsförslagen, som därvid
indelats i grupper efter de valda konstruktionstyperna.
I allmänhet har 120’ bron föreslagits utformad som fritt
upplagda balkbrokonstruktioner med huvudbalkarna
uppbyggda som massivbalkar av I- eller lådprofil,
fackverksreglar eller Vierendelbalkar. Huvudbalkarna har i många
fall förlagts i vinkel mot vertikalplanet, vilket var fallet
med förste pristagarens förslag. Enstaka bågbroförslag
förekommer även.
De flesta förslagen till 250’ bron är utformade såsom
två-leds bågbroar med dragband, vilken konstruktionstyp
förste pristagaren valt. Av andra förekommande
konstruktionstyper må nämnas bågbroar utan dragband, fackverk,
Vierendelbalkar och spännverk.
Ett särskilt kapitel har i varje bok ägnats åt olika
förslag till farbanekonstruktioner. Armerade betongplattor
synes här vara förhärskande vid såväl 120’ som 250’ bron,
varvid farbanan ofta förutsatts samverka med
stålkonstruktionen. Ett stort antal förslag med farbanan utförd
av genomgående stålplåtar eller galler förekommer även.
Enligt tävlingsföreskrifterna skulle deltagarna få föreslå
nya valsprofiler, vilka redovisas i ett särskilt kapitel i varje
bok. Näsprofiler av olika typer är förhärskande för den
större bron medan för den mindre bron mest föreslagits
nya profiler av L-, X- och Y-typer. Slutligen lämnas
vikts-uppgifter och kostnadssammanställningar för de bästa
förslagen i varje tävling.
Redogörelserna för de olika förslagen synes lagom
fylliga och uppehåller sig huvudsakligen vid förslagens
principiella fördelar. Beräkningsförutsättningarna synes dock
väl knapphändigt berörda. Bildmaterialet är i bägge
böckerna rikligt men i vissa avsnitt ganska otydligt.
För ingenjörer, som sysslar med stålkonstruktioner för
byggnadsverk av större dimensioner, är böckerna mycket
intressanta och kan ge många goda uppslag.
Stig Haggard
Akademiet for de tekniske Videnskaber 1951. Medd.
Akad. tekn. Vidensk. 1951 nr 1. Köpenhamn 1951 292 s.,
ill.
Förutom årsberättelse för 1950—51 ocli redogörelser för
verksamheten vid de av akademin tillsatta kommittéerna
innehåller boken fyra föredrag, som hållits i akademin.
Dessa är "Industriel fremstilling av lægemidler i
Danmark" av E Keiding, "Det fysiske grundlag for
atomenergien" av J C Jacobsen, "Ammoniakfordampning fra jord
og dens betydning for landbrugets kvælstoføkonomi" av S
Tovborg Jensen ocli "Kemoterapi" av K A Jensen. Wll
"Förebygg fukt och mögel i nya lins" är ett
informationsblad, i vilket Statens Kommitté för
Byggnadsforskning beskriver vad som bör göras för att undvika fukt
och mögel i nybyggda lägenheter. Bladet har tryckts till
kommuners och fastighetsägares tjänst och är avsett att
anslås på lämpligt ställe i lägenheten eller bifogas
hyreskontraktet.
AB Bofors, Nobelkrut har givit ut en skrift "Bonoplex"
i vilken polymetylmetakrylats (Bonoplex) egenskaper
anges. Vidare beskrivs de produkter av detta material som
firman för närvarande har på sitt tillverkningsprogram
och de sätt varpå de kan bearbetas.
Telefon AB L M Ericsson, Stockholm, beskriver på
engelska i foldern "Intercommunication telephone plant" ett
linjeväljarsystem för 10 eller 20 anslutningar och i foldern
"Private automatic telephone system OL 15" en privat
automatväxel för 10 anslutningar.
AB Kontrollapparater, Stockholm, har utgivit smärre
prospekt över färdskrivare för bilar, arbetstidsskrivare,
räkneverk, kontrollur, arbetsstudier, kronografer,
krono-metrar, laboratorieur och andra specialur.
International Meehanite Metal Co. Ltd., London,
beskriver i en åttasidig broschyr "Use your east iron borings
for making profitable castings by the Crofts process" en
kupolugn för smältning av gjutjärnsspån (Tekn. T. 1952
s. 850).
TNC
6. Riktning, tecken, polaritet
Ordet riktning avser ett rumsbegrepp med oändligt många
variationsmöjligheter. En visare kan peka i viss riktning,
en punkts rörelse, en kraft m.m. har riktning, fast eller
föränderlig. Även i det fallet att man inskränker sig till
exempelvis en utstakad rörelsebana med endast två
möjligheter, kallade framåt och bakåt, uppåt och nedåt e.d.,
är ordet riktning användbart. Man talar sålunda om
strömriktning i en ledare; växelström i det enkla, typiska fallet
växlar riktning periodiskt.
Den matematiska motsvarigheten till de båda
riktnings-möjligheterna är pius och minus, gemensamt kallade
tecken (i inskränkt bemärkelse). När det gäller för ögat
så svåråtkomliga företeelser som elektrisk ström tänker
fysikern och teknikern gärna matematiskt, och väljer
därför ofta matematiska uttryckssätt även om det inte är
nödvändigt. I stället för alt strömmen växlar riktning kan lian
säga att strömmen ändrar tecken.
TNC:s ordsamling definierar ordet pol dels allmänt som:
ända, ytterlighet, varvid det i regel förutsättes att även en
motsatt ända eller ytterlighet är aktuell i sammanhanget,
dels som: punkt eller parti på en kropp där den
magnetiska eller elektriska potentialen har ett maximum eller
minimum. Med polaritet förstås inom elektrotekniken en
pols eller en med poler försedd kropps tillstånd i fråga om
"tecknet" för polens eller polernas potential; man bedömer
enligt överenskomna förutsättningar potentialen som
positiv eller negativ, man talar om pius- och minuspol, i det
magnetiska fallet även om nord- och sydpol. Polaritet är
således ett ord som kan användas i samband med
magneter, strömkällor o.d., och kan försvaras även när det är
fråga om spänning, emk och liknande begrepp.
I stället för att låna det till matematiken hörande ordet
tecken kan man alltså i vissa fysikalisk-tekniska fall säga
riktning, i vissa andra fall polaritet. Är man i alla övriga
fall hänvisad till att använda det matematiska
uttryckssättet? Volym i vanlig geometrisk betydelse kan inte ha
riktning, polaritet eller tecken, men en volymändring kan
innebära antingen en ökning eller en minskning. Om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
