Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1953 - Televisionen i Frankrike, av Axel-W Wolff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
TEKNISK TIDSKRIFT
819/441 linjer. Denna gör det möjligt att ge
samma program på de båda Paris-sändarna. Detta
har hittills endast skett i undantagsfall, och då
har man varit tvungen att använda två
kameragrupper i studion.
I Lille gick bilden inte bara ut över den
ordinarie sändaren utan fick också mata en bärbar
antenn för 9 000 Mp/s som var riktad mot
Cassel. Denna lilla stad ligger nordväst om Lille på
den enda höjden i trakten och användes som
radiostation under bägge världskrigen.
Länkantennen i Cassel var placerad på taket till ett
gammalt casino och dessutom togs signalen från
sändaren i Lille in på en kvalitetsmottagare. Från
och med Cassel skedde transmissionen i BBC:s
regi, och engelsmännens första åtgärd var att
överföra signalerna till 405-linjersstandarden.
Detta skedde i två konvertrar, vilka är enkla i
princip men nog så komplicerade till
konstruktionen (Tekn. T. 1951 s. 1063). De består av en
monitor som visar 819-linjersbilden på ett 15"
rör och en 405-linjers bildortikonkamera, inställd
på bildrörets skärm. Väsentligt är att
katodstrål-röret har lång efterlysningstid, så att ljuset
lagras under en tid som motsvarar en delbilds
avsökning. Genom denna lagring kan
intensitetsvariationerna i tiden hos ljusfläcken i
monitorn sägas bli utjämnade, och endast
variationerna i rummet överförs till kamerans mosaik och
avsöks. En skärm belagd med
zinkberyllium-silikat har en lämplig efterlysning, i det att dess
intensitet sjunker exponentiellt till 28 % av
begynnelsevärdet på 1/50 s.
En annan svårighet är att monitorns och
kamerans bildväxlingsfrekvenser inte är exakt lika,
varför en maximal signal endast fås när
strålarna sammanfaller. För att utjämna en
intensitetsfluktuation med skillnadsfrekvensen arbetar
kameraröret på den del av karakteristiken som ger
tillräcklig efterlysning.
Sedan videosignalen sålunda transformerats
från fransk till brittisk standard, fördes den över
en länk för 7 000 Mp/s till Alembon söder om
Calais, fig. 5, innan den korsade Engelska
Kanalen. Detta skedde med hjälp av en signal på 4 500
Mp/s, som togs emot i RAF:s radartorn i
Swin-gate nära Dover, och därifrån sändes bilden med
liknande länkar via BBC:s experimentstation i
Wrotham till Senatshuset i London.
Till Alexandra Palace-sändaren i norra delen a\
staden överfördes programmet på kabel och
därifrån likaså på kabel till sändarna i Sutton
Coldfield nära Birmingham och Holme Moss vid
Manchester. Härifrån distribuerades slutligen
Paris-bilderna till den skotska sändaren Kirk
o’Shotts över sju länkstationer i 4 000 Mp/s
bandet.
Denna debut för internationell television
skedde alltså med sju sändare i aktion, och
överföringskedjans totala längd var omkring 1 200
Fig. 5. Bärbar 30 W länksändare i Alembon under
TV-överföringen Paris—London.
km, vilket betyder att skottarna kunde se vad
som försiggått i Frankrikes huvudstad endast
4 ms tidigare. Visserligen är TV-länken San
Francisco—New York 4 700 km lång, men det
fransk-brittiska företaget har sitt stora intresse
som exempel på gott samarbete mellan två
länder med olika TV-system.
Mottagare och program
Omkring en tredjedel av Frankrikes 50 000
registrerade mottagare är avsedda för 441 linjer,
och de äldre typerna innehåller även
radiomottagare. En sådan apparat kostar omkring 1 150
kr., medan en 819-linjersmodell är 200 kr.
dyrare. Prisskillnaden beror dels på att man
till-lämpar rak respektive
superheterodynförstärk-ning, dels på att trimningen av den bredbandigare
mottagaren är svår.
Apparaterna är utrustade med 8" rör, och för
att få en bildyta motsvarande ett 12" rör
använder man en oljefylld för sättslins. En sådan
kostar omkring 150 kr. men ger bara en
acceptabel bild, om den betraktas rakt framifrån. Man
har nu i allmänhet uteslutit radiodelen av
mottagarna och i stället ökat bildrörets storlek.
Priset för en modern apparat för det höga linjetalet
är 1 900—2 000 kr. Varje höst organiseras en
stor TV-utställning i Paris, och 1951 visades
bl.a. en golvmöbel med ett 24" cirkulärt
mottagarrör.
Licensavgiften är omkring 50 kr./år, och ingen
reklam förekommer i programmen. Varje
eftermiddag sänder RTF "Télé-Paris", som
innehåller intervjuer med kända kulturpersonligheter,
och på kvällarna ges ett tvåtimmarsprogram med
aktualiteter och en äldre inhemsk film, som ofta
är av god kvalitet. Varje lördag ges en mycket
instruktiv bridgelektion, och om söndagsmorg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
