Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1953 - Extremt finfördelade oorganiska pulverformiga substanser, av Otto Stelling och Gösta Flemmert - Personalhiss för flygförarna - Ett smörjmedel för gängning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib april 1953
313
tiklar av viss kornstorlek varierar från ämne till
ämne.
Jämförs de på angivet sätt framställda
partiklarna med de i handeln förekommande, av vilka
åtminstone A1203, Fe203 och Ti02 vanligen
framställts på våta vägen, finner man att de senare
som regel består av väsentligt större partiklar
eller av partiklar som är höggradigt
agglomere-rade. Den järnoxid, som t.ex. i Tyskland
framställs genom förbränning av järnkarbonyl och
är ett i gummindustrin högt värderat
brun-rött pigment, torde dock i stort sett ha samma
partikelstorlek som den ur klorid framställda.
Till slut skall blott påpekas, att i stället för
vätgas givetvis vätgashaltiga ämnen kan användas
vid förbränning bara vatten bildas vid reaktionen
och tillräckligt hög temperatur uppnås.
Hydrolys med vattenånga utan låga
Utsätts exempelvis SiCl4 för fuktig luft vid
rumstemperatur, bildas en kraftig vit rök enligt
reaktionen (1) ovan.
Höjs emellertid temperaturen till över systemets
daggpunkt, exempelvis till 120°C, har denna
reaktion ej längre nämnvärd hastighet, och vit
rök syns ej heller till. Om temperaturen stegras,
ökas reaktionshastigheten, och vid 300—350°C
sker reaktionen åter med märkbar hastighet. En
preliminär kinetisk studie har genomförts och
skall fortsättas (exam.-arb. Mogensen).
Reaktion med syrgas
Redan genom äldre undersökningar4 3 vet man,
att vid upphettning av exempelvis SiCl4 i luft till
500—1 000°C bildas en vit rök av kiselsyra och
kiseloxiklorider. En serie undersökningar av
detta framställningssätt i laboratorieskala har
emellertid givit resultat, som ej uppmuntrar till
fortsatta tekniska försök (tab.-uppgift Morath).
Egenskaper och användning
Egenskaper
Som redan nämnts, har de erhållna pulvren
underkastats systematiska undersökningar i
elektronmikroskop och med röntgenkristallografiska
metoder2. Sammanfattningsvis kan anföras, att
av Si02 framställts olika kornklasser med
maxima vid en medelpartikelstorlek av 11, 16, 21, 99,
170 m.«. Kornstorleken för Ti02 var 12—223 m/i,
för A1203 14—190 m/t och för Fe203 21—325 m,u.
Pulvrens kemiska egenskaper har hittills blott
studerats vid orienterande undersökningar. Som
exempel kan nämnas att reaktionsförmågan för
Si02, som var att vänta, stiger högst avsevärt
med fallande kornstorlek. Dessa undersökningar
fortsätter.
Till slut skall blott anföras, att frågan om de
extremt finkorniga pulvrens verkan på levande
varelser, särskilt kiseldioxidpulvrens
silikosver-kan, har studerats av Svensson & Lundgren.
Användning som färgpigment
De vanliga finkorniga färgpigmenten är av
storleksordningen 2 000—200 mfi. Genom de gjorda
undersökningarna har material framkommit
med mycket mindre korndimensioner.
Härigenom har det blivit möjligt att studera olika
egenskaper hos pigment och färg ner till helt andra
pigmentdimensioner än tidigare. Dessa
undersökningar, som fortsättes, har omfattat oljetal,
färgstyrka, täckförmåga etc. hos pulver med
olika kornstorlekar. Av titandioxid kan man t.ex.
på ovan angivet sätt framställa ett förstklassigt
pigment, och är framställningsmetoden ur många
synpunkter överlägsen den klassiska våta
metoden.
Användning som fyllmedel i gummi och plast
Undersökningarnas främsta mål har, som ovan
anförts varit att framställa goda, ljusfärgade
fyllmedel för gummi. Sådana fyllmedel är
emellertid av stort intresse också för plastindustrin.
Inom denna är fordringarna på fyllmedlets färg
större än inom gummiindustrin. Hittills utförda
försök med plaster är för ofullständiga för
publicering, men undersökningarna skall fortsättas.
övriga användningsområden
Någon fullständig uppräkning av tänkbara
användningsområden kan givetvis ej ifrågakomma.
Här skall blott tilläggas användningen som
mat-termedel i målningstekniken, som högvärdigt
isolermaterial inom kyl- och värmetekniken, för
många ändamål inom den kosmetiska och
ke-misk-tekniska industrin etc.
Ett närmare studium av pulvrens kemiska och
fysikaliska egenskaper kan öppna flera
användningsområden. Ett stort, värdefullt och
intressant forskningsfält har öppnats vid
institutionen, och den utrustning och erfarenhet som
hop-bringats torde möjliggöra erhållande av nya
resultat relativt snart.
Litteratur
1. Stelling, o: Sätt att framställa produkter av gummi med
fyllnadsmedel behandlat med klselorganiska föreningar. Sv. Pat. 123381.
Fr. Pat. 954737. Tyskt Pat. 70948 etc.
2. Flemmert, G: Studies ön inorganic rubber fillers. Diss. KTH,
Stockholm 1953.
3. Stelling, O & Flemmert, G: Sålt vid framställning av
finfördelad kiselsyra. Sv. Pat. ans. 6457/49. Brit. Pat. 672163. Norskt. Pat.
80115 etc.
4. Friedel & Ladenburg: Sur un oxychlorure de silicium. C.R.
Acad. Sci. Paris 66 (1868) s. 539.
5. Rheinbold & "Wisfeld: Oxyhalide des Siliciums. Liebigs Ann.
Chem. 517 (1935) s. 197.
Personalhiss för flygförarna på amerikanska
hangar-fartyg är ingen lyx. Med trappspringssvettvåta
underkläder riskerar en förare, som måste hoppa i kallt
havsvatten, att frysa ihjäl.
Ett smörjmedel för gängning i form av en slav stoppas
i blindhål i metall eller plast. Vid gängning av hålen kyler
det tappen och för bort spånet medan gängningen pågår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
