Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1953 - Exteriörsynpunkter vid projektering av atlantpassagerarfartyg, av E Th. Christiansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ib april 1953
321
Exteriörsynpunkter
vid projektering av atlantpassagerarfartyg
Civilingenjör E Th. Christiansson, Göteborg
Om några månader beräknas Svenska Amerika
Liniens nya passagerarfartyg "Kungsholm" gå
ut på provtur från De Schelde-varvet i
Vlissing-en. Därmed sker fartygets första presentation för
allmänheten vad exteriören beträffar. De, som i
större eller mindre utsträckning delar ansvaret
för utformningen av denna exteriör, motser
självfallet med stort intresse resultatet av
konfrontationen. Den tiden är visserligen förbi, då
ett av de främsta kraven på ett nytt atlantfartyg
var, att det skulle vara vackert, men det är
alltjämt ett uppenbart önskemål, att fartyget blir
så vackert som de ekonomiska och tekniska
villkoren möjliggör.
Med detta har redan sagts, att det är praktiskt
otänkbart att gå till verket så, att man ger en
fartygskonstruktör med konstnärliga talanger
den i och för sig icke särskilt påkostande
uppgiften att rita en skön, en djärv eller en
majestätisk exteriör och att sedan "bygga in" fartyget
i dessa linjer. Den som till äventyrs inbillar sig
någonting däråt, har inget begrepp om de
ekonomiska realiteterna bakom ett dylikt
fartygsprojekt.
Vilka är då de förutsättningar konstruktören i
detta hänseende har att arbeta med, och vilken
frihet kan han ge åt sina artistiska impulser ■—
om det hela skall ha utsikter att gå längre än till
ett utkast på papperet? Tidpunkten synes
aktuell att diskutera en sådan frågeställning.
För det första måste frågans formulering
(avsiktligt väld därför att den är så vanlig)
omedelbart justeras. Det är inte frågan om — kan inte
vara frågan om — "konstruktören" eller om
"hans" impulser. En, man frestas att säga,
oändlighet av detaljspörsmål, vilka alla i sin mån
påverkar den centrala frågan om fartygets
lämplighet för sina syften och dess förmåga att under
ytterst vanskliga ekonomiska betingelser
förränta det investerade kapitalet, måste
tillgodoses från sina speciella effektivitetssynpunkter,
och detta innebär att även exteriören, som så
mycket annat, måste bli resultatet av en lång
serie noggranna överväganden och
kompromisser.
725.37 : 629.12.011.1
Enkla och komplicerade exteriörer
För oss tekniker — och därmed menar jag bl.a.
både oss "naval architects" och andra
arkitekter — borde kanske tanken på
ensambestämmanderätt i fråga om exteriören vara tilltalande.
Men det ligger alltför mycket av bristande
praktisk erfarenhet och kanske också något av vad
Hugo Hammar brukade kalla "ingenjörshögfärd"
bakom en sådan tanke.
Ensambestämmandet är nog bra, när det
gäller exteriörer av mindre enheter, en damhatt
eller en klänning, ett strykjärn eller en
kaffekanna, en tavla eller en urna. Då kan den
ensamme konstnären komma till sin fulla rätt.
Men redan när det gäller en stol eller en bil,
måste det bli en kompromiss mellan tekniska
funktioner och estetisk utformning.
En nykonstruktions värde ligger ej endast i att
den ser egendomlig eller annorlunda ut. Om det
är en nyttosak, måste den i första hand vara
ändamålsenlig, dvs. tekniskt riktig. Eller med
andra ord: en praktisk sak blir så småningom
också ansedd för tilltalande. Det är dock långt
ifrån alltid så, att vad som i dag ser djärvt och
avancerat ut, om några år slagit igenom och
anses normalt.
I allmänhet är det nog så, att de bestämdaste,
oförsonligaste och extremaste åsikterna är
tillfinnandes hos de mest utpräglade lekmännen.
Redan den som ritat sin egen "avancerade" lilla
motorbåt eller sommarstuga och äntligen fått
den färdigbyggd och provad något eller några
år, har en viss förståelse för de funktionella
faktorerna. Eftersom det i hela världen endast
bygges ett litet fåtal atlantpassagerarfartyg, är
det av naturliga skäl ytterst få personer, som har
egen erfarenhet av de komplicerade problemen
vid sådana fartygs tillblivelse från början till slut.
Utformningen av ett fartygs exteriör är ett i
allra högsta grad individuellt problem. Ett
kombinerat last- och passagerarfartyg, som har
proportionellt stort passagerarantal, måste få ett
annat utseende än ett som har proportionellt
stor last. Ett långsamtgående, fylligt, kanske
bulligt fartyg bör inte förses med extremt ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
