Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1953 - Gasblåsor i papptak, av Rune Hanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1953
351.
Gasblåsor i papptak
Civilingeniör Rune Hanson, Stockholm
Gasblåsor i papptak, särskilt på
industribyggnader, har gett anledning till oro. Mekanismen
vid bildningen av dessa blåsor är mycket
intressant och av betydelse långt utöver
papptäckningens område. Gasblåsor förekommer nämligen i
större eller mindre omfattning vid praktiskt
taget alla täta och mer eller mindre
eftergiv-liga beläggningar och ytskikt, t.ex. av oljefärg,
lack, linoleum, gummi eller av tjära- och
asfaltprodukter; till de sistnämnda hör förutom
papptäckningar även asfaltstrykningar och
gjut-asfaltbeläggningar.
Gasblåsbildningen är för många beläggningar och
ytskikt en mycket allvarlig olägenhet; som
exempel behöver kanske endast nämnas att oljemålat
eller fernissat virke utomhus, särskilt sådant
som vetter mot söder, fordrar ofta upprepat
underhåll. Går man ut från att gasblåsbildningar —
trots mängden av varianter i art och ursprung
— har gemensamma grunddrag, bör det därför
vara av värde att få frågan så allsidigt belyst som
möjligt.
Gasblåsornas förekomst
Karakteristiskt för gasblåsor på dubbla
papptäckningar av traditionell typ (ett undre lag
impregnerad asfaltpapp och ett övre lag
skyddsbe-lagd asfaltpapp) är, att de bildar luftfyllda
"kuddar" av upp till en kvadratmeters storlek
(fig. 1). Dessa blåsor kan från början ha varit
mycket små, men deras benägenhet att växa med
tiden gör att de till slut kan nå betydande
storlek. Tillväxten sker vanligen tämligen långsamt.
Vid inventering av papptak på olika underlag
upptäcktes sålunda besvärande gasblåsor hos
följande antal tak av olika ålder:
Takens ålder
< 3 år 3—7 år > 7 år
Oluftade betongtak .......fl/o 8 14 27
Lättbetongtak .............m/o 5 11 36
Gasblåsor får alltså i allmänhet större omfång
först efter 5—10 år (fig. 8). De bör noga skiljas
från vattenblåsor, vilka orsakas av vatten som
tränger in uppifrån och vanligen samlas mellan
ett par papplager (fig. 2). De bör även skiljas
från blåsor som uppstått till följd av
gasövertryck i underliggande lokaler (fig. 6).
Vid täckning med två eller flera lag papp
uppträder gasblåsor antingen mellan vilka papplager
69.024.1
som helst eller under papptäckningen. De förra
förekommer på alla typer av tak och är vanligare
än de senare. Dessa uppstår endast vid underlag
av betong eller färska armerade
lättbetongplattor, varvid blåsorna i förra fallet tycks växa
efterhand medan de i det senare vanligen
försvinner efter 1—2 år.
Gasblåsornas fysik
En gasblåsa har alltid som ursprung en större
eller mindre oklistrad fläck, antingen mellan
papplagren eller mellan papptäckningen och
underlaget. Detta har konstaterats vid uppskärning
av ett hundratal gasblåsor (fig. 3). Luftinneslut-
Fig. 2. Uppskuren vattenblåsa invid sockel; blåsans
tilllopp ligger vid sockelns överkant, där plåtskoningen var
oriktigt utförd.
Fig. 1.
Typisk
gasblåsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
