Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1953 - Gasblåsor i papptak, av Rune Hanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 april 1953
355.
ingen säker metod, vilket man på sina håll velat
göra gällande.
Gasblåsor under papptäckningen förekommer
mera sparsamt,%vilket tyder på att underlagen
för papptäckning i allmänhet är tillräckligt
gas-genomsläppliga för att hindra uppkomsten av
blåsor. Man iakttog bl.a. följande:
kork och poröst träfibermaterial är så
genomsläppligt, att blåsor inte kan uppstå mellan
underlag och papptäckning;
betong eller värmeisolering avjämnad med
sprickfritt cementbruk har betydande gastäthet.
Gasblåsor mellan underlag och papptäckning
(fig. 7) är sålunda vanlig, men uppumpning till
större blåsor sker långsamt (jfr gasblåsor hos
gjutasfalt direkt på betong);
armerade lättbetongplattor, äldre än två år, är
i allmänhet så gasgenomsläppliga att gasblåsor
ej kan bildas mellan underlaget och
papptäckningen. Hos yngre tak förekommer däremot
dylika gasblåsor i viss utsträckning.
De sist nämnda iakttagelserna antyder att
relativt färsk lättbetong, som innehåller avsevärd
mängd fukt, är otillräckligt gasgenomsläpplig.
Dess täthet förefaller att ibland särskilt gynna
blåsornas snabba tillväxt genom verkan av
fukten i plattorna. Att gasblåsor saknas mellan
underlag och papptäckning på äldre lätbetongtak
— vanligen redan då de är två år gamla — tyder
på att lättbetongen då torkat så att den blivit
gasgenomsläpplig (jfr "Boken om Nordisk
Byggnadsdag V" s. 609).
Papptäckningens förmåga att stå mot
tryckdifferenser innanför och utanför en blåsa torde
bero på pappens styvhet och på
klistringsasfal-tens hårdhet. Även blåsans storlek torde vara av
betydelse. Några säkra uppgifter oin dessa
faktorers betydelse har inte kunnat fås. Ett allmänt
intryck är dock, att blåsornas tillväxt gynnas av
Fig. 7. Uppskuren gasblåsa under papptäckning på
betong-underlag; vid knivspetsen mindre vattensamlingar.
Fig. 8. Gasblåsor mellan papplagren på tolv år gammalt
lättbetongtak.
styv papp. Blåsornas tillväxt begränsas när
överlappspappens översta asfaltskikt är mer eller
mindre förstört, därför att pappen då är mindre
styv är ny papp.
Gasblåsor mellan papplagren på ett tolv år
gammalt tak (fig. 8) av lättbetong studerades
kontinuerligt under två år, varvid deras höjd och
omfång mättes, det senare genom märkning av
blåsornas begränsningar med färg.
Undersökningarna påbörjades i maj 1949. Under första
sommaren och vintern var blåsorna i stort sett
oförändrade. Vid första värmeperioden på våren 1950
ökades volymen märkbart, men höll sig därefter
ånyo konstant. Blåsor som skars upp på våren
hade vattendroppar sittande på överlagspappens
undersida. Blåsor som skars upp på sommaren
och hösten var däremot torra.
Blåsornas tillväxt på våren beror troligen på
fukt som diffunderat in i blåsorna under vintern.
Denna undersökning är dock inte representativ
på grund av papptäckningens relativt höga ålder.
Det övre papplagret var nämligen så förstört
genom klimatisk åverkan att gastätheten måste
anses tämligen liten. Detta torde även förklara,
varför blåsornas volym inte ökades på våren
1951.
Förekomst av fukt i luftinneslutningar vid
oklistrade fläckar påskyndar blåsbildning. Det är
därför värdefullt om eventuella
luftinneslutningar kan hållas fria från fukt. Mycket tyder
dock på, att fukt inte är nödvändig för
uppkomsten av blåsor. Sålunda var sådana som
skars upp på våren till stor del torra; i andra fall
var de däremot fuktiga. På sommaren och hösten
var alla blåsorna utom en (fig. 7) torra.
Förekommande fukt satt vanligen i form av
vattendroppar på blåsans övre begränsningsyta,
dvs. på det övre papplagrets undersida. Av
speciellt intresse i detta sammanhang är frågan om
fukten kommer från papptäckningens översida
eller undersida. Möjligheterna för att fukt skall
tränga in i en gasblåsa uppifrån har inte utretts
genom inventeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
