Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1953 - Växtskyddsmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953
395
Det kan emellertid med fördel användas som
ut-drygningsmedel. Alletrins verkan som
insektmedel lär kunna höjas genom tillsats av
aktiva-torer, särskilt piperonylbutoxid. Man väntar att
det skall få sin största användning vid
bekämpning av flugor.
Härtill använde man först med god framgång
DDT men flugorna har blivit resistenta mot
detta ämne. Effektiv bekämpning av flugor är
därför nu ett olöst problem som vållar en hel del
bekymmer.
För närvarande torde de viktigaste organiska
insektmedlen vara klorerade kolväten. Ett av de
mest använda är bensenhexaklorid
(hexaklor-hexacyklohexan), kallad gammexan, hexaklor,
666, BHC (Tekn. T. 1946 s. 882), vars
användbarhet som insektmedel upptäcktes i
Storbritannien och Frankrike under andra världskriget.
Bland de fem isomererna av hexaklor eller
BHC är /-isomeren den ojämförligt effektivaste.
På insekter verkar den som kontaktgift, maggift
och inandningsgift. BHC används i stor
utsträckning för att skydda bomullsodlingar, men kan i
allmänhet inte utnyttjas vid odling av
födoämnen, då den lätt ger dessa en obehaglig smak.
Denna nackdel har man emellertid till stor del
undanröjt genom att isolera BHC:s /-isomer.
Den finns i handeln med en renhetsgrad på minst
99 % och kallas lindan. Preparatet lär kunna
användas på meloner, sparris och andra odlingar
för vilka BHC visat sig oanvändbart. Nu
utnyttjar man lindan i växande utsträckning mot
insekter som blivit resistenta mot DDT och för att
skydda frön före och efter sådd.
På senare tid har också flera nya klorhaltiga
insektmedel kommit i handeln. Till dessa hör
klordan, ett oktaklorderivat av metaninden, som
är flera gånger giftigare för flugor än DDT. Ett
annat insektmedel, toxafen (Tekn. T. 1950 s.
458), som är effektivt mot gräshoppor och
skadeinsekter på bomullsodlingar, fås genom
klorering av kamfen (ur terpentin) till en klorhalt på
67—69 %. I USA är tillverkningen av toxafen
nu uppe i ca 45 000 t/år15.
Bland de nyaste insektmedlen av denna typ är
aldrin och dieldrin, vilka båda är
hexaklor-derivat av dimetannaftalen. De kom i marknaden
1950 och 1951 och har visat sig särskilt
lämpliga för bekämpning av gräshoppor och
bomulls-viveln. Ändå nyare medel11 mot denna är bl.a.
Strobane, som är en blandning av klorerade
ter-penisomerer, isodrin, en isomer av aldrin, och
endrin, en isomer av dieldrin. Dessa medel skall
provas vid fältförsök i USA under 1953.
Vid Department of Agriculture har man
framställt en blandning av lindan med
polyfenyl-klorid8, som uppges vara ett insektmedel med
dubbelt så lång verkningstid som lindan ensamt.
Dessutom ger blandningen inte det vita beslag
som är utmärkande för lindan. Tillsatsen av
polyfenylklorid tros hindra lindans
kristallisation, varigenom beläggningen förblir amorf och
nästan osynlig. Vidare avdunstar den
långsammare, och insektmedlet stannar därför längre tid
på växterna.
De grundläggande arbetena på utvecklingen av
de fosforhaltiga ämnen, som utgör den andra
stora gruppen av organiska insektmedel,
utfördes av tysken Schrader under andra
världskriget. Hans resultat blev efter kriget kända i USA
och Storbritannien, där utforskandet av
fosforföreningarnas möjligheter då började på allvar.
Schrader hade syntetiserat mer än 300 organiska
fosforföreningar och hade upptäckt att
hexa-etyltetrafosfat, 0,0-dietvl-0-/>-nitrofenyltiofosfat
(paration) m.fl. kan användas som insektmedel.
Dessa ämnen är mycket giftiga för många
insekter i fantastiskt små koncentrationer.
Para-tions primära verkan beror på att det inhiberar
kolinesteras, ett enzym som finns i djurens
nervvävnader. Normalt hydrolyserar detta enzym
acetylkolin som spelar en nyckelroll vid
transport av nervimpulser. I USA skall man vid
fältförsök på bomullsodlingar11 prova bl.a.
mctyl-estern av paration, klortion (en klorhaltig
fosforsyraester, närbesläktad med paration) och
Malathon som också är en organisk fosforhaltig
förening.
Ett ämne, som man med framgång använt vid
bekämpning av gräshoppor i Afrika, är
4,6-dinitro-o-kresol (DNOC)5. Det är emellertid
giftigt för växter och kan därför inte användas
under dessas växtperiod.
Alla fosforhaltiga insektmedel torde vara mer
eller mindre giftiga för högre djur och måste
därför hanteras med försiktighet. Ett flertal
svåra förgiftningsfall17, några med dödlig utgång,
har inträffat, framför allt i USA, innan man lärt
sig att hantera insektmedlen på betryggande sätt.
I Sverige har lyckligtvis inga dödsfall inträffat
utan bara enstaka svårare och ett antal
lindrigare förgiftningsfall.
Giftet är ovanligt lömskt. Får man i sig en liten
mängd av det, uppstår inga symptom alls, medan
större mängd kan ha svåra verkningar. En liten
dos, som kanske inte märks alls, medför
emellertid ökad känslighet för giftet under flera
veckor. Koncentrerade preparat är givetvis
särskilt farliga, och man måste därför använda en
betryggande teknik vid deras utspädning till
bruksfärdig besprutningslösning.
Systemiska medel
Det finns nu en grupp insektmedel som till
skillnad från besprutningsmedlen absorberas av
växterna och gör dessa giftiga för insekter. De
kallas systemiska medel ("systemics") och är
effektiva mot bladlöss och andra sugande
insekter som är mycket svåra att döda på annat sätt.
Systemiska medel har den stora fördelen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
