Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1953 - Böcker - Asea - AB Zander & Ingeström - AB Wilh. Sonesson & Co. - AB Kronometer - English Electric - Debatt: Det spröda brottets uppkomst och fortplantning, av Sven Svantesson och Cyrill Schaub - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
TEKNISK TIDSKRIFT
Asea, Västerås. Den 15-sidiga broschyren nr 7048a
beskriver fjärrkontroll med registerväljarsystemet, ett
generellt användbart fjärrmanöver- och fjärrindikeringssystem
av stor kapacitet; systemet behöver i vardera riktningen
blott en enda överföringskanal av godtycklig art och kan
användas i anläggningar av alla slag. Folder nr 7017
behandlar högfrekvensugnar för fastlödning av
hårdmetall-skär på svarvstål och liknande verktyg.
AB Zander & Ingeström, Stockholm. En illustrerad
24-sidig broschyr "Imo-hydraulik för tung industri"
innehåller referenslistor över viktigare Imo-hydrauliska
utrustningar som firman har levererat till gruvor och järnverk.
AB Wilh. Sonesson & Co., Malmö, har utgivit en
förnämligt utförd, illustrerad, 54-sidig katalog över Viking
kilremmar, som tillverkas av A/S Viking Remfabrik, Oslo.
Katalogen ger köparen mycket nyttiga upplysningar om
standardisering på området och anvisningar för beräkning
av en kilremsdrifts geometriska förhållanden,
kraftöverföringsförmåga, remantal m.m. Kilremskivor ingår även i
katalogen.
AB Kronometer, Stockholm. Prospekt över
arhetsstudie-ur, tidtagarur, laboratorieur, kronometrar, kronograf er,
flyg-, bil- oph båtur.
English Electric, London, har givit ut ett förnämligt
48-sidigt bildhäfte över sin verksamhet 1952. Häftet omfattar
huvudsakligen viktigare enheter av firmans
vittomspännande produktion: vatten- och ångturbiner, elgeneratorer och
-motorer, dieselmotorer, transformatorer och ställverk,
kvicksilverlikriktare, bussar och lok, flygplan (bl.a.
reaktionsbombplanet "Canberra"), robotvapen, flygmotorer,
svetsaggregat, kylskåp, elektronik-, radio- och
televisionsutrustning, tekniska och vetenskapliga instrument m.m.
Firman representeras i Sverige av AB Elektroholm,
Stockholm.
Debatt
Det spröda brottets uppkomst och fortplantning
Den i civilingenjör Cyrill Schaubs uppsats i Tekn. T. 1953
s. 303 föreslagna metoden för bestämning av
"sprödbrott-gränsen" och den i samband därmed utvecklade teorin är
minst sagt sensationella. Skulle den senare visa sig
hållbar, då har vi att tacka Schaub för förståelsen och
lösningen av ett problem som sedan länge starkt oroat och
distraherat icke blott expertisen bland konstruktörer men
jämväl samtliga för materialkvaliteter ansvariga tekniker.
Som en representant för den senare kategorin skxdle jag
gärna vilja ställa ett par frågor till Schaub av, synes det
mig, principiell betydelse nämligen:
Har prov utförts på provstavar av föreslagen typ med
utbildade utmattningssprickor i samband med elastiska
deformationshastigheter väsentligt överstigande de vid
rapporterade försök tillämpade? Sådana prov med
uteslutande positiva resultat synes mig nödvändiga för att ge
en hög grad av sannolikhet åt existensen av området
c (t > ts) inom vilket enligt Schaub överhuvudtaget inget
sprödbrott kan förekomma. Eller, med andra ord: Är
värdet av oberoende av pulsatorfrekvensen?
Har arean emellan utmattningssprickans spets och
"området med hög treaxlighet framför sprickan" någon
väsentlig betydelse dels med hänsyn till areans dimension i och
för sig och dels med hänsyn till latenta
strukturförändringar inom denna — förändringar som om reella på ett
flertal sätt skulle kunna tänkas påverka försöksresultaten
och deras tydning? Sven Svantesson
Ingenjör Svanlessons frågor, som för mig verkar fullt
berättigade, vill jag besvara på följande sätt:
O Lissner på Asea har kört vissa utländska Thomasstål
i enlighet med den angivna principen i en Amsler
hög-frekvenspulsator. Dessa provningar gav kvalitativt
överensstämmande resultat, i det att sprödbrottgränsen som
funktion av temperaturen hade det i min uppsats angivna
principiella utseendet. Emellertid kan någon kvantitativ
jämförelse inte göras, då dels provstavsformen i
högfre-kvenspulsatorn är en helt annan, dels inte samma material
körts hos Fagersta och Asea.
Undersökningar av sprödbrottgränsens
temperaturberoende kommer dock att köras hos Fagersta i framtiden för
undersökning av hastighetseffekten. Det kan dock
förutskickas att denna effekt inom tekniskt rimliga gränser på
frekvensen sannolikt kommer att visa sig vara ringa.
Slutligen kan tilläggas att de frekvenser som kommer i
fråga vid större svetsade konstruktioner, t.ex. broar,
traverser och skepp, ligger inom området ca 1—10 I/s, och
således endast varierar obetydligt, varför hastighetseffekten
för sprödbrottproblemet spelar en mindre roll än vad
tidigare ansetts vara fallet. Vid undersökning av
hastighetseffekten vid högre frekvenser bör temperaturstegringen i
utmattningssprickans spets börja spela roll och därför
beaktas.
Vid mikroskopiska undersökningar av materialstrukturen
i ’’utmattningsområdet" och "sprödbrottområdet" i
prov-stavarna har konstaterats en kraftig kallbearbetning av
materiellt i utmattningsområdet, vilket dels är naturligt,
dels dessutom utgjorde avsikten med hela
provningsmetoden. Att en lokal försämring av materialet en kort bit
framför utmattningssprickans spets äger rum är ju anledning
till att sprödbrottgränsen uppnås "underifrån", dvs. från
lägre spänningar. Initieringen av brottet sker i slutskedet
vid varje belastningstopp, men först när den nominella
dragpåkänningen uppgår till sprödbrottgränsen sker
sprödbrottet som avsikten är.
Däremot kan påstås, att materialet före brott i det spröda
(blivande) restbrottet är praktiskt taget opåverkat om man
bortser ifrån ett litet bälte på gränslinjen mellan
utmattningsbrott och sprödbrott. Efter brott är materialet
givetvis påverkat i hela brottvärsnittet, dock på olika sätt i
utmattnings- och sprödbrottområdet. Cyrill Schaub
Från de tekniska högskolorna
CTH
K.M:t har beviljat professor E Adler tjänstledighet och
tilldelat honom reseunderstöd för deltagande i Nordiska
Kemistmötet i Oslo juni 1953.
Dr-ingenjör A Aas-Jakobsen, Oslo, har återtagit sin
ansökan till professuren i byggnadsstatik.
T.f. observatorn i elektronik R Lindquist har beviljats
tjänstledighet under april 1953, med civilingenjör O Perers
som vikarie.
Biträdande läraren i ultrakortvågsteknik Ingvar Svensson
är tjänstledig 16 april—30 juni 1953. Vikarie är
civilingenjör G Hellgren.
KTH
K.M.t liar beviljat professor W Weibull avsked med
utgången av juni 1953. Tjänstledighet jämte reseunderstöd
har beviljats professor M Wiberg för att delta i en
metallurgisk kongress i Liége maj 1953 och professor E Löfgren
för ett internordiskt teleteknikprofessorsmöte i
Köpenhamn juni 1953. Överstyrelsen har meddelat professor G
Kihlstedt tjänstledighet 18 april—23 maj 1953.
Överstyrelsen har förordnat civilingenjör B Muhr att från
1 juli 1953 vara speciallärare i maskinlära II.
Docent Bengt Andersson har erhållit förlängt
förordnande att inneha docentbefattning med tre år från 1 juli 1953
och docent B Lindberg för samma tid från 1 september
1953.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
