Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1953 - Ur bokslutet över Finlands krigsskadestånd, av WS - Amerikanska firmatidskrifter, av WS - Tillgången på niob och tantal förbättras, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
TEKNISK TIDSKRIFT
Ur bokslutet över Finlands krigsskadestånd.
Minuterna innan krigsskadeståndsterminen utgick den 18
september 1952 kl. 23.00 rullade de sista järnvägsvagnarna med
skadeståndsvaror från Finland över östgränsen. Under de
åtta år som då hade gått sedan krigets slut hade landet
levererat till Sovjetunionen varor, vilkas värde enligt den
avtalade prissättningen steg till 226 miljoner
"krigsskadeståndsdollar", men som i själva verket torde motsvara ca
570 M$ i nuvärde. Sovjetunionens ursprungliga fordran
var 300 miljoner skadeståndsdollar och sex års leverans,
men leveranstiden förlängdes senare till åtta år och
summan nedskärs (Tekn. T. 1949 s. 801). Leveranserna per år
framgår av fig. 1.
Verkstads- och varvsindustrins slutliga andel av hela
krigsskadeståndet var ca 72 "Vo eller 164 miljoner
skadeståndsdollar, medan pappers-, cellulosa- och
trävaruindustrin svarade för 28 ’%>. I varvsindustrins andel är då
medräknade de 105 äldre fartyg till ett skadeståndsvärde av
14 M$ som levererades 1945, och som endast i fråga om
reparationer fordrade industrins medverkan.
Avtalet om krigsskadeståndet omfattade 204 större
varugrupper. Ett axplock bland dem som ankom på varvs- och
verkstadsindustrin återges här; värdena anges i
skadeståndsdollar.
Nya fartyg, sammanlagt 514 enheter till ett värde av 63,4
M$. Enheterna var: 50 bogserbåtar på 150 hk, 39
bogserbåtar på 400—500 hk, 50 bogserbåtar på 600—800 hk, 205
pråmar på 1 000 t, 50 pråmar på 2 000—3 000 t, 10
fiske-trålare på 800 hk, 11 ångfartyg på 2 000—3 200 t, 3
motorfartyg på 3 000 t, 90 havsskonare på 300 t och 1
antimagne-tisk specialskonare.
Anläggningar för dockning au havsgående fartyg, 4
enheter för sammanlagt 2,6 M$.
Fullständiga fabriksmaskinerier inklusive kraftstationer,
30 anläggningar för 14,6 M$, omfattande 1 trämasse- och
kartongfabrik, 17 trähusfabriker, 9 fanerfabriker, 2
trä-mjölsfabriker och 1 trådrullefabrik.
Maskiner för kemisk träförädlingsindustri för
sammanlagt 17,5 M$. Bland de 97 varugrupperna må nämnas: 6
indunstningsanläggningar, 2 anläggningar för beredning
av sulfattvål, 39 limkokare, 20 lumpkokare, 32
anläggningar för fiberåtervinning, 77 ving- och propellerblandare, 1
sodahusaggregat, 12 torkanläggningar för kartong, 22
hydrauliska specialpressar, 168 sorterare, 66 vattenavskiljare,
1 128 pumpar, 387 ventilations- och
värmegenerations-anläggningar, 6 pappers- och pergamentmaskiner, 5 200
ventiler och 95 000 m2 viror.
Maskiner för mekanisk träförädlingsindustri för 11,2
omfattande 32 varugrupper, bl.a. 2 000 elektriska
handsågar, 6 200 t flottningskätting, 221 ramsågar, 229
kantsågar, 380 svängsågar, 200 borrmaskiner, 300 fyrsidiga
hyvelmaskiner och 82 spånmaskiner.
Maskiner och apparater för elindustri för 9,8 M$,
omfattande 13 varugrupper, bl.a. 1 141 transformatorer, 144
oljebrytare, 27 400 elmotorer (utöver de 25 000 som ingick
i andra leveranser), 80 vattenturbiner med generatorer,
510 lokomobiler på 75—175 hk och 1 000 transportabla
kraftstationer.
Fig. 1. Finlands [-krigsskadeståndsleveranser-]
{+krigsskade-
ståndsleveran-
ser+} 1944—1952;
värde i miljoner [-"skadeståndsdollar".-]
{+"skadestånds-
dollar".+}
Transport- och lyftdon för 16,7 M$, bl.a. 701 smalspåriga
ång- och motorlok, 6 187 smalspåriga 10 t godsvagnar, 103
varuhissar, 139 lyftkranar.
Diverse maskiner för 0,9 M$, bl.a. 220 metallsvarvar och
429 kompressorer.
Kabelprodukter för 12,9 M$ bl.a. 17 200 t blank
koppartråd och -lina samt 2 340 km kraft- och manöverkabel
(Finlands Metallindustriförenings årsberättelse 1952). WS
Amerikanska firmatidskrifter. Industrin i USA ger ut
112 M$/år för 6 500 firmatidskrifter, enligt en
undersökning utförd av International Council of Industrial Editors
(ICIE). Utöver dessa tidskrifter förekommer en stor mängd
smärre organ som man icke har lyckats få uppgifter om;
man uppskattar totala antalet firmatidskrifter i landet till
ca 10 000. Före andra världskriget var antalet ca 2 000.
De 6 500 tidskrifterna har en sammanlagd upplaga av
70 milj. ex. per månad, och man beräknar att omkring
100 miljoner människor läser dem under samma tid.
Dagspressen har i USA en sammanlagd spridning på något
över 50 milj. ex. Firmatidskrifterna når sålunda flera
människor än dagspressen, vilket gör att de har mycket stora
möjligheter att påverka opinionen.
Av de större bolagen har tre av fyra någon
firmatidskrift. Många koncerner kostar på sig en särskild tidskrift
för varje fabrik eller filial. Så gör t.ex. du Pont, som
håller sig med inte mindre än 75 tidskrifter; bland dessa
finns både interna tidskrifter för den egna personalen,
externa för återförsäljare och kunder och extern-interna
för den stora allmänheten. General Motors utger 37
interna tidskrifter förutom 14 externa avsedda för fyra
miljoner kunder, aktieägare och vänner. Detta företag har
även den största interna tidskriften, Folks, med en
spridning på 500 000 ex. Den största externa tidskriften,
Prudential Family, utges av Prudential Insurance i 2,5 milj. ex.
Vad de enskilda företagen vart för sig ger ut på sina
tidskrifter är i allmänhet svårt att få uppgifter om. En
opinionsundersökning, som omfattade hundra större
företag visade att dessa i medeltal spenderade 47 000 $/år på
sina firmatidskrifter. Budgeterna varierar emellertid
mycket starkt. Exempelvis International Harvester ger ut
500 000 $/år, exklusive löner och administration, på tre
tidskrifter med en sammanlagd spridning av 195 000 ex.
ICIE uppger på basen av sin undersökning att kostnaden
per häfte varierar mellan 3 ct och 1 $.
Många av tidskrifterna, särskilt de externa, är mycket
välredigerade och typografiskt förnämliga. T.ex. Scope,
som utges av Upjohn Co. och riktar sig till läkare, är
något av det elegantaste som nu finns i tidskriftsväg;
Standard Oiis kundtidskrift Lamp skäms minsann inte
heller för sig. Även bland de rena personaltidskrifterna
finns det sådana som kan ta upp tävlan med vilken
bild-tidskrift som helst; en sådan är t.ex. We, som utges av
Western Electric. (Fortune okt. 1952.) WS
Tillgången på niob och tantal förbättras. Efterfrågan
på niob och tantal, som används för stabilisering av
rostfritt stål och högtemperaturlegeringar (Tekn. T. 1951
s. 932), överstiger för närvarande tillgången betydligt. De
båda metallerna förekommer tillsammans i mineralen
co-lumbit och tantalit. Största delen av dem torde komma
från Nigeria där de utvinns som biprodukt vid bearbetning
av tennmalm. Fattig columbitmalm kommer från Brasilien,
Belgiska Kongo och andra länder i Afrika och Sydamerika.
En lågvärdig fyndighet bearbetas i Norge.
Under kriget utnyttjades tidigare samlat avfall vid
tenngruvorna i Nigeria, men då denna råvarukälla nu är uttömd
har produktionen minskat. En förbättring kan dock väntas,
då man i Kanada funnit uranmalm innehållande columbit
och tantalit. Enligt uppgift är förekomsterna stora, men
man har ännu inte utarbetat lämpliga metoder för deras
bearbetning. Detsamma kan sägas om den niobhaltiga bauxit
som finns i USA (Business Week 7 mars 1953). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
