Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1953 - Andras erfarenheter - Norska vägar under militärmanöver, av Lbg - Lågtemperaturegenskaper hos naturliga och syntetiska gummin, av Bo Holm - Ånggenomsläppliga gummikläder, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
TEKNISK TIDSKRIFT
Vägarna stod sig bra under manövern av följande
orsaker. Den starka trafiken varade endast några få dagar.
Tjällossning eller verkningar därav förekom icke. En
tredjedel av vägarna hade fast beläggning. Vägkroppens
fuktighet var nästan idealisk för grusvägarnas hållfasthet.
De tunga militärfordonen framfördes med måttlig
hastighet.
Enfiliga grusvägar fick ofta kanterna sönderkörda, då
fordonen vid möten körde ned av vägen och upp igen.
Reparationskostnaderna blev jämförelsevis små och gällde
huvudsakligast reparation av vägkanter. I mindre
gynnsamma förhållanden under annan årstid och med längre
varaktighet hade skadorna säkert blivit väsentligt större
(Thor Larsen i Teknisk Ukeblad 9 apr. 1953). Lbg
Lågtemperaturegenskaper hos naturliga och
syntetiska gummin. Under det senaste världskriget arbetade
man intensivt för att finna lämpliga metoder att
undersöka de fysikaliska egenskaperna hos polymerer vid låga
temperaturer. Otaliga metoder har använts. I många fall
har man tillgripit vanliga fysikaliska provningsmetoder
med de eventuella modifikationer, som arbete vid låga
temperaturer fordrar. Till denna kategori hör
spänningsdefor-mationsprov, hårdhet och kvarblivande formförändring. I
andra fall utarbetades metoder, som var särskilt avsedda
för undersökning av lågtemperaturegenskaper. Hit hör t.ex.
böjlighets- och sprödhetsprov.
Erfarenheterna med dessa olika provningsmetoder visade
snart att det var omöjligt att klassificera
lågtemperatur-egenskaperna hos en viss polymer med ett enda prov eller
genom bestämning av en enda egenskap. Förhållandena
kompliceras ytterligare av att förbehandling av
provstycken och metoderna alt kyla ned dem har betydande
inverkan på provningsresultaten. Eftersom man inte
känner någon särskild egenskap, med vars hjälp ett
gummi-elements funktion vid låga temperaturer under olika
arbetsförhållanden kan entydigt beskrivas, är det nödvändigt
att noga känna dessa för varje särskilt fall.
När man sänker temperaturen hos en elastomer,
kristalliserar den och dess spännings-töjningsförhållande övergår
språngvis i nya former. För att jämföra olika polymerers
funktion vid låga temperaturer använder man bl.a.
"fryspunktsbestämning". De noggrannaste och bäst
reproducerbara metoderna härför är grundade på torsionsmodulens
variation med temperaturen eller på förhållandet att en
genom frysning fixerad töjning hos en provkropp under
höjning av dess temperatur gradvis återgår.
Andra prov som formförändring under tryck, hårdhet
och sprödhet bör endast användas som specifika
funktionsprov vid viss temperatur. Prov för bestämning av
låg-temperatursprödhet måste utföras med fastställd
deformationshastighet för att ge siffror med mening. Dessutom
har storleken av den deformerande spänningen inflytande
på resultaten liksom hastigheten med vilken den anbringas.
Tidsfaktorn har stor betydelse för
lågtemperaturegenska-perna. Om ett gummielement utsätts för en låg temperatur
under mycket lång tid, kan det således hända att de
gummilika egenskaper, varpå dess funktion är byggd,
försvinner, fastän de vid prov under kortare tid vid
ifrågavarande temperatur varit tillfredsställande.
Hårdhetsökningen på grund av temperatursänkning är
minst för naturgummi och GR-S och dessa polymerer
lämpar sig således bättre för låga temperaturer än övriga
typer. Med ökande oljebeständighet följer höjd
"fryspunkt" och ökad benägenhet att hårdna under
långtidstjänst vid låga temperaturer. För särskilt krävande
låg-temperaturuppgifter med längre tider under — 40°C torde
det ännu vara säkrast att använda naturgummi eller GR-S
och skydda polymeren mot olja.
Efter nedkylning till — 40°C visar åtskilliga elastomerer
kallflytning under dragbelastning. Upptäckten av denna
flytspänning hos vissa frusna polymerer gjordes under
kriget i samband med de undersökningar av elastomerers
lågtemperaturegenskaper, som utfördes av brittiska
flygvapnet i samarbete med ICI. Fenomenet ansågs vara
tillräckligt intressant för att motivera mera detaljerade
undersökningar.
Undersökningarna av skjuvdeformation hos ofyllda
naturgummi- och Neoprene GN-blandningar, ger under de
använda nedkylnings- och belastningsförhållandena ingen
påtaglig flytning hos Neoprene GN. Man förmodar att den
starka ökningen av polymerens hårdhet med sjunkande
temperatur hindrar flytning under de relativt låga
skjuvspänningar, som studerades. Vid undersökning av
dragspänningars verkan fick man däremot mycket tydlig
flytning hos Neoprene GN. Undersökningar av naturgummi,
som förvarats vid — 4Ö°C, visade däremot tydliga
flytnings-fenomen vid skjuvdeformation, fast tidigare prov under
dragspänning inte givit någon flytningseffekt.
Man fann att naturgummielement, som under tillräckligt
lång tid förvarats vid lämplig låg temperatur visade
flytning då de utsattes för höga skjuvspänningar.
Deformationen blev härigenom så stor att elementen blev
oanvändbara. Vanligare är dock att ett skjuvelements funktion
äventyras av för liten deformation som följd av den ökade
hårdheten hos gummit med sänkt temperatur. De
oljebeständiga gummityperna är särskilt svåra i detta
avseende.
Röntgendata för ofyllda blandningar av naturgummi och
Neoprene GN ger inte stöd för uppfattningen att man
skulle ha att göra med oordnad kristallitbildning i fruset,
osträckt tillstånd. Om flytningsfenomenet skulle bero på
kristallitbildning vid låga temperaturer i det osträckta
tillståndet, måste dessa kristalliter vara så små att
upplösningsförmågan hos den använda röntgenanalysmetoden
varit otillräcklig. Det bör framhållas att —40°C ligger
under temperaturen för maximal kristallitbildning hos
naturgummi och Neoprene GN.
I både naturgummi och Neoprene GN sker kristallisation
under töjning lättare och vid mindre förlängningar vid
— 40°C än vid rumstemperatur. I Neoprene GN vid — 4Ö°C
ökas inte kristallisationsgrad med ökande töjning, vilket
är fallet vid rumstemperatur. Man har sökt förklara detta
med att Neoprene GN vid — 40°C flyter vid töjning.
Dessa undersökningar har viktiga praktiska och
teoretiska konsekvenser. Det har ofta föreslagits att norm för
kristallisationstendens skall införas för beskrivning av
gummiblandningars användbarhet vid låga temperaturer.
Resultaten av den relaterade undersökningen framhäver
tidsfaktorns betydelse. Den tid, som ett gummielement
utsatts för en låg temperatur, och den effekt denna har på
kristallisation och flytgräns, är en avgörande faktor.
Kristallisation är i sig själv inte så viktig som dess fortsatta
utveckling på grund av längre tid vid låg temperatur eller
dess orientering under inverkan av spänningar (J M buist
& R L Stafford i Sveriges Gummitekniska Förening den
14 nov. 1952). Bo Holm
Änggenomsläppliga gummikläder. Försök utförda i
Storbritannien har visat att man kan göra tyger
vattentäta utan att nämnvärt minska deras genomsläpplighet för
ångor. De behandlas härvid med en pasta av naturgummi,
lösningsmedel och fyllmedel. För att denna metod, som
tidigare provats i USA, skall ge önskat resultat måste man
använda en lämplig blandningsteknik och speciellt
fyllmedel.
Tillverkning av pastan sker i tre steg. Först knådas
rågummit på vanligt sätt, och vulkaniseringsmedel tillsätts.
Det behandlas sedan med ett lösningsmedel, och till den
erhållna lösningen sätts behövlig mängd fyllmedel,
antingen torrt eller fuktat med lösningsmedel. Av särskild
betydelse för den erhållna produktens egenskaper är
mängden lösningsmedel, och den teknik som används vid
inblandning av fyllmedlet.
Man tycks kunna öka gummiimpregnerade tygers
gas-genomsläpplighet genom tillsats av vilket pigment som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
