- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
457

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1953 - Andras erfarenheter - USA och citytrafikens problem, av E Br - Norska vägar under militärmanöver, av Lbg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 maj 1953

457

Fig. 3. Mekaniskt garageprojekt för Manhattan; t.v. arkitektvision, t.h. perspektivteckning av kärna och ett golv.

i tiden för truckar och personbilar. Taxorna bör avpassas
så att det lönar sig för dem, som använder deras tjänster,
att hålla personal etc. för varutransporter på andra tider
än under rusningstimmarna på dagen. Det är berättigat
till högre taxor under sistnämnda tid på grund av den
tidsförlust, som den starka trafiken orsakar truckarna, och
även för därav ökade direkta driftkostnader för dem.

Citygarage. Tomtmarken i city är oerhört dyr. Detta
tillsammans med den nästan kostnadsfria parkeringen för
bilarna på gatumark har gjort det mindre lockande för
det privata kapitalet att bygga garage i dessa stadsdelar.
Även om nedre våningen utnyttjas för uthyrning till
affärs-och servicelokaler, medger tomtpriset i regel så liten area
för detta ändamål, att kommunalt samarbete i någon form
ofta blir nödvändigt. Detta torde alltmer inses i USA:s
städer. I detta sammanhang påpekas också den icke sällan
ganska stora arealen i innerstaden, som för närvarande
är oekonomiskt utnyttjad genom åldrig, icke i verklig
mening historisk bebyggelse. Här kan vissa tvångsmedel
(expropriation) ibland synas vara berättigade, om trafiken
behöver dessa utrymmen icke endast för gatumark utan
även för garage, soin minskar anspråken på gatumarken
för parkering.

Garagen i cityområdet måste bli av höghustyp och man
räknar huvudsakligen med två typer: garage med raka
eller spiralgående upp- och nedkörningsramper
("rampgarage"), fig. 1, samt elevatorgarage (mekaniska garage),
fig. 2. Det förra begränsas i regel till högst sex våningar
eller däck (utan ytterväggar), det senare kan göras flera
gånger högre eller upp till 18—20 våningar. Det förra
upptar väsentligt större area och har längre gatufront, vilket
möjliggör större utbyte från nedersta våningens
affärsrörelser.

Under nuvarande tid anses i USA, att ett citygarage bör
kunna — bortsett från tomtmarken — konstrueras och
byggas för ca 1 200 $ per plats. Ett större sådant garage
anses kunna amorteras på 25 år med 5 °/o ränta vid ett
pris av 7 $ per bil och månad. Man anser, att rampgaragen
är att föredra, när bottenvåningens affärsrörelse täcker
tomtkostnaden. Uppfinningsförmågan på detta område —
i synnerhet mekaniska garage — har tagits starkt i
anspråk under senare år. Redan 1937 byggdes för övrigt ett
avancerat mekaniskt höggarage (Westinghouse), som dock
icke blev så lyckat.

Under 1953 väntar man sig emellertid en fullständig
"boom" på citygaragens område i USA: Privata sådana

investeringar uppgår nu till ca 75 M$ och för
närvarande bygges kommunalt bl.a. i Denver för 4 M$, i
Chicago för 21 M$, i Hartford för 3 M$ och i Philadelphia
för 7 M$. Officiella och privata kontorsbyggnader i
innerstäderna har även i stor utsträckning börjat bygga egna
garage för 200 till 800 garageplatser. Man synes ha fått
ögonen öppna för trafikstockningarnas ekonomiska
följder och för att gatumarks disponering för privatbilars
parkering icke kan ske kostnadsfritt.

Rampgaragen lämpar sig bäst för heldagsparkering. De
mekaniska garagen däremot passar bäst för
korttidsparke-rare i city. Medan de förra fordrar en frontlängd av
åtminstone ca 35 m, behöver de mekaniska garagen icke
mer än ca 8—12 m, men kan uppgå till ca 30 m. Som
nämnts har de förra högst sex våningar, de senare upp till
tjugo. De mekaniska garagen kan byggas i enheter, som
sammansättas i större eller mindre komplex. De har en
eller två elevatorer.

Ett mekaniskt garage i Washington (fig. 2) med ca 8 m
frontlängd och 16 våningar parkerar 265 bilar per dag
på mindre än 2 min per bil. Endast en man i
bottenvåningen behövs för parkeringen mellan kl. 8 på morgonen
och 6 på eftermiddagen, vilket han klarar genom att
trycka på knappar. Konstruktionen kostar 2 000 $ per
plats och rymmer 68 bås, vartdera för en bil. Fig. 3 visar
ett — åtminstone ännu — icke utfört projekt för
Manhattan med plats för ca 400 bilar på parkeringsgolv, som
kan rotera kring en kärna av fyra elevatortrummor på
kullager med hjälp av en 2 hk elmotor. Markytan är
endast 30 X 40 m (Architectural Forum febr. 1953). E Br

Norska vägar under militärmanöver. I Vestfold pågick i
slutet av oktober 1952 en manöver, som genom deltagande
av 7 000 fordon och 30 000 man vållade undran över hur
vägarna skulle klara sig, även om de på förhand hade
satts i gott skick.

Inom fylket finnes 270 km riksvägar, 150 km fylkesvägar
och 70 km bygdevägar. Av riksvägarna hade 154 km och
av fylkesvägarna 35 km beläggning med asfalt eller betong.
Bygdevägarna hade endast grusbana. Trafiken räknades
med automatiska räkneapparater. En huvudväg fick i
genomsnitt 3—4 gånger så stor trafik som normalt, med
maximalt 6 637 fordon per dag mot normalt 945. På en
annan huvudväg blev det under tjugo dagar 64 000
huvudsakligast tunga fordon mot normalt 18 000. Det regnade
rätt duktigt ett par dagar och luften var fuktig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free