Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1953 - Generalplanering av eldistributionssystem, av Janis Bubenko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1953
467
Fig. 2. Högspänningssystemets utbyggnad i samband med
stadens och belastningstäthetens tillväxt; upptill
nuvarande utbyggnad, nedtill utbyggnad enligt generalplanen.
kW/km2 bruttoareal, för moderna
bostadsområdena 6 000—8 000 kW/km2 och för
ytterområdena 1 000—3 000 kW/km2. Ekonomisk
dimensionering av nätstationerna och
lågspännings-nätet bör ske med hänsyn till dessa medeltal.
Totalbelastningen beräknad efter denna
steg-för-steg metod kan kontrolleras med hjälp av
prognoskurvan med en viss procentuell stegring
per år. Sådant beräkningssätt har visat sig vara
mycket tillförlitligt6. Prognosen kan ändras mer
eller mindre, varför kontroll av beräkningar bör
ske efter en viss tidsperiod t.ex. vart tionde år.
Varje planering på lång sikt medför en viss
osäkerhet, men den bör göras för att kunna
överblicka den inbördes betydelsen av de faktorer,
som påverkar prognosen och systemets utförande.
Distributionssystemet
Kvalitet och ekonomi.
Val av ett lämpligt distributionssystem beror på vilka
krav man ställer på energileveransens kvalitet. Det är två
faktorer som bestämmer kvaliteten: säkerhet och
spänningsförhållanden hos förbrukare.
Varje avbrott kan värderas i pengar. Vid ett avbrott blir
det förlust dels för elverket på grund av mindre såld
energi och reparationskostnader, dels för förbrukare i
förstört material, i tid, löner m.m. Kostnad för energi utgör
1—2 Vo av tillverkningsomkostnader för de flesta
industrierna och därför blir förlusten för elverket obetydlig i
jämförelse med förbrukarens.
Avbrott bör värderas med hänsyn till förlust hos
abonnenterna. Man kan uppskatta huruvida det ekonomiskt
lönar sig att komplettera anläggningar för att erhålla större
säkerhet. För en stad i sin helhet eller för storindustri
räknar man i medeltal med 0,5 kr/kW vid kortvarigt ca
3 min avbrott och med 1,0 kr/kWh i tillägg vid längre
avbrott7. Omkostnaden vid driftavbrott varierar mellan olika
förbrukare i stor skala. För vissa industrier ligger
omkostnaderna betydligt över medelvärdet, men för hushåll
räknar man med ett lägre värde. Värderingen är mycket
komplicerad för stadsdistribution.
Utgår man från denna värdering och statistiken över
driftstörningar kan distributionssystemet i stort sett
indelas i vissa angelägenbetsgrupper enligt följande8:
Systemets del
Tillåten Upphävande
avbrottstid av
störningen
Angelägenhetsgrupp 1
inmatnings-, fördelnings- och inget av- selektivt
kopplingsstationer, brott skydd,
högspänningskabel till beläst- momentan
ningsobjekter över 1 000 kW reserv
(t.ex. nätstationer i centrala
stadsdelar),
större och viktiga industrier,
sjukhus,
lågspänningsnätet i de
tätbebyggda stadsdelarna,
Angelägenhetsgrupp 2
högspänningskabel till beläst- upp till en genom
ningar 100—1 000 kW, halv timme omkopp-
medelstora och små industrier, ling
nätstationer i ytterområde,
lågspänningsnätet i ytterområde,
serviser till större
lågspänings-förbrukare
Angelägenhetsgrupp 3
högspänningsluftledningar till över en genom
glestbebyggda stadsdelar, som- halv timme reparation
marställen el. dyl., eller
serviser till lågspänningsabon- utbyte
nenter
Den andra faktorn som bestämmer kvaliteten på
energileveransen är spänningsförhållandena. Spänningen hos
förbrukare bör hållas möjligen konstant oberoende av nätets
belastning. Även denna fråga kan bedömas ekonomiskt.
Lampornas livslängd och ljusets kvalitet, motorernas
verkningsgrad och moment ger ett kriterium på huruvida det
ekonomiskt lönar sig att förstärka nätet eller använda
spänningsreglering för att erhålla konstant spänning.
Utöver dessa omständigheter måste man även beakta
olägenheten vid lysämnesrör och röntgenapparater, ljusets
flim-ring vid inkoppling av. motorer m.m. om
spänningsvariationen i nätet är för stor.
Spänningsvariationer ± 5 ’% vid förbrukare i
stadsdistribution anses som det högsta värde, som normalt kan
tolereras utan olägenhet9"11. Spänningsvariationen hos en
låg-spänningsförbrukare är beroende på spänningsfallet i
nättransformatorn, lågspänningsnätet, servisen och inre
installationen samt spänningsreglering i kraftstationer och
transformatorstationer. Man kan fastställa gränsen för
maximalt spänningsfall i olika anläggningsdelar, som för
inre installation är 3 °lo, för lågspänningsnätet 3 ’"/o och
transformatorn 4 lo/o vid maximalbelastning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
