Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1953 - Generalplanering av eldistributionssystem, av Janis Bubenko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
TEKNISK TIDSKRIFT
Överförd effekt
Fig. 3. Jämförelse mellan 70 kV och 10 kV överföring.
Högspänningskablar kommer sällan att dimensioneras
med hänsyn till spänningsfallet, därför att ekonomiska
strömtätheten, kabelns uppvärmning under normaldrift
eller vid kortslutning i regel är bestämmande för
kabelarean. Spänningsfallet i högspänningskablarna
kompenseras genom spänningsreglering med lindningsomkopplare
hos nättransformatorer.
Dimensionering och utbyggnad av distributionssystemet
måste ske så, att vid valda systemets standard
anläggningskostnaderna samt totala årskostnaderna blir så låga som
möjligt. Systemet bör vid sådan planering betraktas som
en enhet, och inte varje del, såsom högspänningsnätet,
nätstationerna eller lågspänningsnätet var för sig. Det
råder ett ekonomiskt optimum för systemet i sin helhet
och diverse av systemets delar måste väljas så, att man
kan uppnå detta optimum.
Ett typiskt exempel är sambandet mellan nätstationernas
storlek och lågspänningsnätets dimensioner. Nätstationer
med liten transformatoreffekt har höga stationskostnader
per km2 förbrukningsområde, men nätet blir billigt. Vid
stora stationer är emellertid förhållandena omvända,
stationskostnaden blir lägre och nätet blir dyrare. Optimum
ligger någonstans mitt emellan.
Två- eller trespänningssystem
De flesta elverk har energileveransen från
fjärrkraft-systemet. överföringsspänningen är vanligen 20, 30, 40, 50,
70 eller 130 kV och fördelningsspänningen inom staden 3,
5, 6, 10 eller 20 kV. Mindre städer använder
tvåspännings-system med lågspänning och en enda högspänning, större
städer har trespänningssystem: lågspänning och två
högspänningar. Vid tvåspänningssystem användes
överföringsspänningen även som fördelningsspänning eller
nedtrans-formeringen från högre överföringsspänning sker vid
mottagningsstationen. Vid trespänningssystem överföres
effekten till några transformatorstationer inom staden med
överföringsspänningen. Vilket system som bör väljas,
beror på belastningens storlek och fördelning inom staden
samt stadens utformning.
Svenska Elverksföreningen har i utredningar visat att
10 kV är den mest ekonomiska fördelningsspänningen inom
samhällen15,16. Flera elverk bygger därför sina nya
fördelningsanläggningar för 10 kV driftspänning. Vid
generalplanering bör emellertid klarläggas om och hur en högre
överföringsspänning kan komma i fråga, för att till en
början kunna beakta eventuell övergång till
trespänningssystem (fig. 2). De normala överföringsspänningarna är
hos Statens Vattenfallsverk 40 kV och 130 kV i Sydsverige
och 70 kV i mellersta Sverige. Ekonomiska spänningar för
kabelöverföring anges i följande tabell".
Effekt Spänning
MVA kV
5 10
30 40
75 70
> 75 130
Trespänningssystemet med 40 kV som överförings- och
10 kV som fördelningsspänning blir ekonomiskt motiverad
när effekten är större än 15 MVA. Vid 70 kV spänning
bör effekten vara större än 20 MVA och vid 130 kV större
än 30 MVA. Effektgränsen är även beroende på hur
reserven för överföringen blir ordnad, som det framgår av fig. 3
för 70 kV spänning.
I tvåspänningssystemet, fig. 3 (alt. 1), sker
transformeringen från 70 kV till 10 kV i mottagningsstationen och
effekten överföres till fördelningsstationerna med 10 kV
kablar. Totala årskostnaden sättes i diagrammet lika med
100 »/o vid överföring med 10 kV. Kablarna dimensioneras
på så sätt, att vid fel i en kabel de felfria kablarna kan
överföra total belastning, genom att dessa överbelastas med
20 "/o. Den ekonomiska strömtätheten är bestämmande
för kabelarean vid små effekter, men vid större
belastningar skall kablarna dimensioneras efter maximal tillåten
uppvärmning.
I trespänningssystem (alt. 2 a, b, c) sker överföring med
70 kV spänning. Vid mottagningsstationen inkopplas 70 kV
kablarna i ställverket med brytare, och i alt. 2 a och b
ansluts de i andra ändan direkt till 70 kV
transformatorerna. Enligt alt. 2 c byggs vid fördelningsstationerna ett
70 kV inomhusställverk, som även kan användas för
inkoppling av 70 kV utlöpareledningar. Man kan lika väl
tänka sig att 70 kV matning sker från två olika
matningspunkter. Reserven för 70 kV överföring utgöres för
alt. 2 a av 10 kV reservkablarna för hela effekten.
Motsvarande årskostnaderna anges i procent av kostnaden vid
10 kV överföring.
I alt. 2 b är 10 kV reservkablarna dimensionerade enbart
för den effekt, som måste föras över till
fördelningsstationen, när en transformator eller där tillhörande 70 kV
kabel blir skadad. Den felfria transformatorn övertar en del
av belastningen och tål vid forcerad kylning 30 "/o
överbelastning. I alt. 2 c tillkommer kostnaderna för 70 kV
ställverket vid fördelningsstationen.
Trespänningssystemet är vid överföring med 70 kV
ekonomiskt fördelaktigt vid stor effekt. Ur diagrammen i fig.
3 framgår att gränsen för när det lönar sig att införa
70 kV som överföringsspänning i jämförelse med 10 kV
ligger vid 22 MVA. I denna jämförelse dimensioneras 70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
