Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1953 - Generalplanering av eldistributionssystem, av Janis Bubenko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1953
469
kV kablarna med hänsyn till den ekonomiska
strömtätheten enligt följande tabell:
70 kV kabelns Ekonomisk Maximal tillåten
area effekt belastning
mms MVA MVA
35 12,8 22,7
50 18,3 26,7
70 25,6 31,3
95 34,7 36,6
130 43,9 41,3
Dimensionering av högspänningstransformatorer
Högspänningssystemets utförande är även beroende av
transformatorns storlek. Transformatorer beräknas dels
efter "overall economic efficiency"18 för viss
beräkningsperiod, dels med hänsyn till kortslutningseffekten i
fördelningssystemet. Elverken föredrar en beräkningsperiod,
som ej överstiger anläggningarnas livslängd, som för
transformatorer är 25—30 år. Vid längre planeringsperiod blir
den ekonomiska transformatorseffekten större och
elverken måste vid installering av nya transformatorer satsa
större anläggningskapital. I nuvarande läge är det brist
på kapital och med hänsyn till teknikens framtida
utveckling kan det ej anses vara motiverat med längre
beräkningsperiod än 25 år.
En jämförelse mellan transformatorer med olika storlek
och karakteristiska data kan göras med hänsyn till
totalkostnad eller total årskostnad5. Totalkostnad är summan
av anläggningskostnad och kapitaliserad driftkostnad. Med
kapitaliserad driftkostnad menas det kapital, som man
utöver anläggningskapitalet behöver satsa vid tiden noll för
att för beräkningsperioden bekosta anläggningens drift och
förnyelse. Ränta på anläggningskapitalet och det totala
driftkapitalet är totala årskostnaderna.
Driftkostnad sammansättes av kostnaderna för
avskrivning, skötsel, underhåll och förluster. Avskrivningen
beror på transformatorns livslängd och kostnaden per år
räknas som konstanta inbetalningar i förnyelsefonden vid
konstant penningvärde. Kostnad för skötsel och underhåll
ökar med anläggningens ålder. Efter den ekonomiska
livslängden har driftkostnaderna ökats till ett värde då vidare
användning av den gamla anläggningen blir
förlustbringande i jämförelse med en ny.
Förlusternas värde beräknas i kr/kW som
inkremental-kostnad enligt tariffen för inköpt kraft19,20. Vid beräkning
av inkrementalkostnad söker man efter kostnadernas
förändring per år för inköpt kraft när maximalbelastning
ökar med 1 kW förlust och över belastningens
varaktighetskurva lägger man förlusternas varaktighetskurva som
är kvadratisk belastningskurva. Tomgångsförlusterna
värderas som botteneffekt med utnyttjningsfaktorn 1.
Kapitaliserade värdet för tidsperioden tt beräknas enligt
t=ti
K = (1 + P)’» V kt
(1 + p)t 1-1 Z(1 + PY
t=o
där p är procentsatsen, kt årskostnaden, k t/ (1 + p)t
årskostnadens diskonterade värde vid tiden t — 0, och (1 + p)t
diskonteringsfaktorn.
I fig. 4 anges kapitaliserat värde för transformatorer
tillhörande en medelstor stad med belastningsstegring 6,7 °/o
per år och nuvarande maximalbelastning 13 MW.
Kapitaliserat värde är beräknat för tidsperioden 20, 25 och 30
år. En ny transformator anskaffas, när en av
transformatorerna blir skadad och belastningen uppgår till 130 "/o
av återståendfe total transformatoreffekt.
Kostnadskurvornas minimum förflyttas obetydligt med
hänsyn till beräkningsperiodens längd och därför bör 18—
20 MVA anses som en lämplig transformatorstorlek, alltså
för en kortare eller längre tidsperiod, eller en fortare eller
långsammare belastningsutveckling.
Kortslutningseffekten i fördelningssystemet är beroende
av kortslutningsimpedansen i fjärrkraftsystemet,
transformatorernas effekt och kortslutningsspänning samt antal
parallellt kopplade transformatorer.
Kortslutningsimpedansen i överföringssystemet kan framdeles minskas i
samband med systemets förstärkning med nya linjer eller nya
transformatorstationer från 380 kV till 120 kV eller 70 kV
och kortslutningseffekten ökas till flerdubbel.
Med hänsyn till denna effekt bör transformatorernas
storlek och kortslutningsspänning samordnas samt antal
av parallellkopplade transformatorer beaktas vid
fastställandet av högspänningssystemets utförande. Enligt SEN 31
är brytarnas standardmärkeffekter vid 10 kV
märkdrift-spänning 160, 250, 400, 600, 800 och 1 000 MVA, och
systemets kortslutningseffekt bör anpassas till denna serie. VDE
normer föreskriver att bryteffekten vid lägre driftspänning
än 10 kV måste vara
driftspänning i kV
-8~kv–’ markbryteffekt
Brytaren har märkbryteffekt vid 20 "/o lägre spänning,
dvs. 8 kV, men minskas sedan proportionellt med
driftspänningen. Vid 6 kV är brytförmågan 75 "/o av
märk-bryteffekten.
Utförande av fördelningssystem
Fördelningssystemet omfattar
fördelningsstationer, fördelningsnät, nätstationer samt
matning av högspänningsabonnenter. Systemets
utförande beror på hur stort värde man sätter på
säkerhet i energileveransen. Tillämpar man
tidigare angiven indelning av anläggningarna i
angelägenhetsgrupper, måste fördelningsstationer
Fig. 4. Kapitaliserade värden för 70/10 kV transformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
