Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1953 - Generalplanering av eldistributionssystem, av Janis Bubenko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1053
471
En jämförelse av fördelningssystemen anges för
ett schematiskt nät i fig. 5 och följande tabell:
Ring- Dubbel- Radiell Radiella
kabel kabel kabel kablar
_(fig. 5 a) (fig. 5 b) (fig. 5 c) (fig. 5 d)
Fördelningsstation .. 130 200 100 400
Högspänningskablar .. 100 130 150 140
Nätstationer ..................130 120 110 100
Lågspänningsnät..........110 100 110 110
Total ca 100 125 105 125
Totala kostnaderna beräknas efter följande
fördelning av anläggningskostnader för ett
planerat ringkabelsystem3:
Fördelningsstationer (ex. transformatorer) ...... 12 °/o
Högspänningskablar ............................ 20 °/o
Nätstationer.................................... 28 "Vo
Lågspänningsnät ............................... 40 °/o
100 <Vo
Kostnadernas fördelning kan variera med
hänsyn till befintliga anläggningar, systemets
omfattning, belastningsförhållanden, prisläget e.d.
Som exempel för planering av
distributionssystemet kan nämnas det nya fördelningsnätet
för Gävle elverk.
För Gävles vidkommande skall det nya
fördelningssystemet byggas för 10 kV driftspänning
och det kommer i första hand att mata de nya
bostadsområdena och de kvarter, som blir
omlagda från likström till växelström, samt
industrierna. Dessa områden ligger i periferin av
stadens centrala delar och därför verkar det rent
naturligt att 10 kV nätet skall bildas från slingor,
som passerar genom dessa stadsdelar och med
utlöparkablar matar ytterområdena.
Lågspän-ningsnätet i stadens tätbebyggda delar blir
utbyggt i samma takt som saneringen och
omläggningen från likström till växelström äger rum.
Kablarna kommer att dras fram endast i vissa
gator och hopkoppling mellan nätstationerna
göres till en början endast delvis och systemet
kan därför påräkna fullständig momentan reserv
genom lågspänningsnätet endast längre fram, när
nätet blir utbyggt.
Analysen ledde till att för Gävle elverk föreföll
ringmatningssystemet som det lämpligaste (fig.
6). Ringkabel har de lägsta
utbyggnadskostnaderna och bättre utnyttjning av befintliga
högspänningskablar och fördelningsstationer3’25.
För andra städer kan ett annat utförande vara
fördelaktigare, vilket bör fastställas med hänsyn
till de lokala förhållandena.
Nätstationernas storlek
och kabelareorna i lågspänningsnätet
Nätstationernas ekonomiska storlek beräknas
med hänsyn till anläggningskostnaderna och
totala årskostnaden för 10 kV kablar, nätstationer
och lågspänningsnät. Vid ekonomisk
stations-storlek och kabelarea är anläggningskostnaderna
Fig. 6. En stads fördelningssystem med ringkabel i de
centrala stadsdelarna och med radiella kablar till
ytterområdena; upptill nuvarande utbyggnad, nedtill utbyggnad
enligt generalplanen.
och den totala årskostnaden minimala. Kostnaden
kan uttryckas med ekvationer motsvarande räta
linjer eller kurvor och resultatet återges som
funktion mellan stationens ekonomiska avstånd
eller storlek och belastningstätheten.
Baserad på den ekonomiska strömtätheten är
nätstationernas storlek:
direkt proportionell mot Iredje roten ur
summan av nätstationens fasta och 10 kV kabelns
årskostnad i kvadrat,
direkt proportionell mot tredje roten av
belastningstäthet,
omvänt proportionell mot tredje roten av
kablarnas inkrementala årskostnad,
omvänt proportionell mot tredje roten av
förlusternas värde.
För dylika beräkningar är de förutsättningar,
som tillämpas för beräkning av kabelarean och
stationens storlek av stort intresse. Kablarna
dimensioneras så, att man väljer den area, som
uppfyller fordringarna för ekonomisk
strömtäthet, maximal uppvärmning och maximalt spän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
