Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1953 - Böcker - Theory and application of wave vectors, av Bo Holmgren - Some experimental investigations on the influence of wall boundary layers upon wind tunnel measurements at high supersonic speeds, av Lars Öhman - Asea - AB Kanthal - Siemens - Svenska AB Philips - Monsanto Chemicals Ltd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
TEKNISK TIDSKRIFT
För att ge en orientering om teorins uppbyggnad kan
följande anges. En vågvektor definieras att beskriva ett sinus-
| <x
format förlopp och betecknas på följande sätt: A = >
där A betecknar vågvektorn själv, A amplitud, cc fasläget
mätt från en godtycklig nollpunkt och till en punkt
motsvarande ett positivt amplitudvärde samt n vågvektorns
ordningstal, dvs. antalet positiva maxima i vinkelintervallet
2 n. Punktvärdet eller momentanvärdet hos den fysikaliska
storhet, som vågvektorn beskriver, betecknas med a för
den löpande vinkelkoordinaten v. Det inses omedelbart,
att följande samband gäller a = A eos n (a — v).
Summan av två vågvektorer definieras såsom den
vågvektor, vars punktvärde är lika med summan av de
förstnämnda vågvektorernas punktvärden. Med utgångspunkt
från denna definition härledes genom en trigonometrisk
analys sambandet mellan summavektorns amplitud,
fasläge, ordningstal och motsvarande storheter för de två
vektorer, som summeras. Definition av vissa andra
räkneoperationer utföres på analogt sätt.
För transformering av en vågvektor till en annan
våg-veklor av samma ordning men med annan amplitud och
fasvinkel definieras en operator Y= Y [y» med analoga
beteckningar som för en vågvektor. Operationen utföres
en-|ct 4- V
ligt följande: Y • A = YA 1 .
För tillämpning av teorin på elektriska maskiner
definieras vissa i elektriska maskiner uppträdande fysikaliska
storheter, som kan beskrivas med vågvektorer, såsom
inducerad emk, magnetisk fältstyrka m.fl.
Tillämpningen av teorin exemplifieras genom vissa
undersökningar av reluktansmotor, synkronmaskin, enfasig
asynkronmaskin m.m.
Behandlingen av elektriska maskiner med vågvektorer
torde ge i jämförelse med andra klassiska metoder en
större fysikalisk överskådlighet och i komplicerade fall
innebära en förenkling av analysen. Bo Holmgren
Some experimentel investigations ön the influence of
wall boundary layers upon wind tunnel measurements
at high subsonic speeds, av Erik G M Petersohn. FFA
Medd. nr 44, Stockholm 1952. 16 s., 11 fig.
Approximate calculation of the influence of wall
boundary layers upon the blockage interference in a
high speed wind tunnel, av Sune B Berndt. FFA Medd.
nr 45, Stockholm 1952. 12 s., 6 fig.
Om en kropp anblåses med underljudhastighet i en
vindtunnel blir strömningsförhållandena kring kroppen ej
desamma som när kroppen framföres i fri luft med samma
hastighet. I en vindtunnel begränsas den strömmande
luften av tunnelväggarna och härigenom åstadkommes en
ökning av strömningshastigheten kring kroppen. Vid låga
hastigheter och när kroppen är liten i förhållande till
tunneln är väggarnas inverkan obetydlig och kan ofta
försummas. Vid anströmningshastigheter nära ljudets blir
väggarnas inverkan mycket påtaglig och svår att ta
hänsyn till då det gäller att bedöma resultaten av
vindtunnel-mätningar. Närvaron av ett gränsskikt på tunnelväggarna
reducerar i viss mån deras inverkan.
I det första arbetet redogöres för en undersökning som
utförts vid Flygtekniska Försöksanstalten för att
bestämma inverkan av tunnelväggarnas gränsskikt på mätningar
vid höga underljudhastigheter.
Undersökningen, som är av introducerande karaktär,
omfattar dels motståndsmätning med våg för ett par
tvådimensionella vingar, dels tryckmätningar på en
tvådimensionell vinge och en rotationskropp. Mätningarna
har utförts vid varierande gränsskiktstjocklek och
tunnel-höjd för olika machtal upp till strypningsmachtalet.
I samband med motståndsmätningarna visar förf. att det
är möjligt att utföra undersökningar vid betydligt högre
machtal än det teoretiska strypningsmachtalet genom att
öka gränsskiktstjockleken på tunnelväggarna. Som exempel
kan nämnas att i ett fall då det teoretiska
strypningsmachtalet var 0,81, det experimentellt bestämda blev 0,83 vid
normalt gränsskikt. Vid en fördubbling av
gränsskiktstjockleken ökade strypningsmachtalet till 0,89, en icke
oväsentlig ökning.
Tryckmätningarna visar att vid en viss hastighet de
erhållna trycckfördelningarna närmar sig en såsom riktig
antagen fördelning om tjockleken på tunnelväggarnas
gränsskikt ökas. Förf. anser att det bör vara möjligt att i
vindtunnel erhålla sådan strömning kring en modell som
motsvarar fri strömning, genom att välja lämplig
gränsskiktstjocklek. Något försök att erhålla interferensfri strömning
har dock ej gjorts.
Det andra arbetet ger en teoretisk förklaring till
vägggränsskiktets inverkan. Förf. utgår från att fenomenet kan
behandlas som ett invisköst problem. Ur de lineariserade
strömningsekvationerna och med vissa förenklade
antaganden om gränsskiktets utseende härleds uttryck för den av
tunnelvägg och gränsskikt inducerade hastigheten vid en
mitt i tunneln placerad kropp. Både det plana och
rotationssymmetriska fallet behandlas.
Som exempel beräknas den inducerade hastigheten vid
en vingprofil för några olika machtal och
gränsskiktstjocklekar. Av resultaten framgår att den inducerade
hastigheten minskar då gränsskiktstjockleken ökar. Vid en
viss gränsskiktstjocklek blir den inducerade hastigheten
noll, dock ej samtidigt för hela profilen. Ju högre
mach-talet är desto större effekt får gränsskiktet.
Resultaten står i kvalitativ överensstämmelse med
experiment. På grund av de erhållna resultaten ifrågasätter förf.
riktigheten av vindtunnelkorrektioner vid höga
underljudhastigheter utan vederbörlig hänsyn till väggränsskiktets
inverkan. Lars öhman
Asea, Västerås, har utgivit en tredje upplaga av boken
"Våra tillverkningar" (384), som ger koncentrerade och
lättillgängliga uppgifter om de produkter som ingår i
firmans tillverkningsprogram. Bokens omfattning har
begränsats till sådana tillverkningar som säljes genom
firmans filialer eller genom huvudkontoret i Västerås;
produkter som säljes genom avdelningen för
installationsmaterial och dotterbolagens försäljningsobjekt har
utelämnats. Materialet är grupperat i överensstämmelse med
Aseas prislistor.
Boken har större format och stilgrad än föregående
upplaga; tumregister och översiktstabeller för olika
maskinslag har införts. Den tekniska redan i beskrivningarna är
föredömlig och typografin vårdad.
AB Kanthal, Hallstahammar, har utgivit ett 8-sidigt
illustrerat prospekt om termisk bimetall, dess
konstruktion, egenskaper och leveransform; beräkningsanvisningar
med exempel ingår även.
Siemens, Stockholm, beskriver i ett prospektblad Backer
rörkokplattan, som är en elektrisk kokplatta med öppen
spiral för snabbkokning; plattan passar för normala
elspisar.
Svenska AB Philips, Stockholm. Firmans
mätinstrumentavdelning, som icke blott saluför instrument av Philips’
tillverkning utan även representerar vissa andra fabriker
på området, har utgivit prospekt över Norma tavel- och
bordinstrument samt Philips universalinstrument med
många strömmätningsområden.
Monsanto Chemicals Ltd., London, tillverkare av ett
stort antal organiska kemikalier, har utgivit en broschyr
i vilken dess produkter uppräknas ordnade efter
användningsområden, såsom för bindemedel, jordbruk, tandvård,
desinfektionsmedel, färgämnen, läder, papper,
farmaceu-tika, plast, tryckfärg, textilier, tvättmedel. I en alfabetisk
förteckning anges ämnenas fysikaliska form,
användningsområden och förpackning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
