Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1953 - Moderna jonutbytare — teknik och ekonomi, av Bror Wenke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
489
Fig. 3.
Av-härdnings-förmåga och [-saltförbrukning,-]
{+saltförbruk-
ning,+} -
[-polystyren-material-]
{+polystyren-
material+}
(Dowex 50),
–-feno-
[-plastmatc-rial.-]
{+plastmatc-
rial.+}
visat sig väl uppväga att korastorleken är
jämförelsevis liten. Generellt gäller nämligen i detta
sammanhang att ju finare ett material är, desto
större utbytesförmåga har det, men desto större
strömningsmotstånd (fig. 1) ger det i en
filterbädd, och desto större blir svårigheterna att
befria det från smuts genom returspolning utan
materialförlust (fig. 2).
De farhågor, soin kunde hysas att
strömningsmotståndet skulle bli för stort och rengöringen
för svår, har dock visat sig obefogade, och i
stället har polystyrenmaterialen i stort sett visat
större okänslighet för nedsmutsning än t.ex.
fenolplastmaterialen med sin oregelbundna
kornform.
Vattenavhärdniiig
Sin genom tiderna otvivelaktigt största
användning har jonutbytarna haft inom
vattenreningstekniken, inom vilken avhärdning av vatten
dominerat. Denna användning torde vid det här
laget vara så välkänd för de flesta att någon
närmare redogörelse icke kan anses påkallad. Här
skall därför endast de nya ekonomiska och
driftstekniska aspekter beröras, som uppstått
genom tillkomsten av de högvärdiga
katjonutby-tarna av polystyren.
Utbytesförmåga ocli avhärdningskostnader
Utbytesförmågan hos samtliga
jonutbytesmaterial är en funktion av den mängd regenererings-
medel som används. Som mått på
utbytesförmågan begagnas inom vattenreningstekniken
utbyteskoefficienten, soin änger hur många
kilogram CaO eller med denna ekvivalent mängd av
andra ämnen soin 100 1 jonutbytare förmår ta
upp mellan varje regenerering.
Regenereringsmedlet vid avhärdning av vatten är koksalt, och
man får med polystyrenmaterial trots
användning av bara halva mängden koksalt bättre
utbytesförmåga än med de äldre materialen
(fig. 3).
Vid utnyttjande av jonutbytesmaterialets
"ekonomiska saltbehov" (30—35 g/°dH m3) blir
därför den löpande saltkostnaden för en modern
av-härdningsanläggning (fig. 4) synnerligen låg.
Av-härdningen har antagits vara total med en
rest-hårdhet hos renvattnet på 0,01—0,1 °dH. Vatten
för konsumtionsändamål partialavhärdas dock
lämpligen genom shuntning varvid kostnaden
givetvis minskas i motsvarande grad.
Fil treringshastighet
En annan fråga som aktualiserats i och med
polystyrenmaterialens tillkomst är valet av
filtre-ringshastighet i avhärdningsfiltren. Vid många
av våra ångcentraler bereds matarvatten av
relativt mjukt ytvatten (0,5—2°dH), och vid dettas
avhärdning blir mycket ofta valet av
filtrerings-hastighet bestämmande för filterdimensionen.
Polystyrenmaterialen är nämligen i och för sig
mycket reaktionssnabba och ger fullständig
avhärdning med hastigheter på 50—60 m/h vid
normal bäddhöjd (700—1 000 mm). Ur
driftteknisk synpunkt måste emellertid så stor
kontinuerlig hastighet anses mindre lämplig. Dels
erhålles ju ett relativt stort filtermotstånd och
större mekanisk förslitning, dels uppstår lättare
nedsmutsning av jonutby tåren med
kanalbildningar som följd. Det synes därför vara skäl att
begränsa hastigheten och som normal övre gräns
sätta 25—30 m/h.
Avhärdning av bräckt vatten
Resthårdheten hos vatten från en modern
av-härdningsanläggning är 0,01—-0,03°dH, och den
Fig. ’i.
Löpande salt-kostnad vid
ett salt pris
på A 6
öre/kg, B 8
öre!kg, C 10
öre/kg.
Fig. 5.
Rest-hårdhet och
råvattnets
salthalt när
dettas
hårdhet är A
U°dH, B
28°dH.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
