- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
490

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1953 - Moderna jonutbytare — teknik och ekonomi, av Bror Wenke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

490

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 6. Totalavsaltning
med stark katjon- och
stark anjonutbytare.

Fig. 8. Blandbäddfilter
med jonutbytarna
separerade för
regenerering.

tillåtes stiga till 0,1 °dH. Ett speciellt problem
erbjuder emellertid avhärdning av vatten med hög
natriumsalthalt, t.ex. bräckt vatten, därför att
det är svårt att få ned resthårdheten (fig. 5).
Som följd härav måste man även räkna med
mindre avhärdningsförmåga hos jonutbytaren.

Totalavsaltning av vatten

Konsten att med jonutbytare göra "destillerat"
vatten utan destillation är i likhet med avhärd-

Fig. 7. Totalavsaltning med upptill stark kat jonutbytare,
kolsyraluftare och stark anjonutbytare, i mitten stark
kat-jonutbytare, kolsyraluftare, svag och stark anjonutbytare,
nedtill stark katjon-, svag anjonutbytare och
kolsyra-avdrivare.

ningsprocessen ett numera rätt välkänt
förfarande som har använts alltsedan tillkomsten av de
organiska katjon- och anjonutbytarna. Från att
i början ha varit behäftad med många svagheter,
därför att bara instabila, lågvärdiga jonutbytare
stod till förfogande, har emellertid denna
total-avsaltningsmetod genom förbättring av
jonutbytarna blivit ytterligt konkurrenskraftig och
tillförlitlig.

I dag kan man av de flesta förekommande
fabrikations- och konsumtionsvatten framställa ett
totalavsaltat vatten i klass med det
dubbeldestil-lerade och till en kostnad som är en bråkdel av
destilleringens. Detta sker med jonutbytare som
både kemiskt och fysikaliskt är mycket oömma.
De nu tillgängliga starka anjonutbytarna med sin
förmåga att ta upp kiselsyra och kolsyra har
inte minst bidragit härtill.

Totalavsaltning består av katjonutbyte, vid
vilket samtliga i vattnet eller vätskan
förekommande metalljoner eller organiska katjoner ersätts
med väte, och anjonutbyte vid vilket de negativa
jonerna ersätts med hydroxyljoner. I praktiken
ges sedan denna totalavsaltningsprocess
apparatmässigt olika utformning.

Tvåbäddsystem kan sålunda utföras på fyra
olika sätt. Stark kat jonutbytare och stark
anjonutbytare (fig. 6) används i mindre
total-avsaltningsaggregat för laboratorier etc. när hög
kvalitet hos vattnet och enkel skötsel önskas,
medan framställningskostnaden spelar mindre roll.

Man kan koppla in en kolsyraluftare mellan
jonutbytarbäddarna och får då ett system
bestående av stark katjonutbytare, kolsyraluftare och
stark anjonutbytare (fig. 7 upptill). Vid
katjon-utbytet frigörs nämligen alla i vattnet
förekommande bikarbonat- och karbonatjoner som
kolsyra. För att icke belasta den starka
anjon-utbytaren med denna kolsyra är det i många fall
ekonomiskt att i systemet lägga in en luftare
eller vakuumavgasare.

Ett tredje system är stark katjonutbytare,
kolsyraluftare, svag anjonutbytare och stark
anjonutbytare (fig. 7 i mitten). Eftersom
förekommande svaga anjonutbytare normalt har större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free