Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1953 - Erfarenheter av husbygge med portalkran, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Färdigt hus med fogarna markerade i fasaden.
sida. Man har på senare år börjat i stor
utsträckning helt eller delvis dra in balkongerna inom
huskroppen. Detta medför en avsevärd
merkostnad genom ökad bränsleförbrukning, försvårat
underhåll av fasadputs m.m., samtidigt som
dagsljuset inne i lägenheten minskar, liksom
även lägenhetens yta.
Genom att använda skärmar, utförda av
exempelvis fabrikstillverkad betong, kan precis
samma vindskydd erhållas som vid en indragen
balkong och för en obetydlig kostnad. Vid denna
byggmetod bör också, om bästa ekonomi skall
uppnås, balkongen jämte skivorna fästas på
fasaden, dock helt friliggande från denna. Den
arkitektoniska effekten — ett ofta framfört skäl
för indragna balkonger — synes oss lika enkelt
och framförallt till en bråkdel av kostnaden
kunna uppnås med hjälp av skärmar med
varierande färgskala.
Konstruktiv utformning
Metoden ställer, därest man icke skall anbringa
särskild ytbeklädnad, vissa krav på
fasadutform-ningen, då man bör markera fogarna (fig. 1),
såväl de horisontella i bjälklagsöverkant som de
vertikala, i regel med ett inbördes avstånd av
5—6 m, men denna bundenhet vid
fasadutform-ningen kan innebära ett dekorativt hjälpmedel.
Schaktning för grunden utförs med vanlig
grävmaskin ned till ett djup av ca 20 m under
färdigt källargolv. Schaktens kanter utefter
husets långsida sparas så att kranskenornas syllar
får gott upplag. Skulle marken vara lös eller blöt,
kan eventuellt uppstämpling av dessa kanter bli
nödvändig. Kantform för betongplattan sätts upp.
Sedan alla ledningar utlagts och återfyllning
kring dessa skett, grusas bottenplanet med
undantag av någon meters breda remsor under
murarna. Hel betongplatta 10 cm tjock gjuts
därefter, varvid förtjockning till 20 cm under
murarna erhålles. På detta jämna arbetsplan börjar
sedan monteringen av källarväggarna. Här av-
ses normal grundläggning, tillämpbar vid
undergrund, där "grundplattor" eller "hel
bottenplatta" i vanliga fall tillämpas.
Bjälklagsskivorna har en yta av ca 25 m2, är
16 cm tjocka och väger ca 10 t. Skivorna är
dimensionerade som fyrsidigt, fritt upplagda
plattor. Då de icke är inspända över stöden blir
järnåtgången något större än vad vanligen är
fallet. Genom att så gott som alla inre väggar
görs bärande, blir dock plattorna relativt små
jämfört med de vanliga kontinuerliga
bjälklagsplattorna, varför ingen risk för plastisk
nedböjning föreligger i synnerhet som skivornas
tjocklek görs ganska stor.
När skivorna lyfts tio dygn efter gjutningen
har de normalt en tryckhållfasthet av 150—160
kp/cm2 och en böjhållfasthet av 15—20 kp/cm*.
Vid lyftningen använder man fyra eller sex
lyft-krokar, förbundna med huvudarmeringen.
Golvbeläggningen kan självfallet variera, men
för närvarande lägger man i vardagsrummen
lamellparkettgolv på klena reglar lagda i 5 cm
sand. I kök, hallar och sovrum läggs
linoleum-mattor på 10 cm sågspånsbetong. Erforderlig
värmeisolering av källar- och vindsbjälklag
erhålles med 6 resp. 8 cm mineralullsmatta, lagd
direkt på plattan.
Väggskivornas höjd motsvarar våningshöjden,
och längden väljs så stor som skivornas
hanterande medger. Vertikala skarvar läggs alltid
mitt för anslutande tvärvägg (fig. 2 och 3),
varigenom skivornas längd ofta blir 5—6 m.
Såväl lägenhetsskiljande som vissa övriga
innerväggar utförs som 12 cm tjocka skivor. Då
de enbart har bärande och ljudisolerande
funktion är de utförda av vanlig betong, som härdats
och försetts med erforderlig armering. En del
innerväggar skulle teoretiskt kunna göras
tunnare än 12 cm, men även de har fått samma
tjocklek.
Till samtliga innerväggar kan nämligen då
samma kantformar användas. Dörrkarmarna,
som sätts in vid gjutningen, kan göras lika. Då
en ränna för inläggning av armerings järn och
bruk på väggskivans översida erfordras,
beroende på bjälklagsplattornas skarvning över väggen,
är tjockleken 12 cm lämplig.
Slutligen blir också upptagandet av väggskivan
från gjutbädden och dess hantering mindre
riskfyllda med denna tjocklek. När väggskivan lyfts
Fig. 2. Vertikalskarvar mellan
innerväggar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
