Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1953 - Erfarenheter av husbygge med portalkran, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
523
Fig. 3. Väggskivorna stagas inbördes vid monteringen med
stålrör försedda med skjutbara kramler.
från bädden i krokar fästa i överkanten, får man
en god hållfasthetsprovning som, om hänsyn ej
tas till knyckar i lyftningen eller sugning vid
underlaget, ger en böjdraghållfasthet på ca 10
kp/cm2 (fig. 4).
Ytterväggarna, som har såväl bärande,
värme-isolerande som vattenavvisande funktion, har
varit föremål för åtskilliga experiment. Den nu
tillämpade konstruktionen, en monolitisk,
relativt tjock lättbetongvägg (fig. 5 och 6) med
färdig ytter- och inneryta, har framkommit av
kravet på minsta möjliga antal arbetsoperationer.
Problemet att framställa en lättbetong med
tillfredsställande värmeisolering, dvs. med låg
volymvikt men ändå med tillräcklig hållfasthet för
de påkänningar, som uppkommer såväl under
transport som i färdigt bygge har under de
senaste 20—30 åren varit föremål för allra största
intresse.
Då vid denna metod tillverkningen helt förläggs
till byggnadsplatsen har man icke strävat efter
att gå till alltför låg volymvikt vid jäsningen. Då
kranen har 10 t lyftkraft och blockens storlek
(2,65 X 6 m) bestäms av deras hanterbarhet
(fig. 7), har tjockleken till en början valts till
35 cm och volymvikten till 1,0—1,2 kg/dm3
(uttorkat tillstånd).
Härigenom erhålles ett värmegenomgångstal
(utan puts) av ca 0,72 kcal/m2 °C h (varvid
lättbetongens värmeledningstal vid normal
fuktighet beräknats till 0,29 kcal/m °Ch). (Denna
värmeisolering är godkänd i zonerna II—IV.) I
verkligheten torde isoleringsförmågan vara
betydligt bättre än för vanliga murade väggar, då
alla mer eller mindre omsorgsfullt fyllda
bruksfogar elimineras.
Metoden att gjuta och jäsa blocken liggande i
stället för stående medför två fördelar. För det
första uppstår vid jäsningen starkt sidtryck,
som skulle kräva kraftig förstärkning av
formbyggnaden vid en hög vägg, medan däremot sid-
Fig. i. Innerväggsplatta lyfts i ena kanten;
böjhållfast-hetsprovning sker härvid.
form med en höjd av 35 cm är enkel att staga
upp och således förenklar arbetsutförandet. För
det andra måste man alltid räkna med att inte
exakt samma jäsning och således icke heller
samma färdiga volymvikt erhålles i nedre som i
övre delen av massan.
Skulle då väggarna gjutas stående måste man
räkna med större volymvikt i nedre än i övre
delen av väggen. Detta skulle betyda att väggens
nedre del blev avsevärt sämre värmeisolerad än
den övre. Nu blir emellertid volymvikten jämnt
fördelad över hela den färdiga skivan, även om
man kanske får räkna med någon variation
mellan den inre och den yttre ytan, vilket icke kan
medföra några olägenheter.
Till ytterväggarna har använts sand av
varierande kornstorlek med största kornen 3 mm.
Cementmängden till grundmassan är 275 kg/m3
standardcement, vilket betyder ca 138 kg/m3
färdig massa, då massan jäser till ungefär dubbla
volymen.
Fig. 5. Vertikala väggskarvar.
Fig. 6. Sektion genom yttervägg
vid mellanbjälklag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
