Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1953 - Erfarenheter av husbygge med portalkran, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 TEKNISK TIDSKRIFT
För hopfogning av väggskivorna anbringas
rännor både i deras horisontella och vertikala
kanter. När en vånings väggskivor har rests inläggs
i rännorna armeringsjärn, vilka vid alla
anslutningar dras över hörn och förankras (fig. 8).
Sedan dessa rännor gjutits igen, uppstår ett
fullständigt betongskelett utan användning av
synlig formbyggnad.
Sålunda innebär detta sätt att anordna fogarna
att även högre byggnader än som här kommit i
fråga utan svårighet kan utföras på samma sätt,
om blott ursparingarna görs tillräckligt stora
och armeringen avpassas efter påkänningarna.
I vinkeln mellan vägg och tak uppstår vissa
ojämnheter, och där anbringas en trälist som dels
täcker skarven, dels tjänstgör som tavellist, då
innerväggarna av betong icke är spikbara i
motsats till de porösa ytterväggarna.
Laboratorieundersökningar har gjorts i ganska
stor omfattning för utrönande av de använda
tillsatsmedlens verkan, betongens lämpligaste
sammansättning och dess hållfasthetstillväxt för
såväl vanlig snabbhärdad betong som lättbetong.
Resultaten framgår av tab. 1—3.
En krympningsundersökning på
Schieferola-lättbetong med volymvikt 1,14 kg/dm3, utförd vid
CTH:s Institution för Byggnadsteknik (fig. 9),
gav en slutlig uppmätt krympning på 1,72 °/oo
som kan väntas stiga till ca 1,8 %>o. Det är
anmärkningsvärt att 93 % av den vid 75 dygn
uppmätta krympningen uppstått redan efter 15 dygn
och 83 % av den efter 6 dygn.
Trapploppen och vilplanen bör tillverkas helt
färdiga på fabrik med den beläggning, som
önskas och monteras av kranen allt efter som
stommen reses. Man får då samtidigt den vertikala
kommunikationen klar, och behöver inga som
helst provisoriska trappor eller ställningar.
Samtliga vertikala ventilationstrummor och
im-pipor är samlade till gjutna väggblock, och
kanalerna åstadkommes på olika sätt. För
elektriska ledningar gjuts pansarrör och dosor in i
väggarna (fig. 10), men man planerar mindre
kostnadskrävande rörmaterial.
Fig. 8. I ursparade rännor i väggarnas överkant (och
sidor) lägger man in armeringsjärn för att hålla samman
stommen.
Stån- Schie- Tryckhållfasthet efter
dard- ferola 1 dygn 2 dygn 7 dygn 28 dygn 91 dygn
cement
kg/m3 1/m3 kp/cm2 kp/cm2 kp/cm2 kp/cm2 kp/cm2
275 — 59 119 246 354 400
275 8,5 86 156 255 339 359
k 1,46 1,31 1,04 0,96 0,90
300 — 137 258 363
300 8,5 193 299 402
k 1,41 1,16 1,11
300 — 137 258 363
300 6,5 187 332 442
k 1,37 1,29 1,22
Tabell 2. Schieferola-tillsatsens inverkan på betongens
böjhållfasthet.
Standard- Schiefer- Böjhållfasthet efter
cement ola 1 dygn 2 dygn 7 dygn 28 dygn
kg/m3 1/m3 kp/cm2 kp/cm2 kp/cm2 kp/cm2
273 — 8 14 25 32
273 8,5 11 17 25,5 30
k 1,38 1,21 1,02 0,95
Som nämnts, är det inte nödvändigt att
anbringa puts på utsidan av dessa ytterväggar,
varför man måste ställa höga krav på
frostbeständigheten hos ytan och dess förmåga att verka
vattenavvisande. Vissa prov tyder på att dessa
båda egenskaper föreligger, och då volymvikten
icke är lägre än 1,0 är porositeten särskilt i
ytter-ytan låg. På de senast uppförda fastigheterna
skall nu praktiskt provas Snowcem-behandlad
ytteryta.
Källarytterväggarna utförs på samma sätt som
övriga ytterväggar, men betongens volymvikt får
stanna vid ca 1,5 kg/dm3 då den även skall
uppta jordtryck.
Tabell 1. Schieferola-tillsatsens inverkan på betongens
tryckhållfasthet; k är förhållandet mellan hållfastheten
med och utan Schieferola
Fig. 7. Ytterväggsblock lyfts in på sin plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>