Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1953 - Nybyggen - Tunnelarbeten för Nechako—Kitimat-projektet, av Lbg - Magasin och kajpir vid norrlandsindustri, av Gustav E Henricsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
531
drogs på 4,2 m spår av 8 t ellok. Borrstålet, IV4", hade 2"
hårdmetallskär. Längderna var 1,75, 2,45 och 4,30 m. Med
7 kp/cm2 lufttryck erhölls borrningsdjupet ca 50 cm/min.
För varje salva borrades 80—-90 hål till 4 m djup.
Sprängningen gick med fördröjning i nio etapper.
Vid Tahtsa användes sexton 29/i6" borrmaskiner. För
borrning av 4 m hål erfordrades från borrställningens
första däck fem, men från de båda övre däcken och från
bottnen endast ett borrbyte.
Sprängstenen lastas i 4,5 m3 vagnar med hjälp av ett 100
hk elektriskt skrapverk med bandtransportör. Tåget av
lastvagnar dras av tråd-ellok med 440 V spänning.
Vid tuberna till maskinstationen utgörs berget av
grano-diorit dock med åtskilliga krosszoner, vilka hade kartlagts
genom borrningar. Tuberna är utförda av 14—64 mm plåt.
Den yttre lasten antogs vara lika med det hydrostatiska
trycket med samma djup som bergtäckningen. Bergets
medverkan prövades med en sfär av 13 mm plåt och med
3,05 m diameter. Den placerades i en bergnisch och
ingöts i betong. I ett antal hål, borrade radiellt i berget,
insattes instrument för mätning av bergets spänningar. Vid
inre trycket 210 kp/cm2 tog stålet 20 «/o och berget 80 °/o
av totala lasten. Försöket visade att bergets
elasticitetsmodul var 140 000 kp/cm2. Plåtmaterialet skall ha
tillräcklig tänjbarhet för att alltid medge trycköverföring till
betongen.
Bergets temperatur var ll’°C; vattnets varierade mellan
4,5 och 15,5°C. För att undvika yttre vattentryck på
plåttuben skall utföras ett dräneringssystem.
De sfäriska ventilerna närmast turbinerna har 1,3 m
diameter och dubbel tätning. Närmast nedströms finns en
90 cm lång borttagbar rördel för att medge inspektion.
Ventilerna skall provas med 148 kp/cm2 tryck.
För transport genom tubschakten av tubdelar med 3,3 m
diameter och 8,5 m längd används en linbana för 20 t
last. Draglinorna är 2V2" i diameter; banan är 1 650 m.
Utsprängningen började med ett 1,7 m X 3,05 m schakt,
vari massorna tippades uppifrån vid utvidgningen till
definitiva dimensioner. Tubsektionerna sammansvetsades
först parvis, varefter de drogs på glidskor, som
tillverkaren anbringat på plåten. Bakgjutningen med betong skall
utföras med pneumatisk utrustning vid horisontal tub och
enligt prepactmetoden vid lutande tub. Den senare
metoden ger mindre krympning än den vanliga gjutmetoden
(W G Huber i Civil Engineering febr. 1953). Lbg
Magasin och kajpir vid norrlandsindustri. Många av
Norrlands stora industrier saknar ännu moderna kajer
och lastningsanordningar för sina exportprodukter och
tvingas därför till mer eller mindre dyrbara omlastningar,
när större fartyg skall lastas. För Masonitefabriken i
Rundvik var problemställningen att på lämpligaste sätt
magasinera 20 000 t masonit, som vid behov lätt kunde lastas
direkt från kaj till oceangående fartyg. Kajen skulle även
tjänstgöra vid mottagning av olja, kol och andra råvaror.
Generalplaneringen utfördes av fabrikens egen ledning i
samarbete med specialister, och den slutliga lösningen
framgår av fig. 1.
Ett flertal alternativ till lämpligt magasin utarbetades och
kostnadsberäknades. Slutligen stannade man för en
byggnad i ett enda skepp och med endast en travers,
behärskande hela golvutrymmet, fig. 2. Därigenom blev det möjligt
att vid alla tillfällen lagra och lasta ut önskad kvalitet
från vilken plats i magasinet som helst.
Det färdiga magasinet fick planmåtten fixerade till 120 X
32 m med fria höjden 13,75 m. Traversen, fig. 3, har en
fri spännvidd av 30 m, en lyftkraft av 3,5 t och en
maximal lyfthöjd av 8,0 m. Förarkorgen är placerad i själva
lyftgaffeln och följer således med även i höjdåkningen,
ett specialarrangemang som avsevärt underlättar gaffelns
införande under lastpallarna.
Byggnaden påbörjades våren 1950, fig. 4, och blev i stort
sett färdigställd hösten 1951. Där grunden bestod av
ribb-fyllning, måste denna schaktas bort på grund av den stora
Fig. 2. Plan och profil av tuber och avlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
