Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1953 - Hänt inom tekniken - Gusums Bruk 300 år - Europeiska Institutet för Kärnfysik - SPP under 1952 - 19th Engineering, Marine and Welding Exhibition - Chemical Plant Exhibition - Internationell gummikonferens - Nya tidskrifter - TNC: 12. Fogar och fogning inom trätekniken, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
535
Hänt inom tekniken
Gusums Bruk 300 år. Vid Gusumsån i Ringarums
socken grundade vallonen Henric de Try 1653 ett järnbruk,
för vilket han här hade funnit de nödvändiga
förutsättningarna: malm, skog och vattenkraft. Det visade sig dock
snart att malmtillgångarna icke uppfyllde förväntningarna,
och bruket blev ett mässingsbruk 1661. Sedan dess har
man i Gusum — så när som på ett mindre återfall till
järn — blivit mässingen trogen.
Vad det gamla Gusum var känt för, var all slags
nyttokonst i mässing, främst ljuskronor och lampetter; denna
tillverkning nedlades först efter första världskriget.
Metallduk, närmast viror för pappers- och cellulosaindustrin,
började man framställa 1895. Denna tillverkning är för
närvarande en av brukets stora specialiteter; man kan
göra viror med en bredd upp till 7,25 m, den största som
kan framställas i norra Europa. Den totala
viratillverk-ningen uppgår till 200 000 m2/år.
Blixtlåsen är en annan stor artikel, som man började
med 1931. För närvarande gör man ca 150 000 blixtlås per
dag med en sammanlagd längd av 2,5 mil.
Mässingshalvfabrikat har länge stått på brukets program,
i första hand som utgångsmaterial för den egna industrin.
År 1950 utvecklades metallverket så att man i dag även
kan sälja dess produkter: stänger, rör, tråd och band.
För de nytillkomna produkterna får inte den anrikaste
glömmas: knappnålarna. Tillverkningen av dessa upptogs
redan 1742. För närvarande kastar svenska folket bort en
Gusum-knappnål per capita och dag. Produkter som nära
ansluter sig till knappnålarna, men är av senare datum, är
säkerhetsnålar, tryckknappar, hyskor och hakar, spännen
och knappar.
Liksom de flesta svenska bruk har även Gusums Bruk
genomgått skiftande öden, men vad ägarna beträffar kan
det uppvisa en ganska ovanlig stabilitet. För 240 år sedan
drog släkten Westerberg in som härskare på Herrgården
och ägare till bruket, och som sådan kvarstår den än i dag.
Europeiska Institutet för Kärnfysik, som nu är under
uppförande utanför Genève, har till uppgift att studera
det tekniska utnyttjandet av genom kärnreaktioner
ut-vinnbar energi. Institutet finansieras av Belgien,
Danmark, Frankrike, Holland, Italien, Jugoslavien, Norge,
Schweiz, Sverige och Tyskland, vilka deltar i förhållande
till sin nationalinkomst. 120 milj. sfr. har redan säkrats
för institutet. Institutets största apparat blir en
synkro-cyklotron med 300 m diameter.
SPP under 1952. Antalet försäkrade anställda steg under
året med 8 500 till 134 000. Antalet anslutna företag,
koncerner eller andra sammanslutningar var vid årets slut
5 282. Summan av de årliga avgifterna ökade med 64 Mkr.
(lika mycket som 1951) till 304 Mkr. Den stora ökningen
beror, liksom under 1951, till väsentlig del på att
anpassningen av pensionsförsäkringarna efter det förändrade
penningvärdet har fortsatt, och att som ett led häri de
generella löneförhöjningarna under året i stor utsträckning
har försäkrats i SPP.
Under 1953 lämnas tills vidare på löpande avgifter —
liksom redan tidigare på engångsavgifter — viss
avgiftsrabatt. Denna avser sådana för män tecknade försäkringar
och försäkringsdelar som trätt i kraft efter 1938. Att rabatt
kan ges beror på att SPP binder sina nyplaceringar för
jämförelsevis lång tid och att detta sker till högre
räntefot än den, som ligger till grund för de från 1939 gällande
tarifferna.
SPP ger under 1953 dessutom återbäring genom att ta i
anspråk viss del av de vinstmedel, som uppsamlats under
gången tid. Återbäringen omfattar i huvudsak sådana för
män tecknade försäkringar och försäkringsdelar som trätt
i kraft efter år 1938 och varit gällande viss tid.
19th Engineering, Marine and Welding Exhibition
anordnas i London den 3—17 september 1953 av British
Engineer’s Association. Upplysningar erhålles genom F W
Bridges & Sons Ltd., Grand Buildings, Trafalgar Square,
London W C 2.
Chemical Plant Exhibition anordnas i London den 3—
17 september 1953 av British Chemical Plant
Manufac-turers’ Association. Upplysningar erhålles genom F W
Bridges & Sons Ltd., Grand Buildings, Trafalgar Square,
London W C 2.
Internationell gumniikonferens. Vid den konferens
(Tekn. T. 1953 s. 252) som gummiforskningsinstitutet
Rub-ber-Stichting anordnar den 7—8 oktober 1953 i Delft
behandlas bl.a. följande frågor: förstärkning av gummi
genom carbon black, genom organiska fyllnadsämnen,
genom hartser; sothaltiga förblandningar av hevea-latex;
gummigolv; mekaniska mätningar; identifieringskod för
latex; framställning av skumgummi, kautschukderivat.
Nya tidskrifter. Norges Statsbaner började 1926 utge
tekniska meddelanden "Meddelelser fra Norges Statsbaner",
som emellertid upphörde att utkomma 1942. Man har nu
återupptagit traditionen att utge en teknisk tidskrift,
vilken har fått namnet "Tekniske Meddelelser — NSB".
Tidskriften, som skall utkomma med minst 4 och högst 6
häften per år, kostar 10 nkr/år.
"Technische Informationen Feinmechanik und Optik
(TIFÖ)" är periodiska tekniska meddelanden om nya
produkter, huvudsakligen instrument, från följande länder:
Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Japan, Kanada,
Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige,
Tyskland och USA. Meddelandena, som utges av Verband
der Deutschen Feinmechanischen und Optischen Industrie
och Rationalisierungs-Kuratorium der Deutschen
Wirt-schaft (RKW), beskriver nyheter inom optik, fotografi,
finmekanisk mätning och provning. Varje ny produkt
beskrivs i ett eget avsnitt, som kan klistras upp på kort.
Beskrivningarna, som är försedda med varunummer enligt
den officiella tyska industristatistiken, innehåller
uppgifter om bl.a. ändamål, princip, konstruktion, noggrannhet,
fördelar, dimensioner och vikt. TIFO kan tillsvidare
erhållas gratis från RKW Produktivitäts-Zentrale,
Feld-bergstrasse 28—30, Frankfurt a.M.
TNC
12. Fogar och fogning inom trätekniken
Med en fog vill TNC principiellt förstå kombinationen av
två till varandra anpassade ytor, tillhörande var sitt av
två (stelt) förbundna föremål, jämte det mellan ytorna
eventuellt befintliga springformiga mellanrummet, vare sig
detta är tomt eller utfyllt med lim e.d. (Inom
svetstekniken använder man ordet "fog" endast för det ännu
tomma mellanrummet där svetsen sedan skall utföras.
Resultatet blir en "svets".) Att foga föremål till eller vid
varandra är att hoplägga dem så att partier med ömsesidigt
passande ytor kommer att bilda en fog; ibland inbegripes
även utformningen av fogytorna.
TNC har vinnlagt sig om att bringa reda i den
terminologi som inom trätekniken användes för de viktigaste
fog-och fogningsbegreppen. Några hithörande termer skall
här nämnas och definieras.
En spont (hellre än "fjäder") är ett utstående parti
längs-efter kanten av en bräda e.d., avsett för fogning
tillsammans med en annan brädas not, dvs. en längsgående,
ränn-formig fördjupning i brädans kantyta. Ibland avses med
"spont" såväl spont som not, men principiellt bör man
skilja de båda begreppen åt. Stavningen "spånt" är inte
ovanlig, men kan ej rekommenderas; ordet kommer
nämligen av tyska Spund, av vilket vi även fått formen sprund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
