Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1953 - Mekaniska räkneelement i luftvärnets eldledningsutrustning, av Gunnar Engdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
539
lek ca 70 X 70 X 60 cm) innehåller inte mindre
än 41 elektriska motorer. Gammainstrumentet
arbetar i huvudsak helt med polära koordinater,
alltså de som redovisas i fig. 1. Genom
kontinuerlig målföljning av en sid- och en höjdriktare
samt inställning av ett från ett
avståndsinstrument erhållet lutande avstånd, bringas en i
instrumentet inbyggd mätrulle, fig. 3, att i skalan
1 : 80 000 förflytta sig på en fast bottenplatta
motsvarande målets rörelse på ett
horisontalplan, fig. 4 och 5.
Mätrullen är utformad såsom ett pianoben och
inställer sig efter målets rörelseriktning. Den är
dessutom försedd med elektriska kontakter, vilka
kortsluts efter viss förflyttningssträcka och
möjliggör härigenom mätning av målets fart. I
instrumentet beräknas produkten F • ts, vilken
sträcka sedan inställes genom förskjutning av
en tapp längs en arm. Armen vrides av ett
motorsystem så att den inställes parallellt med
mät-rullens rörelseriktning. Med tillhjälp av en mot
tappen vilande skena erhålles den aktuella
tillskottsvinkeln i sida svt.
Hela beräkningsgången kräver en lång rad
mekaniska räkneelement såsom differentialer,
multiplikationer m.m. men kommer ej att närmare
beröras här.
Eldledningsinstrument
under andra världskriget
De nämnda mekaniska
eldledningsinstrumen-ten var de enda som fanns att tillgå vid andra
världskrigets utbrott. Kriget medförde en strä-
Fig. 5. Bottenvåning i centralinstrument m/40.
van att åstadkomma nya eldledningsinstrument.
De gamla hade ju tillkommit under
mellankrigs-åren och var ej dimensionerade för de snabba
flygplan, som producerades under kriget.
Dessutom skapades i första hand genom radar nya
möjligheter för luftvärnets verksamhet.
De nya konstruktionerna kom att till stor del
följa nya principer. Elektrotekniken kom att
alltmer dominera. I USA och Storbritannien
konstruerades och massproducerades nya
instrument Mark IX och Mark X, båda i huvudsak
efter samma princip. I Sverige tillverkades den
nya versionen av Gamma-instrumentet, medan
samtidigt nya instrument planerades. Under och
efter kriget har efterhand ett antal
konstruktioner framkommit inom landet (Arenco och L M
Ericsson). Utomlands har även
konstruktionsverksamheten fortskridit bl.a. i Frankrike,
Holland och Schweiz.
De nya instrumenten visade sig bli allt tyngre
och man tvingades, dels med anledning härav
och dels för att förenkla införandet av
radarvärdena, att dela upp eldledningsinstrumenten i ett
riktinstrument och ett räkneinstrument, fig. 6,
varvid det förra fick betraktas såsom ett
reserv-instrument för radarn och parallellkopplades
med denna.
Fig. 6. Exempel på
sammansättning av
ett
luftvärnsförband.
Fig. 7. Principen för.
våghastighet sstgrning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
