Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1953 - Andras erfarenheter - Arbetsförenkling och prestationsbedömning vid arbetsstudier, av R L - Intern transportlåda för industrin, av Erik Nothin - Avfärgning av glas, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
TEKNISK TIDSKRIFT
malprestation då de betraktar unga arbetare och likaledes
att fordra mer av kraftiga arbetare än av kroppsligt svagt
byggda arbetare. Skillnaden mellan gamla och unga
arbetare hade vid ett försök visat sig vara mellan 13 och 18 %>.
Man kan ha god hjälp av filmer i kombination med
stillbilder för att analysera ett arbete, exempelvis för att i
lugn och ro studera skillnaderna i arbetsmetod hos olika
arbetare, och senare för att påvisa dessa förhållanden för
arbetsledare och arbetare. När det gäller arbete som i
tid är av längre varaktighet, kan man använda knepet
att man i rask följd, exempelvis med femtio exponeringar
per minut, fotograferar arbetet på smalfilmen. Den största
kostnaden är icke så mycket anskaffningen av erforderlig
apparatur och film, utan bearbetning och analys av
filmerna samt förevisning av filmerna för arbetsledare och
arbetare i företaget (P Fornallaz i avd. Industriell
Ekonomi och Organisation den 23 april 1953). R L
Intern transportlåda för industrin. Inom industrin
förekommer åtskilligt hanterings- och transportarbete där man
ej kan använda lastpallar, t.ex. vid hantering av skrot,
varmt eller kallt, legeringstillsatser (till ugnar), rågods,
hel- och halvfabrikat från lager, smedjor m.m. För
hantering av dylikt gods har man redan tidigt börjat använda
speciella behållare eller transportlådor, i vilka exempelvis
skrot kan sorteras redan vid valsverkens saxar och sågar.
Vid användning av sådana lådor kan mycket
hanterings-och plockningsarbete inbesparas vid transport till och från
mellanlager. Lådorna lämpar sig även för transport av
flera varuslag från tillverkare till förbrukare, varvid
lådorna med truck ställas upp på lastflaken och på samma
sätt lastas ut vid framkomsten för att staplas i
förbrukarens lager för vidare befordran till arbetsplatsen. De
tomma lådorna returneras till tillverkaren.
Vid Svenska Metallverken har man under flera år
experimenterat med ett flertal olika lådtyper, och den därvid
funna slutliga lådtypen har nu med en del smärre änd-
Fig. 1.
Kombinationsstap-ling av lastpall 2 med
transportlådor 3 och 8.
ringar av IVA:s Transportforskningskommission
föreslagits som standard för transportlåda för tyngre gods,
speciellt inom stålverk och metallverk.
Man har vid utarbetandet av lådförslaget utgått från att
lådan skall vara enkel och billig, stark och okänslig för
ovarsam behandling, vara lämplig för hantering med truck
och för stapling, vara lätt att fylla och tömma, tåla varmt
gods, kunna lasta omkring 3 t och vara utformad enligt
gällande dimensionsstandard för lastpallar.
Den föreslagna transportlådan är i helstorlek 1 200 X 800
X 800 mm och i halvstorlek 600 X 800 X 800 mm.
Plåttjockleken är i manteln 3 eller 1,5 mm och i bottnen 5
eller 3 mm. Manteln är utförd av korrugerad eller annan
veckuppstyvad plåt med runda hörn. Bottnen förstärkes
på liknande sätt och förses med dräneringshål. För att
underlätta lyft med gaffeltruck och stapling av lådor på
varandra utrustas lådorna med medar 6, fig. 1, eller med
vid hörnen anbragta fötter 4 samt förses nederst på
gavlarna med särskilda styrjärn 7. Upptill finnes en lyftbygel
av L-järn 1. Höjden av medarna resp. fötterna är 100 mm.
Lådan är avsedd att bekvämt kunna tömmas med
gaffeltruck utrustad med "revolving head".
För transport av längre gods föreslås en särskild
dubbellåda med dimensionerna 1 600 X 1 200 X 800 mm. Som
framgår av fig. 1 är lådor med medar eller fötter avsedda
att kunna staplas tillsammans med lastpallar 2 av härför
avsedd typ (IVA:s Transportforskningskommission
Meddelande nr 12). Erik Nothin
Avfärgning av glas. Föroreningar som ingår i
råmaterialen för glas ger detta färg. Största besväret vid
framställning av färglöst glas vållar järn. Man brukar anta att
detta finns i glaset antingen som järn-II-oxid eller
järn-Ill-oxid. Den förra ger blå, den senare gulgrön färg.
Fastän trevärt järn är ett starkare färgämne än tvåvärt
överför man oftast allt järnet till trevärt därför att den
gulgröna färgen är allmänt accepterad eller lättare att
kompensera.
För att få järnet trevärt försätts mängen med
oxidationsmedel och smälts i oxiderande atmosfär. Detta brukar
kallas kemisk avfärgning. Den ger ett glas med gulgrön
eller blågrön färg. Det kan avfärgas fysikaliskt genom
tillsats av ämnen som ger en rödaktig färgton därför att
denna är komplementfärg till den ursprungliga. I bästa fall
får man härvid glas med neutralgrå färg.
Undersökningar av strukturförhållandena i glas har
utförts vid University of Sheffield och har bl.a. givit till
resultat att järnet kan existera i fyra olika former i glas,
nämligen som FeO (blå färg), Fe^ (gulbrun färg), Fe304
(grå färg) och i en form av FejAi som inte ger någon färg
alls. I sista fallet torde järnet ingå i glasets struktur på
samma sätt som aluminiumoxid. För att uppnå effektiv
avfärgning bör man därför sträva efter att oxidera järnet
till trevärt och skapa sådana betingelser att järnoxiden
går in i glasstrukturen.
Vid industriell smältning av glas erhålles alltid en viss
jämvikt mellan två- och trevärt järn. Den beror av ett
flertal faktorer som vanligen kan sammanfattas i tre
huvudgrupper, nämligen mängens sammansättning, ugnsatmosfär
och smältförhållanden. Som allmän regel gäller att ju mer
järn råvarorna innehåller, desto större del av det förblir
i tvåvärd form. Ett mycket bra oxidationsmedel är
arsenik-trioxid, som tillsatt i en mängd på 0,25 "/o i bästa fall
(vid 0,059 w/o Fe.,03) har visat sig överföra 79,2 "’/o av
järnet till färglös form. Även kaliumpermanganat är ett bra
avfärgningsmedel, men det överför en relativt stor del av
järnet till gråfärgande Fe304.
I sura glas, dvs. glas relativt rika på Si03 eller B203,
uppträder järnet till stor del i trevärd form, medan det i
alkaliska glas till större delen är tvåvärt. I sodaglas är också
mer av järnet i tvåvärd form än i pottaskaglas. Visserligen
gynnar borsyra bildning av trevärt järn, men den minskar
liksom aluminiumoxid järnoxidens tendens att gå in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
