Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 4 augusti 1953 - Teletrafikmaskiner, av Stellan Ekberg - Arbetsstudiernas aktuella läge i Tyskland, av RL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 augusti 1953
56 ^
Fig. 13. Gradering med
20 kontakter, ordnade
i 4 rader och med 10
utgångar.
på kortare tid än ett dygn, och i de båda
elektroniska maskinerna, som arbetar snabbare än vår
relämaskin, på några timmar.
Anledningen till att ett mätprogram kan
genomföras så mycket snabbare med konstgjord trafik
än med verklig är att trafiken, som enligt tidigare
är produkten av anropsintensiteten och
medelbeläggningen, i en trafikmaskin kan utformas
med mycket högre anropsintensitet än i
verkligheten, varav följer att beläggningstiderna och
därmed den totala mättiden blir så mycket
kortare.
Då det gäller att jämföra två eller flera
alternativt utförda kopplingar med varandra, är det
för övrigt helt enkelt nödvändigt att vid proven
använda den väldefinierade trafik en maskin ger
för att resultaten skall bli jämförbara.
När det gäller att ställa in önskade
trafikvärden är den svenska maskinen vida överlägsen
de båda utländska maskinerna, då denna tack
vare det stora antalet utväxlingskombinationer
tillåter en nära nog kontinuerlig variation av
trafiken, något som vid drift enligt
rulettprin-cipen blott kan ske stegvis genom
parallellkoppling av två eller flera rulettledningar. Vidare har
man i den svenska maskinen med sina 100
tidmätare bättre mät- och kontrollmöjligheter än i
de utländska, som blott har räkneverk för
impulsräkning.
En fördel hos de utländska maskinerna är
däremot att kontakter och utgångar kan
kombineras hur som helst vid uppbyggandet av en
gradering, under det att man i den svenska
maskinen är hänvisad till högst tolv ingångar i en
gradering.
En möjlighet att kontrollera maskinens
noggrannhet har man i att låta maskinen utföra
Fig. 14. Kodningen av den holländska maskinens
magnetiska trumma med graderingen enligt fig. 13.
spärrningsberäkningar på en fullt åtkomlig
grupp och sedan jämföra resultatet med tabeller
som finns uträknade med stor noggrannhet. Det
visar sig att avvikelserna från beräknade värden
i såväl den engelska som den svenska maskinen
avsevärt understiger 1 %. Till samma resultat
kommer man för de få mycket enkla graderingar
som finns beräknade.
I en telefonstation finns utoin egentliga
graderingar ett stort antal kopplingar, som
mättekniskt kan återföras till graderingar. Jämsides
med mätningar på alla dessa kopplingar sker en
fortlöpande utbyggnad av den svenska maskinen,
så att den skall kunna användas även för
mätningar på en hel del andra kopplingsproblem
som den nu ej bemästrar, såsom t.ex.
länkkopplingar.
Arbetsstadiernas aktuella läge i Tyskland. Tyskarna
lägger ner mycket arbete på rationalisering,
arbetsvetenskaplig forskning o.d. Tyskland har också många
institutioner och organisationer, främst RKW och Refa, som
sysslar med dylika uppgifter.
RKW har sålunda till främsta uppgift att samordna och
främja rationaliseringssträvandena på alla områden i
Tyskland. Den gör propaganda för rationalisering, ger ut
tidskriften "Rationalisierung" samt en mängd broschyrer och
handböcker m. m. RKW håller dessutom kontakt med
institutioner i in- och utlandet, som sysslar med
rationaliseringsproblem. En avdelning till RKW som kallas
AWF sysslar med produktionens rationalisering och
bearbetar med hjälp av kommittéer rationaliseringsfrågor
i de olika branscherna. En annan avdelning, AWV, sysslar
med kontorsarbetets rationalisering och ordnar
utställningar över modern utrustning.
Refa är en förening för arbetsstudiemän och andra som
sysslar med arbetsstudiefrågor. Refa har till uppgift att
utarbeta enhetliga riktlinjer för arbetsstudieverksamheten
och främja dess syfte, vinna företagsledarna för
rationaliseringsidéer och riktiga arbetsstudier, ge "Refa-lärarna"
i de olika branscherna och landsdelarna en enhetlig
utbildning och kontrollera deras kompetens samt att se till
att de kurser och konferenser i arbetsstudiefrågor, som
anordnas av Refa-avdelningarna och ingenjörsföreningarna
i de olika landsdelarna, sker i enlighet med Refa:s idéer.
Under 1952 hade 120 grundkurser arrangerats i olika
delar av landet, varvid 3 900 arbetsstudiemän utbildades.
Dessutom hade fortbildningskurser och konferenser
anordnats. Tyskarna betonar att arbetsstudierna ej endast
består av tidtagning och ackordssättning, utan i första hand
av grundliga metodstudier, fysiologiska och psykologiska
undersökningar, kostnadsanalyser etc. Refa utger
tidskrifterna "Refa Nachrichten" och "Arbeitswissenschaftlicher
Auslandsdienst".
Max Plank-institutet i Dortmund arbetar med
arbets-fysiologiska problem.
De tyska erfarenheterna visar, att de svenska
arbetsstudie-männens utbildning bör förbättras och delvis
decentraliseras. Sverige behöver i första hand flera arbetsstudiemän
med ingenjörsexamen, i andra hand flera arbetsstudiemän
som gått den långa vägen. Arbetsstudiemännen behöver
god utbildning även i ekonomiska, organisatoriska,
arbets-fysiologiska m.fl. frågor. Även arbetsledarna bör få
grundlig arbetsstudieutbildning jämte lämpliga kurser i
organisation, arbetsledning o.d. Sverige borde ha ett
sammanhållande organ (liknande RKW) för rationaliseringsfrågor
och arbetsvetenskapliga frågor, och mer borde göras för
arbetsvetenskaplig forskning (G Ingelman i Föreningen
Sveriges Arbetsstudiechefer 23—24 april 1953). RL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
