Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1953 - Elektronik i verkstäderna, av Carl-Axel Wannerskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1953
591
av trådens motstånd. Detta beror bl.a. på att
tråden blivit längre och smalare, två faktorer,
som enligt Ohms lag, R = q • L/A, bidrar till att
öka ledningsmotståndet. Mellan
motståndsändring och längdförändring råder det linjära
sambandet
AR_hAL
~Br~k~L
där R är trådens motstånd, L dess längd och k
en konstant.
På motsvarande sätt minskas motståndet vid
sammantryckning av tråden. Om tråden är
fastspänd på en yta, som utsättes för dragning eller
hoptryckning, kommer den att följa rörelserna
i ytan med motsvarande motståndsändringar
som följd. Med en lämplig motståndsmätare kan
motståndsvariationerna uppmätas.
Motståndsvariationerna omräknas sedan i längdvariationer
och därmed är ytans töjning känd.
I en vanligen förekommande typ av givare, fig.
4, ligger motståndstråden mellan två
hopklistrade tunna pappersskikt. Givaren klistras som
ett frimärke på den yta som skall undersökas,
och uppmätningen av motståndsvariationerna
kan utföras efter olika metoder. Ofta utföres den
med instrument, som är direkt graderade i
töjning.
Trådtöjningsgivaren kan också med fördel
användas vid konstruktionen av tryckdosor,
dyna-mometrar etc. En tryckdosa med
trådtöjnings-givare utformas vanligen som en cylinder, vilken
tillverkas av ett material med goda elastiska
egenskaper. Givarna klistras på cylinderns
mantelyta. När cylindern utsättes för axiellt tryck,
mätes töjningen i mantelytan med hjälp av
trådtöj ningsgivarna. Eftersom töjningen är
proportionell mot trycket på dosan är det lätt att
beräkna det tryck, som motsvaras av en viss uppmätt
töjning.
Dessa tryckdosor lämpar sig också mycket väl
för permanent installation i valsverk, pressar o.d.
Apparaturen kan utformas så att dosan inte bara
användes för indikering av trycket utan även för
automatisk kontroll av maskinen i fråga. Som
exempel på det senare kan nämnas automatisk
reglering av tryck i valsverk, utlösning av trycket
i pressar vid överbelastning etc. Tryckdosorna
fordrar en ganska komplicerad elektronisk
utrustning, men denna är inte på något sätt
avskräckande.
Kontaktdon och reläer
Vid verktygsmaskinerna är det vanligt, att den
automatiska kontrollanordningen styres av ett
kontaktdon. Kontaktdonet kan t.ex. vara
utformat som en hävarm, vilken i ena ändan är
försedd med en mätspets. Genom fjäderbelastning
hålles mätspetsen tryckt mot arbetsstycket och
när detta når ett visst mått, påverkar hävarmens
Fig. 5. Kopplingsschema för tyratronrörsrelä.
andra ände en elektrisk kontakt.
Variationsmöjligheterna är många, men ett villkor är
gemensamt för dessa kontaktdon. Skall de
användas på maskiner för precisionstillverkning, måste
kontaktströmmen hållas låg.
Vid ett kontaktdon, som skall kunna mäta på
bråkdelar av en fi, kan en strömstyrka av någon
mA vara tillräcklig, för att kontaktytorna skall
få brännmärken, vilka förstör kontaktdonets
noggrannhet. Vid strömstyrkor av
storleksordningen 1—5 fi A vid en spänning av maximalt
10 V, är risken för brända kontakter eliminerad.
Mikroskopisk undersökning har visat, att vid
dessa små strömstyrkor kan kontakterna slutas
och brytas miljontals gånger, utan att några
brännmärken kan upptäckas.
Det är svårt att åstadkomma ett magnetiskt
relä, som reagerar för dessa svaga strömmar
och som samtidigt passar i en verktygsmaskin.
Problemet kan dock lösas mycket
tillfredsställande med ett elektroniskt relä, som är enkelt
och driftsäkert och dessutom ökar möjligheterna
till effektiv automatisering.
Detta relä är sammansatt av ett tyratronrör
och ett vanligt magnetiskt relä. Tyratronröret är
till sin mekaniska uppbyggnad likt det vanliga
vakuumröret. I stället för att vara evakuerat till
högvakuum innehåller dock tyratronröret en gas,
kvicksilverånga eller ädelgas, med ett tryck av
några tusendels mb. Gasen ger röret ökad
ledningsförmåga och ett tyratronrör av samma
storlek som ett ordinärt mottagarrör förmår släppa
igenom strömmar av storleksordningen 0,1 A.
Tyratronröret har därför fått vidsträckt
användning inom den industriella elektroniken, där
elektronrör ofta användes för utstyrning av
reläer, solenoider etc.
Ett tyratronrörsrelä enligt fig. 5, avsett att
påverkas av impulserna från ett kontaktdon, har
kontaktdonet inkopplat i rörets gallerkrets. Så
länge gallerkretsen är öppen, är röret
strömförande och reläet Re håller den yttre kretsen
bruten. När kontaktdonet sluter gallerkretsen,
påtryckes styrgallret den negativa spänningen E.
Denna spänning är tillräcklig för att strypa
strömmen genom röret och därmed också
strömmen genom Re. I strömlöst tillstånd sluter Re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
