Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1953 - Hänt inom tekniken - SHI-kurser - Radiosalongen 53 - Gummiutställning och -konferens i Stockholm - Amerikansk industriutställning - Internationell bostadsutställning i Indien - TNC: 14. Ämnesnamn på -on, av G B - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624
TEKNISK TIDSKRIFT
röntgenlavering, exploderade bilder, trepunktsperspektiv i
praktiken, schematiska och halvschematiska bilder.
En fortsättningskurs i samma ämne anordnas som
kvällskurs måndagar och onsdagar den 9—30 november då
deltagarna under personlig ledning av erfaren lärare får
utföra perspektivritning praktiskt. Kursen behandlar modern
maskinkroki, dvs. teckning i olika maner av maskiner,
mekanismer o.d.; skurna och exploderade bilder kommer
att ägnas särskild omsorg. Lärare vid
perspektivritnings-kurserna är Olle Norelius.
Kursprogram och upplysningar erhålles från Statens
Hantverksinstitut, Stockholm 4, tel. 44 06 80.
Radiosalongen 53 är en radio- och
grammofonutställning som anordnas av radioindustrin och -handeln den
2—11 oktober 1953 i Östermans Marmorhallar i
Stockholm. I utställningen, som avser att för allmänheten
redovisa de senaste årens betydande framsteg på
rundradio-och grammofonområdet, deltar även Radiotjänst och
Telegrafverket.
Gummiutställning och -konferens i Stockholm.
Skandinaviska Sektionen av International Rubber Office, som
är en underavdelning till forskningsinstitutet
Rubber-Stich-ting i Delft, anordnar den 19 september—1 oktober 1953 på
Tekniska Museet i Stockholm en informativ
gummiutställning "Gummi från råvara till färdig produkt".
Utställningen vill främst visa naturgummits väg från
gummiplan-tagerna tills det ligger färdigt till människornas tjänst i
form av olika produkter. Särskild vikt kommer att läggas
vid de praktiska resultaten av de senaste årens tekniska
och vetenskapliga forskningar.
I samband med utställningen anordnas den 21—23
september en skandinavisk gummikonferens "Gummi i
järnvägar och spårvägar". Föredragen och diskussionerna
kommer att behandla användningen av gummimellanlägg i
spåröverbyggnader, gummi i vagnskonstruktioner och
gummi i järnvägsboggier. Bland föredragshållarna märkes
franska, engelska, tyska och svenska specialister.
Upplysningar om utställningen och konferensen erhålles
genom Skandinaviska Sektionen av International Rubber
Office, Riddargatan 23 B, Stockholm, tel. 60 50 23.
Amerikansk industriutställning. American Society of
Tool Engineers (ASTE) anordnar den 26—30 april 1954 i
Philadelphia sin tionde Industrial Exposition. Denna
utställning, som hålles vartannat år, omfattar maskiner och
annan utrustning för industriell produktion, närmast för
mekanisk verkstadsindustri, stål- och metallverk.
Utställningen är öppen även för utländska utställare, och enligt
vad som hittills framkommit lär deltagandet från
europeisk sida bli särdeles livligt. I samband med utställningen
håller ASTE sitt årsmöte.
Upplysningar erhålles genom ASTE Industrial Exposition,
American Society of Tool Engineers, 10 700 Puritan Avenue,
Detroit 21, Michigan, USA.
Internationell bostadsutställning i Indien. En
internationel! utställning av billiga bostäder anordnas den 20
januari—5 mars 1954 i New Delhi av det indiska arbets-,
byggnads- och försörjningsministeriet. Utställningen avser
att visa de framsteg som gjorts i olika delar av världen i
fråga om att skapa billiga bostäder, och den vill utgöra
en central för utbyte av idéer mellan fackmän på området
från hela världen.
Utställningen kommer att omfatta byggnadsritningar,
stads- och regionplaner, byggnadskonstruktioner och
-metoder, maskiner och verktyg, byggnadsmodeller och hela
hus. De sistnämnda, vilkas byggnadskostnad icke får
överstiga 5 500 kr. exklusive inredning, avses utgöra
utställningens tyngdpunkt.
I samband med utställningen anordnar FN:s byrå för
teknisk hjälp (UNTAA) och International Federation for
Housing and Town Planning en konferens om billiga
bostäder.
Upplysningar erhålles genom utställningens direktör,
Shri L G Selvam, International Housing Exhibition, Room
No. 14, "P" Block, New Delhi, Indien.
TNC
14. Ämnesnamn på -ön
Det finns ett antal namn på kemiska grundämnen som
slutar på -ön: argon, krypton, neon, radon och xenon.
Härtill kommer antimon, som utgår från lat. antimonium.
De övriga — utom radon — är grekiska adjektiv i
neutrum. Radon är en fri bildning av rad(ium) och -ön i
argon, neon etc. Grek. argon betyder det tröga, krypton
det hemliga, neon det nya och xenon det främmande.
Engelsmännen låter aksenten vila på första stavelsen i
alla dessa namn i överensstämmelse med det grekiska
uttalet. Även i Tyskland, Danmark och Norge tillämpar
kemister av facket den engelska betoningen, enligt uppgift
av prof. Arne Öländer, med det undantaget att radon kan
ha slutbetoning i Norge. Bruket utanför fackkretsarna är
icke konsekvent. Der grosse Duden, 13 uppl. (1948)
redovisar slutbetoning för das Krypto’n och das Rado’n och
norrmännen Sverdrup—Sandveis Rettskrivningsordbok,
2 uppl. (1953) anger slutbetoning för alla namnen utom
för ai^gon. I Sverige är språkbruket vacklande. Kemisten
prof. J O Rosenberg rekommenderade redan 1903
betoningen argo’n, krypto’n, neo’n och xeno’n. TNC:s
Ordsamling ger uttalet krypto’n, men tillägger i en anmärkning:
"Kemister av facket föredrar ibland uttalet kryp’tån."
Ordsamlingen rekommenderar också neo’n, rado’n och xeno’n
med tillfogande av samma anmärkning som vid krypton.
Svenska akademiens ordlista (1950) ger bägge
uttalsformerna för alla fem grundämnena, men ställer
slutbetoningen i första rummet.
Slutbetoning av orden innebär en praktisk anpassning av
uttalet. Man uppfattar alla orden som om de vore
avledningar med suffixet -ön, vilket i verkligheten är fallet med
ett av dem, radon. De hänförs då till samma
betoningsgrupp som keton, kinon, ozon m.fl. och till det större
betoningssystem som också omfattar ord på -an (uran), -en
(selen), -in (amin), -yn (butyn) m.fl. Man vinner därjämte
överensstämmelse med uttalet av kärnpartiklarnas namn:
deuteron, elektron, meson, mesotron, proton. Dessa uttalas
nämligen, även av fysiker och kemister av facket, med
trycket på -ön, i strid mot det engelska och tyska och även
mot det grekiska uttalet. Skälet är att dessa ord ofta står
i flertal, som måste få betoningen proto’ner etc. (jfr
mo’tor, moto’rer). Man har då funnit det naturligt att ge
också singularen slutbetoning (jfr däremot ty. das Pro’ton,
die Proto’nen).
En parallell till aksentförskjutningen i argon etc. har
man i grundämnesnamnet fluo’r. Ordet är det latinska
flu’or (mineralis), till verbet fluere "flyta". Betoningen
beror här på anslutning till ordet klor, namnet på den
med fluor besläktade halogenen. Andra fall av samma
svenska aksentanpassning är materialnamnen nylo’n (eng.
uttal naj’len) och rajo’n eller rayo’n (eng. uttal räj’en).
G B
Problemhörnan
Problem 7/53. En vanlig räknesticka, vars grundskala
har en längd av 250 mm, antas ha delstreck utsatta för
talen 1,01; 1,02; 1,03 osv. upp till talet 2. Mellan vilka
på varandra följande sådana delstreck är avståndet
närmast lika med 1 mm och hur mycket skiljer sig detta
avstånd från 1 mm? Man använder vid problemlösningen
lämpligen en sexställig logaritmtabell för talvärden nära 1.
A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
