Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1953 - Överstegring och maximal lyftkraft hos pil- och deltavingade flygplan, av Hans Olof Palme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
676
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Klaffverkan vid profiler; t. v. schematiska
tryck-fördelningar vid höga anfallsvinklar, t.h. inverkan av
fram- resp. bakkantklaff på Cl (ot)-kurvan för en profil.
Detta kan ske genom att tryckgradienten i det
kritiska området påverkas eller genom att
gränsskiktet där tillföres ny energi, så att det kan
motstå en större motriktad tryckgradient utan
att avlösas. Anordningar av den första typen är
exempelvis nosklaffar, som delar upp
tryckminimum vid framkanten i två mindre toppar, fig.
11, och av den senare typen olika slags
gränsskiktskontroll. En mellanliggande typ är slöts
som påverkar både tryckfördelning och
gränsskikt. Olika förekommande anordningar
framgår av fig 12.
Emellertid kan man genom att fälla ned en
klaff vid profilens bakkant ändra nollriktningen
hos profilen, varigenom det blir möjligt att nå
en högre absolut anfallsvinkel (a -f- aoJ och
därmed en ökad maximal lyftkraft utan att
Fig. 12. Olika typer av
hög-lyftanordningar.
tryckgradienten vid profilframkanten blir
kritisk för avlösning. Förloppet framgår i princip
av fig. 11. Vid klaffnedfällningen uppstår ett
andra tryckminimum vid klaffledens översida
och den positiva tryckgradienten bakom detta
torde i allmänhet uppnå kritiskt värde tidigare
än gradienten vid framkanten och sålunda
komma att bestämma när överstegringen börjar. För
att få full effektivitet av en bakkantklaff
erfordras sålunda återigen ett arrangemang, denna gång
vid klaffleden, som påverkar tryckgradienten
eller tillför gränsskiktet ny energi, så att
avlösning förhindras eller uppskjutes. Sådana
arrangemang är spaltklaffar, klaffar med
gränsskiktskontroll etc. En speciell typ är sådana klaffar
som vid sin utfällning även ökar vingarean och
därmed lyftkraften räknad på ursprunglig area,
exempelvis Fowlerklaffar. Olika förekommande
anordningar framgår i princip av fig. 12.
Effektiviteten av olika typer av
höglyftanord-ningar mätes enklast av deras tillskott till
maximala lyftkraften, i koefficientform ACLmax.
Följande ungefärliga värden erhålles:
Bakkantanordningar Max. ACLmax Min. ACLmax
Enkel klaff ........................0,9 0,6
Klyvklaff ..............................1,0 0,6
Enkel spaltklaff ................1,4 0,9
Dubbel spaltklaff ..............1,8 1,1
Fowlerklaff ........................1,9 1,2
Klaff med gränsskiktsbort-
sugning ..............................1,9 —
Framkantanordningar
Slöts ....................................0,6 0,4
Framkantklaff ....................0,5 0
Nosklyvklaff........................0,5 0
Gränsskiktsbortsugning
genom spalter ..................0,7 0,2
kontinuerligt .......... 0,7 0,4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
