Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1953 - Andras erfarenheter - Personalproblem vid amerikanska arbetsstudieavdelningar, av RL - Behövs 200 hk i en personbil? av EBr - Oljeaskas inverkan på murverk, av Wll - Korrosion av varmförzinkat stål under jord, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680
Andras erfarenheter
Personalproblem vid amerikanska
arbetsstudieavdel-ningar. Arbetsstudieavdelningarna i USA kan ofta
konstatera att det är svårt att få goda män för
arbetsstudie-arbetet. Robert Jacobs vid Purdue University har genom
undersökningar vid 25 amerikanska bolag sökt finna
lösningen till detta problem. Han konstaterade därvid
följande.
Bristen på arbetskraft under det senaste decenniet har
föranlett att många bolag sökt arbetsstudiemän utanför
ingenjörernas krets. Resultatet härav är, att många
arbetsstudiemän nu är i stort behov av att få teknisk praktik
och att liksom sina ingenjörsutbildade kolleger upplysas
om personalpsykologiska problem. Oförmågan att komma
bra överens med folk är nämligen den främsta orsaken till
att många arbetsstudiemän misslyckas i sitt arbete. Den
allmänna arbetskraftsbristen har också föranlett många
bolag att söka utvidga arbetsstudieavdelningarna till
industriella ingenjörsavdelningar, vilket ju ställer ännu högre
krav på arbetsstudiepersonalen.
Av de intervjuade arbetsledarna uppgav 76 "Vo, att
arbets-studiemännen behöver mer undervisning i
arbetsstudie-teknik (arbetsförenkling, arbetsvärdering, MTM m.m.),
40 "Vo att de behöver mer insikt i de problem som
uppställer sig i det mänskliga samarbetet och 32 °/o att
arbets-studiemännen behöver större praktisk erfarenhet av de
arbeten de studerar.
I fråga om de åligganden och ansvar, som åligger
arbetsstudieavdelningarna, framkom följande. Förutom
ackordsstudier och metodstudier i vanlig mening, sysslar
arbetsstudieavdelningarna med produktionskontroll (76 "Vo),
kalkyler över arbetskostnaden för föreslagna nya produkter
(76 »/o), granskning av förslag till anskaffning av nya
utrustningar (68 •/«), arbetsplanering (40 %),
anläggningsplanering (36 •/•), och organisationsundersökningar (12 °/o)
m.m.
Undersökningen gav också vid handen, att endast 12 %
av arbetsstudiemännen har mer än tio års anställning inom
arbetsstudieavdelningen. De flesta arbetsstudiemän
överflyttas dessförinnan till andra befattningar inom företaget.
De erfarenheter de får som arbetsstudiemän gör dem
nämligen kvalificerade för ledande befattningar på andra
avdelningar (Factory Management and Maintenance febr.
1953). RL
Behövs 200 hk i en personbil? Den engelska tidskriften
Automobile Engineer skriver i en ledare om åtskilliga
amerikanska bilfabrikers annonsering om nya bilar med
över 200 hk effekt, att det är svårt att förstå, vad dylika
effekter skall tjäna till. Samma fråga säges ställas inom
en god del av fackkretsarna i USA. Tidskriften anser, att
de höga effekterna sannolikt utnyttjas ur reklamsynpunkt
och tvivlar på att tendensen mot så höga effekter
motsvarar något behov eller har någon större framtid för
personbilarna.
Tillgängliga informationer hänför sig enbart till den
maximala effekten av motorerna, skriver tidskriften
vidare. Vad som sker vid de lägre delarna av effektkurvan
är en hemlighet, som endast motorfabrikanterna känner
till. Det är emellertid troligt, att den mycket höga
maximieffekten erhålles på bekostnad av effekt- och
bränsleförbrukning inom det hastighetsområde, som utnyttjas i
praktiken. Ekonomifrågan är kanske av ringa vikt i USA men
är av väsentlig betydelse i England och på* övriga viktiga
delar av världsmarknaden. "This craze for normal
produc-tion engines capable of producing möre than 200 hk may
well be left to the Americans", slutar tidskriften sin beska
kommentar.
Liknande synpunkter (Tekn. T. 1952 s. 263) har framförts
på amerikanska "drömbilar" eller experimentbilar, som
visats på europeiska utställningar. Då påpekades även de
TEKNISK TIDSKRIFT
stora trafikrisker som personbilar med dylik hög effekt
(upp till 300 hk) och motsvarande höga hastigheter
medför (Automobile Engineer maj 1953). EBr
Oljeaskas inverkan på murverk. I råpetroleum finns
endast små mängder aska, från mindre än 0,001 ®/o upp
till ca 0,05 "/». All askan blir emellertid kvar i
återstodsoljorna, så att de i handeln förekommande tunga
eldningsoljorna har högre askhalter, dock mycket små i
jämförelse med stenkol. Trots att askmängden är liten kan
den ge anledning till svårigheter, t.ex. genom angrepp på
eldfast tegel. Askans sammansättning spelar härvid en stor
roll.
Vid analys av slagg och stoftavlagringar från en
oljeeldad ångpanna har man fått följande resultat:
Slagg från eldstadens botten Stoft från
strålningstuber
Vanadin (som V2O5).................. 12,5 35,3
Eldfast material (AI2O.1, SiOs m.m.) .. 80,9 7,8
Andra metaller (Fe, Mo, Ni, Co m.m.) 2,3 0,9
Alkalimetaller, svavel, halogener .... 3,6 47,0
Glödgningsförlust .................... 0 2,8
"C 1 200 760
Enligt analyserna har man vid en högre vanadinhalt fått
en lägre smältpunkt. Man har även gjort undersökningar
på olika blandningar av vanadinpentoxid med
smältpunkten 690°C och eldfast tegel med 39 «/o A1203 och
smältpunkten över 1 540°C. Vid 50 ®/o V2O0 är blandningens
smältpunkt 1 475°C och vid 80 °/o är den 700°C. Vid sin
smältpunkt reagerar dessa blandningar även tydligt med
aluminiumoxidtegel. Inblandning av NaV03 ger liknande
resultat. Vid 50 °/o NaV03 blir blandningens smältpunkt
1 435°C och vid 80 •/« blir den 980°C; särskilt i det sista
fallet reagerar blandningen mycket kraftigt med
aluminiumoxidtegel. Vanadin i oljeaskan underlättar således
askans angrepp på eldfast tegel.
Även andra beståndsdelar i askan kan blandade med
tegel ge relativt låga smältpunkter. För blandningar av
50 °/o eldfast tegel och 50 "Vo andra ämnen fick man
följande smältpunkter:
"C
MgSOt 1 388
MgO över 1 590
CaSO< 1 271
CaCOs 1 260
NaCl 1 465
Na2S04 1 066
K2SO4 1 504
Na2C03 1 004
Som man ser av tabellen är inverkan av natriumsulfat och
natriumkarbonat mycket stor, varför förekomsten av dessa
ämnen i oljeaskan bör förorsaka svårigheter.
Vid spektrografisk analys av ett stort antal askprov från
olika råoljor fann man över 10 "/o natrium i 90 ’"/o av
proven och över 10 % vanadin i 80 ®/o av proven, över 10 a/o
nickel fanns i 45 °/o och över 10 % järn i 30 ’"/o av proven.
Natriumhalten var alltid över 1 ®/o, och vanadinhalten
endast i 5 ®/o av proven under 1 Vo. Oljeaskan innehåller
enligt denna undersökning så gott som alltid
beståndsdelar som kan vara farliga för tegel ( M C K Jones &
R L Hardy i Industrial & Engineering Chemistry nov.
1952). Wll
Korrosion av varmförzinkat stål under jord. Vid
försök utförda av National Bureau of Standards har prov på
stålrör, obehandlade och förzinkade (3 g/dm2 zink), grävts
ned i 15 olika jordar där de fått ligga i perioder på
upp till 13 år. Proven togs upp efter viss tid, befriades
från korrosionsprodukter och undersöktes varvid
viktförlust, de största punktfrätningarnas djup och relativa
storleken av den yta, som alltjämt var täckt med zink,
bestämdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
