Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1953 - Stigortsdrivning, av Georgi Bergwall - Andras erfarenheter - Företagsledaren och organisatören i samarbete, av RL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1953
701
Fig. 5. Drivning av stigort utan inbyggnad (enligt Björn
Andersson); A torpedliknande överdel, B stege.
Stegen tillverkas i 2 m längder, som kan skarvas med
hjälp av en påsvetsad fläns, som skjuts in i intilliggande
del. övre delen (fig. 5 B) utgöres av en torpedliknande
enhet, försedd med två kupiga, hopfällbara luckor. Denna del
rymmer såväl ställningsplank som borrmaskin och övriga
verktyg.
Arbetsplattformen vilar på stödben, som fälls ut mot
hängväggen. Dessa ben utgör i nedfällt läge förstärkning
och lås för luckorna. Planken är av durkplåt av
varierande bredd. Stegen kan skjutas upp av en luftcylinder och
skarvas nedifrån, allteftersom drivningsarbetet fortskrider.
Denna metods största fördel synes vara, att stegens form
minskar riskerna för olycksfall genom från taket
kommande skut, som hasar utefter liggväggen. Däremot
minskas ej riskerna av direkta träffar. Vidare torde stegvägen
ej så lätt slås sönder vid skjutningarna.
Förvaringsrummet i "torpeden" minskar materialtransporten i stigen.
Andras erfarenheter
Företagsledaren och organisatören i samarbete. Ibland
kan det vara till nytta för ett företag att anlita en
utomstående expert för en granskning av hur företaget eller
åtminstone en del av detta fungerar. Denna expert, som
vi i fortsättningen kan kalla organisatör, kan vara
antingen en ingenjör eller en ekonom men bör kunna behärska
såväl de tekniska som ekonomiska aspekterna på de
problem han kan få att behandla.
Den som anlitar en organisatör bör göra klart för sig
vilka uppgifter han vill ha undersökta. Även om
målsättningen sålunda bör vara klart definierad, bör
organisatörens verksamhet dock icke vara alltför starkt begränsad
utan det bör överlåtas åt honom att bestämma
omfattningen av de undersökningar som är nödvändiga. Det torde
också vara till fördel om organisatören får medverka i
uppgörandet av programmet, så att undersökningsarbeten
undvikes, vilka enligt hans erfarenhet ej är till nytta.
Avser företaget att organisatören icke endast skall bedöma
situationen, utan att hans arbete skall resultera i
förbättringar, bör organisatören få medverka då hans förslag skall
genomföras. Han skall emellertid då fortfarande verka
som rådgivande och icke överta några arbetsledande
funktioner.
Sedan man gjort klart för sig vilka problem, som skall
studeras, kan själva undersökningarna omfatta följande
steg: undersökning och kritik av den föreliggande
situationen; utarbetande av en ideallösning; utarbetande av en
praktisk lösning genom anpassning av ideallösningen till
förhandenvarande förutsättningar; genomförande.
Vart och ett av dessa steg kan ha olika betydelse i olika
sammanhang. Ibland kan det sålunda vara onödigt att
göra en undersökning av den befintliga situationen, men i
andra fall kan detta vara alldeles nödvändigt, särskilt när
det gäller detaljförbättringar av en nära nog
tillfredsställande lösning eller om man har att vänta sig att de nya
förslagen kommer att möta hårt motstånd från anhängare
av den tidigare organisationen. Däremot torde det i de
flesta fall vara synnerligen önskvärt att utarbeta en
ideallösning, som — trots att den kanske aldrig eller endast
på mycket lång sikt kan förverkligas — ändå ger riktlinjer
för handlandet, exempelvis gör det möjligt att uppställa
ett långfristigt program för en stegvis höjning av
produktiviteten.
Organisatörens arbetsfält är stort, eftersom det kan
omfatta företagets hela verksamhetsområde. I det följande
skall några exempel anges på undersökningsobjekt för en
på ekonomiska problem inriktad organisatör.
Bokföringen är ett av de vanligaste arbetsområdena. Det
gäller här vanligtvis att införa ett efter moderna
synpunkter upplagt system, som ger besked om
självkostnaderna för de olika produkterna och en bättre inblick i
kostnaderna inom de olika kostnadsställena, varigenom
man får möjlighet att i tid upptäcka förlustkällor och
om möjligt klarhet i förbättrings- och
besparingsmöjligheter etc. Man måste emellertid ha klart för sig, att
bokföringen i sig själv inte är en rationaliseringsåtgärd utan
endast kan tjäna som underlag för rationalisering, varför
det egentliga redovisningsarbetet måste följas av en
systematisk bedömning av de framkomna uppgifterna. Tyvärr
är det ofta så att företagen skaffar sig ett perfekt
bokföringssystem men underlåter att använda det på rätt sätt.
Redovisningen skall också tjäna som underlag för en
tillförlitlig budgetering och förkalkylering av kommande
kostnader.
För att företagsledaren skall kunna träffa sina
dispositioner behöver han icke endast ha inblick i de verkliga
kostnaderna på olika driftavdelningar utan även en
överblick över det ekonomiska resultat som erhålles av olika
produktgrupper. Han måste kunna kontrollera vilka
produkter som det är ekonomiskt att tillverka och vilka
produkter som är förlustbringande och därför sänker
vinstresultatet för företagets verksamhet i dess helhet.
Kostnadsredovisningen måste därför kompletteras med ett
system som ger besked om differensen mellan intäkter och
kostnader för olika produktgrupper. Finns möjligheter att
göra jämförelser mellan de inom det egna företaget
framkomna ekonomiska och tekniska resultaten med
motsvarande resultat inom andra företag inom branschen, är detta
en stor tillgång. Detta förutsätter för det första att
redovisningen överallt är upplagd efter allmänt vedertagna
metoder, exempelvis att standardkontoplaner användes, och
för det andra att någon enskild eller allmän organisation
samlar och bearbetar de uppgifter som lämnas från
företagen. Betriebwissenschaftliche Institut vid ETH i Zürich
har också i allt större omfattning kommit att syssla med
dylika jämförelser.
De administrativa och kamerala arbetena inom företaget
är ett annat tacksamt arbetsfält för organisatören, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
