Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1953 - Andras erfarenheter - Företagsledaren och organisatören i samarbete, av RL - Samkörningen på Östlandet i Norge 1951/52, av F Ö - Stabilitetskontroll av svängkranar med mikrokatorkraftmätare, av Axel Söderlind - Förhindrande av explosioner genom tillsats av inert gas, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
702
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Felorsaker och energiförlust
Åska
Andra
Trädfäll-natur- ning,
felfenomen koppling
o.d.
Fel på den
tekniska [-utrustningen-]
{+utrust-
ningen+}
Okänd
orsak
[-Urkoppling-]
{+Urkopp-
ling+} av [-högspänningsnätet-]
{+högspän-
ningsnätet+}
genom fel
i
sekundärnätet
Summa
Antal fel 1948/49 ............................................. 81 25 52 76 22 34 290
1949/50 ............................................. 35 23 57 100 11 35 261
1950/51 ............................................. 29 45 45 56 26 13 214
1951/52 ............................................. 53 26 60 96 27 32 294
utan avbrott för abonnent ................ 17 9 34 59 13 18 150
med avbrott för abonnent i < 20 min ... 14 2 11 5 6 6 44
3> 20 min ... 22 15 15 32 8 8 100
Längsta avbrott för abonnent 1951/52 ....................... ........ h 2,9 14,3 1,6 12,1 6,5 1,1
Reduktion av förbrukningen genom fel 1951/52 .............. ..... MWh 521 711 333 1 245 57 72 2 939
Produktionsförlust i kraftstationer genom fel 1951/52 ...... ..... MWh 3 574 1 415 602 129 868 256 13 135 728
tyvärr har många företagsledare ännu icke klart för sig
vilka rationaliseringsmöjligheter som här förefinns. Många
gånger kan det vara lämpligt att organisatören lär upp
några av företagets egna tjänstemän och ser till att
företaget får en egen organisation för kontinuerlig
rationalisering på detta arbetsområde.
Betydelsen av att ha en klar och ändamålsenlig
uppdelning av befogenheter och ansvar inom företaget
underskattas många gånger. Förefintliga organisationsplaner
stämmer ej alltid överens med verkligheten. Många gånger
uppstår konflikter mellan de anställda, till följd av att
företaget saknar en klart definierad organisationsplan, som
de anställda känner till och vilken företagsledningen
till-lämpar med fasthet, givetvis med ständig anpassning till
den utveckling som företaget med åren genomgår. Det
räcker emellertid icke med en grafisk organisationsplan
som anger befälsordningen, utan till denna hör också en
arbetsordning, som skriftligen fastlägger arbetsuppgifter,
befogenheter, åligganden m.m.
En organisatör måste också ibland handlägga
personfrågor. Detta är ett område som fordrar den största takt
och varsamhet. Undersökningarna ger ibland till resultat
att vissa rationaliseringar inom företaget endast går att
genomföra genom t.ex. ett personbyte. Organisatörens
arbete inom företaget underlättas i hög grad om personalen
i förväg blir orienterad cm ändamålet med
undersökningarna och de metoder som kommer att användas. Redan
den omständigheten att de anställda får förtroende för
organisatören och kan tala ut med honom om sina
svårigheter och problem kan minska spänningen mellan de
anställda.
Man måste hålla i minnet att en rationaliseringsåtgärd
som vidtas inom en enskild avdelning eller arbetsgrupp
kan ha återverkningar på arbetsförhållandena inom andra
avdelningar eller arbetsgrupper. Sådana sammanhang
måste organisatören redan från början ta hänsyn till, och
detta kan han ofta inte göra utan att börja
undersökningarna med att skaffa sig en helhetsbild över situationen.
Undersökningarna kan därför många gånger komma att
ta längre tid än vad man skulle tro vara nödvändigt att
döma av det som man kanske tycker rätt begränsade
uppdrag man givit organisatören.
Många förslag som framlagts av organisatörer torde ha
blivit liggande oanvända i företagsledarnas
skrivbordslådor. Anledningen härtill kan vara att organisatören icke
riktigt förstått att med utgångspunkt från sin ideallösning
konstruera fram en praktisk lösning som går att
förverkliga med hänsyn till föreliggande omständigheter, eller att
organisatören icke fått medverka, då man har sökt
förverkliga förslagen, så att begynnelsesvårigheterna har kunnat
undvikas. Erfarenheterna har visat att de bästa resultaten
uppnås då företagsledaren, de anställda och den tillkallade
organisatören i förtroende tillsammans arbetar på att finna
en praktisk lösning ur svårigheterna (Hans Ulrich i
Industrielie Organisation 1952 s. 344). RL
Samkörningen på östlandet i Norge 1951/52. I
samkörningen deltog 32 kraftproducenter vilka tillsammans
levererade 403 MkWh till ett medelpris av 0,82 öre/kWh.
Under året igångkördes tre nya generatorer med en
sammanlagd effekt av 92 MVA.
Trots att 1951/52 måste anses som ett mycket gott
vat-tenår, rådde på grund av ojämn nederbörd samt
maskinfel, effektbrist så gott som hela perioden november—medio
april.
Felstatistiken, tabell 1, visar att den övervägande delen av
energiförlusten vid fel förorsakades av fel på den tekniska
utrustningen. Under bristtiden var frekvensen tidvis nere i
47 p/s och spänningssänkningen uppgick ofta till 8 % om
natten och 5 %> om dagen. Den förlorade synkrontiden
kördes ej in utan eftersläpningen blev totalt 10 h under
vinterhalvåret vilket motsvarar en medelfrekvens av 49,9 p/s.
Under slutet av mars då mycket toppkraft köptes från
Norsk Hydro och då samtidigt Oslo ångkraftverk körde
för samkörningens räkning uppgick produktionskostnaden
för dagkraft till 7 öre/kWh och för nattkraft till 3 öre/kWh.
Kraftförbrukningen i samkörningsområdet har stigit med
7,2 °/o från föregående år men beräknas ha stigit med 11 °/o
vid tillräcklig kraftlillgång (Elektroteknisk Tidsskrift 1953
h. 12). F Ö
Stabilitetskontroll av svängkranar med
mikrokator-kraftmätare. Enligt gällande bestämmelser skall
spårbundna svängkranar bl.a. uppfylla vissa krav på stabilitet,
varvid hänsyn även tas till tillskottskrafter, t.ex. vind-,
broms- och centrifugalkrafter. Motvikterna utföres ofta
med fyllning av sand eller järnskrot, varför man vid
första besiktning förutom stabilitetsberäkningarna även
måste kontrollera dels att motvikterna stämmer med de
beräknade och dels viktsfördelningen.
Vid Statens Vattenfallsverk tillämpas en enkel och
tillförlitlig metod för kontroll av stabiliteten. Hjultrycken
undersökes med hjälp av mikrokatorkraftmätare. En sida
i taget pressas upp från rälen med hydrauliska domkrafter
på vilka mikrokatorkraftmätarna placeras. Avläsning göres
med den svängbara delen inställd i olika lägen. Man
erhåller således samtliga hjultryck vid olika lägen på den
svängbara delen och en säker kontroll av stabiliteten. Med
denna metod kan man även kontrollera de beräknade
stjälpande momenten av t.ex. vind- och centrifugalkrafterna
samt dynamiska tillskottskrafter. Axel Söderlind
Förhindrande av explosioner genom tillsats av inert
gas. Explosioner av gaser och damm i blandningar med
luft kan man förhindra genom att minska syrehalten i
luften (jfr Tekn. T. 1952 s. 1055). Detta kan ske genom
tillsats av en inert gas, såsom koldioxid, kväve, helium,
vattenånga eller avgaser, till blandningen. Vid tillsats av
en inert gas minskas explosionsområdet, varvid övre och
undre tändgränserna närmar sig varandra så att
explosionsrisken upphör vid en viss syrehalt i blandningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
