Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1953 - Böcker - Beton, bd 1, 2 & 3, av Olle Gewalt - A new geotechnical classification system, av Erik Eriksson - Gewässerkunde, av Olof Tryselius - World cartography, bd 1, av Henrik Renman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
TEKNISK TIDSKRIFT
Band II innehåller, som framgår av underrubriken,
frågor rörande betongens proportionering:
proportioneringens teori, övningsexempel och blanketter för
proportionering och betongkontroll.
I band III behandlas arbetsorganisation, formar och
ställningar samt betongarbetets bedrivande.
Av böckernas omfång förstår man att frågorna
behandlats mycket utförligt. Det har också varit avsikten att göra
böckerna användbara som handböcker. Mycket är
därför elementärt, vilket inte i och för sig är något fel, men
en del gods utan större värde tycks ha medtagits mest
för fullständighetens skull, t.ex. vissa cement- och
betongsorter, en del avsnitt i proportioneringsdelen m.m. I all
denna fullständighet blir man förvånad av att
betonggjutning i kall väderlek ej alls behandlats.
Ett omfattande och intressant kapitel i band I behandlar
armeringsstål och ger en god översikt över olika
stålsorter och deras egenskaper och användning. Tyvärr är
kapitlet icke klart disponerat och framställningen därför
något tung.
Mycket värdefulla är de många litteraturanvisningarna,
som beledsagar varje kapitel. Inte mindre än nära 400
hänvisningar finnes totalt i de tre banden.
Böckerna är ganska tunglästa, men lämpar sig genom
sitt rika innehåll väl för den som mer allmänt vill
studera betongtekniska frågor, och kan i många stycken tjäna
som uppslagsbok även för den mer avancerade
betongfackmannen. Olle Gewalt
a new geotechnical classification system, av w
Kjellman, L Cadling & N Flodin. Sv. Geotekn. Inst. Handl.
nr 6, Stockholm 1953. 34 s., 2 fig. 4 kr.
Förf. presenterar ett nytt klassifikationssystem för
geo-teknisk litteratur, vilket för närvarande används vid
Geo-tekniska Institutet. De diskuterar inledningsvis betydelsen
av ett geotekniskt klassifikationssystem samt tidigare
använda system. Det internationella decimalsystemet anses
inte vara lämpligt för ett så speciellt område som geoteknik.
Speciella geotekniska system har tidigare använts vid
internationella konferenser på området, t.ex. ICSM av 1936
och 1948, men de anses inte passande för ändamålet. ICSM
1948-systemet som dock tydligen tjänat som förebild
anses inte vara logiskt tillfredsställande emedan olika
indelningsgrunder använts för de olika sektionerna.
Det nya systemet (SGI-systemet) som nu föreslås
(tydligen för internationellt bruk) har tio sektioner numrerade
från 0 till 9 nämligen general, soil science, laboratory
in-vestigations, field investigations, earth pressure problems,
stability problems, deformation problems, ground water
problems, special problems och improvement of soils
foundations. Varje sektion har tio underavdelningar
numrerade från 0 till 9 och den vidare uppdelningen har
också 10 som bas varigenom ett decimalsystem uppstår.
Som framgår av sektionsnamnen är indelningsgrunden
varierande, dvs. systemet är ej logiskt, en sak som förf.
även påpekar. Det torde emellertid vara svårt att
åstadkomma ett strängt logiskt och på samma gång praktiskt
användbart system. Förf:s huvudkritik av ICSM
1948-systemet synes emellertid mindre befogad när de själva släppt
kravet på logisk indelningsgrund.
Två av huvudsektionerna, nämligen soil science och
laboratory investigations, är praktiskt taget identiska vilket
verkar förbryllande. Om exempelvis ett arbete
innehållande uppgifter över mekanisk analys skall klassificeras, skall
det då placeras under soil science 132.1 grain size
distribution, grain size and shape eller under laboratory
investigations 231.1 determination of grain size distribution
(me-chanical analysis), grain size and shape eller under båda?
Man kan inte erhålla uppgifter över en jords mekaniska
sammansättning utan att först göra en
laboratorieundersökning. Det synes lämpligare att reservera laboratory
investigations för enbart laboratoriemetodik under
beteckningen laboratory methods.
Jämför man det nya SGI-systemet med ICSM
1948-systemet kan man inte undgå att finna påtagliga likheter. Ej
mindre än sex huvudsektioner är i stort sett identiska.
SGI-systemet bör därför närmast betecknas som ett
omarbetat och förbättrat ICSM 1948-system. Erik Eriksson
Gewässerkunde, av Walter Wundt. Springer, Berlin
1953. 320 s., 185 fig., tab. 34,50 DM.
Tidigare har det rått en beklaglig brist på
sammanfattande hydrologisk litteratur. Under senare tid har dock
flera goda handböcker utkommit. I år har de
kompletterats med denna bok som är en sammanställning av förf:s
föresläsningar vid universitetet i Freiburg.
Förf. har en välbalanserad allmän målsättning och klar
blick för sammanhangen i vattnets kretslopp. Han
behandlar ingående de hydrologiska synpunkterna på klimat,
geo-morfologi, grundvatten, byggnadstekniska problem,
variationer i valtenföringen och biologi. Han ger en hela jorden
omspännande översikt över vattenföringen, även i haven.
Golfströmmen uppges sålunda utanför Florida föra 2 500 000
m"7s, och Stora och Lilla Bält jämte Öresund har
utström-ningsöverskottet 15 000 m3/s i årsmedeltal. Amasonfloden
med 110 000 m3/s överträffar mångfaldigt vår Göta älv med
520 m3/s. Givetvis behandlas också hydrologiska
mätmetoder och statistik, dock ej utförligt.
Boken är ett samvetsgrant utfört och innehållsdigert verk,
som bör vara till god nytta för dem, som arbetar med
hydrologi eller angränsande områden med vetenskaplig
eller praktisk målsättning. Boken har ett omsorgsfullt
genomarbetat sakregister och en omfattande
litteraturförteckning. Denna innehåller dock nästan uteslutande tyska
böcker. De fåtaliga angivelserna av andra källor är delvis
bristfälliga och hänvisar ofta endast till tyska referat.
Detta måste betraktas som en svaghet hos en handbok
med så vittomfattande syftning. Olof Tryselius
World cartography, bd 1, 1951, utgiven av United
Nations, New York 1951. 107 s., 8 fig. 1,25 $.
I förordet ger förutvarande generalsekreteraren Tryggve
Lie en programförklaring för skriftserien. Syftemålet med
denna är att ge en översikt över framsteg och planer inom
kartografins område över hela världen. I kartografi
in-begripes här geodesi, topografi, fotogrammetri,
gravitationsmätningar, geomagnetism, hydrografiska och
geologiska mätningar, kartläggning av naturtillgångar,
specialkartor, kartreproduktion och tryckning.
I skriftserien behandlas: allmänna frågor, tekniska
anmärkningar och studier, rapporter om aktivitet och
bibliografi. De två första avdelningarna innehåller artiklar
skrivna av vetenskapsmän, den tredje rapporter från
nationella och internationella ombud och den fjärde en utvald
bibliografi sammanställd av Cartographic Office of the
Department of Social Affairs i förening med intresserade
vetenskapliga organisationer.
I första avdelningen har R H Randall och A J Sweet,
USA, skrivit om "Cartography as related to resource
de-velopment". Särskilt ingående beskrivna är förhållandet
mellan skeden i kartläggningsprogrammet och stadier i
utvecklingsplaneringen.
I andra avdelningen har W Schermerhorn,
Nederländerna, skrivit om "Grund control as the bottleneck in aerial
survey". Förf. framhåller den stora tidsutdräkt, som de
erforderliga markmätningarna ger vid en fotogrammetrisk
kartläggning. I samma avdelning finns även en uppsats,
"Some new developments in cartography", skriven av D
Whitmore och M M Thompson, USA.
Under de två år som gått sedan den senare uppsatsen
skrivits har särskilt inom fotogrammetrin ytterligare
många nyheter tillkommit, men den torde ändå för de
flesta läsare fortfarande ha något att förmedla. I den
diskuteras t.ex. helikoptertransport av geodetisk
mätningspersonal, ny metod för "precisionsavvägning" med
barometer (den av Bell Telephone Laboratories framförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
