Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1953 - Svensk elkraftförsörjning i prognos och verklighet, av Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1953
727
Svensk elkraftförsörjning
i prognos och verklighet
Diplomingenjör Mats Bärlund, Stockholm
Utvecklingen 1948—1952
Prognoser behövs inom kraftverksindustrin dels
för driftplaneringen, dels för
utbyggnadsplaneringen på lång sikt. Belastningsprognoser har
upprättats sedan kraftverksindustrins barndom,
men systematisk forskning på detta område har
tillkommit först på senare år.
För en rationell planering av
energihushållningen även på längre sikt behöver kraftteknikern tre
grundläggande prognoser:
Långtidsprognosen avser en längre tidsperiod,
t.ex. fram till det stadium då vattenkraften är
fullt utnyttjad. I en långtidsprognos skall hänsyn
i första hand tas till den totala energibalansen.
Långtidsprognosen skall närmast ge underlag
för den långsiktiga planeringen av hela
energiförsörjningen.
Tioårsprognosen innehåller en bedömning av
utvecklingen med hänsyn tagen till landets totala
produktiva resurser och under förutsättning av
en fortsatt gynnsam konjunktur. Den utgör
grunden för kraftindustrins utbyggnadsprogram.
Femårsprognosen tar speciell hänsyn till den
mest sannolika allmänna
konjunkturutvecklingen och syftar till en anpassning av
utbyggnadsverksamheten efter svängningar i
behovsutvecklingen.
Hittills har ingen fullständig undersökning av
energibehovens utveckling på lång sikt
utförts i Sverige. Utbyggnadsprogrammet för den
svenska vattenkraften baseras för närvarande på
den tioårsprognos, som 1951 upprättades inom
Centrala Driftledningen (CDL).
Sammanfattningsvis innebär prognosen att den årliga
ökningen av den totala belastningen, som vid
1950-talets början var ca 1 250 MkWh/år, omkring år
1960 kommer att uppgå till 1 500 MkWh/år.
I denna tioårsprognos har beräkningarna
delvis måst baseras på osäkra antaganden. Hänsyn
har naturligtvis ej heller kunnat tas till
konjunktursvängningar. Tioårsprognosen måste därför
kompletteras med prognoser, avseende kortare
tidsperioder, lämpligen femårsperioder. Ett
viktigt led är härvid de direkta förfrågningarna hos
större kraftförbrukare.
621.311.153(485)
En första femårsprognos på basis av en
omfattande rundfråga inom industrin upprättades
inom CDL våren 1948 (Tekn. T. 1949 s. 813).
Denna prognos sträckte sig fram till utgången
av 1952.
Det har befunnits önskvärt att i efterhand
studera hur förutsägelserna utfallit. Detta är av
särskilt värde för utveckling av
prognosmetoder för fortsatt belastningsforskning. Därvid är
det inte huvudsaken att konstatera mer eller
mindre god överensstämmelse mellan prognos
och verklighet utan att studera hållbarheten hos
använda principer och metoder.
En fullständig analys av prognosen 1948 i
jämförelse med den verkliga utvecklingen har
utförts inom CDL. Erfarenheterna av denna analys
har lagts till grund för en ny prognosutredning
avseende femårsperioden 1953—1957.
1948 års CDL-prognos
Uppläggning
Kraftbehovens utveckling hade under och
närmast efter krigsåren på grund av den rådande
ovissheten inom näringslivet blivit underskattad.
Under torråret 1947 råkade sedan hela
kraftförsörjningen i en svårartad kris. Det stod då fullt
klart, att en grundlig undersökning av
kraftbehovens utveckling måste göras. Någon
djupgående grundforskning kunde då ej påbörjas.
Emellertid hade man på Bränslekommissionens
kraftbyrå lagt ner betydande arbete för att skapa
en tillförlitlig snabbstatistik över
kraftförbrukningen.
De i statistiken ingående kraftkonsumenterna
var tvungna att varje månad uppge sin
förbrukning. På grundval av dessa uppgifter var det
möjligt att följa belastningsutvecklingen i sin
helhet månad för månad.
En kraftprognos skulle kunna uppställas, om
de i snabbstatistiken deltagande företagen vart
för sig kunde ge en prognos för utvecklingen
inom det egna företaget. Då det är relativt få
storförbrukare som svarar för huvudparten av den
totala kraftförbrukningen, skulle redan en
begränsad rundfråga kunna ge ett representativt
resultat. Huvudvikten kunde läggas på industrin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
